Av Tuija Manneri
• Vid typ 2-diabetes uppträder de första tecknen på njursjukdom ofta redan vid diagnostidpunkten, men skador på njurarna kan stoppas. Sjukdomen kan förebyggas genom god diabetesvård.
Diabetes är förknippad med en risk för att få njursjukdom. Om sjukdomen inte behandlas leder den till njursvikt, vilket innebär att njurarnas förmåga att skölja ut vätska och slagg minskar kontinuerligt. Så småningom behövs det behandling med en konstgjord njure, alltså en dialysapparat, eller i sista hand njurtransplantation.
– God diabetesvård förebygger njursjukdom och kan helt och hållet stoppa den fortsatta sjukdomsutvecklingen, säger Kaj Metsärinne, specialist i njursjukdomar vid Åbo universitetscentralsjukhus.
Hos ungefär en av fem uppträder de första tecknen på njursjukdom redan när typ 2-diabetes diagnostiseras. Senare kan upp till hälften av personer med typ 2-diabetes utveckla njursjukdom. Efter tio år med typ 2-diabetes har en av fyra eller till och med en av tre drabbats av njursjukdom.
Åtgärder för att förebygga och stoppa njursjukdom så tidigt som möjligt påverkar den förväntade livslängden, eftersom också lindrig njursjukdom, det som kallas albuminuri, fördubblar risken för att dö.
– Den förväntade livslängden är mycket högre om man undgår njurskador.
Mer protein, långsammare filtrering?
I de tidiga stadierna är njursjukdom vid diabetes symtomfri, så man kan inte själv upptäcka tillståndet. Därför är det viktigt att njurfunktionen kontrolleras regelbundet med laboratorieprov efter att diagnosen typ 2-diabetes har ställts.
– Screening inom primärvården är av avgörande betydelse för uppkomsten och utvecklingen av diabetisk njursjukdom, betonar Kaj Metsärinne.
Via blod- och urinprover undersöks två värden, nämligen eventuell albuminuri, det vill säga koncentrationen av proteinet albumin i urinen, och den glomerulära filtrationshastigheten (GFR), som visar om njurarnas filtreringskapacitet har minskat. Ibland leder begynnande njursjukdom till ökad albuminuri, ibland bara till försämrad filtreringsförmåga. I vissa fall förekommer bådadera.
Diabetisk njursjukdom kan fortskrida långsamt eller snabbt eftersom den individuella livssituationen varierar mycket. De bakomliggande orsakerna och mekanismerna till sjukdomen är än så länge inte helt klarlagda.
– Njursjukdom vid typ 2-diabetes är en komplex kombination av faktorer som ärftlighet, ålder, kön, tid med diabetes, blodsockerbalans, blodtryck, blodfetter, fetma, medicinering, motion och rökning.
Lägre blodtryck
Blodtryck och blodsockernivåer är de faktorer som mest medverkar till njursjukdom. Det uppstår skadliga förändringar i cellerna om blodsockervärdena är dåligt reglerade i många år. De skadar kärlnystanen (glomeruli) i njurarna, som har till uppgift att rena blodet från slaggprodukter.
– Högt blodtryck gör att det inre trycket i njurarna stiger. Det i sin tur får njurarna att släppa igenom protein. Efterhand drabbas kärlnystanen av ärrbildning och förstörs. Och njursvikt är ett faktum, säger Kaj Metsärinne.
– Om högt blodtryck inte behandlas kan mer än en tiondel av njurfunktionen gå förlorad varje år. Om blodtrycket å andra sidan går att få under kontroll, kan det hända att hela processen stoppas upp.
Njurarna tar skada redan av lindrigt förhöjt blodtryck. Det är anledningen till att målet är att personer under 65 år ska ha ett blodtrycksvärde under 130/80 millimeter kvicksilver. För personer över 65 år bedöms målet individuellt.
Stark rekommendation om blodsockersänkare
Tillräckligt stor blodtryckssänkning kräver så gott som alltid medicinering.
– Förstahandsmedlen och de mest effektiva blodtrycksmedlen vid njursjukdom är ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB). De sänker blodtrycket, minskar utsöndringen av protein i urinen och bromsar upp försämringen av njurarnas filtrationsförmåga. Vidare skyddar de mot hjärt- och kärlsjukdomar. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar nämligen vid diabetisk njursjukdom. Båda läkemedlen bör dock inte användas parallellt, säger Kaj Metsärinne.
På grund av risken för hjärt- och kärlsjukdomar ingår behandling av blodfetter i behandlingen av njursjukdom. Det så kallade onda LDL-kolesterolet bör vara lägre än 1,4 millimol per liter eller alternativt hälften av den tidigare nivån.
Målet för långtidsblodsockret HbA1c är vid njursjukdom ett värde under 53 millimol per liter eller under 7 procent. För äldre läggs målvärdena fast från fall till fall.
– Om blodsockersänkare, så kallade SGLT2-hämmare, inte redan har satts in, är det bäst att prata med den behandlande läkaren. Det finns stark forskningsevidens för deras skyddande effekt på njurarna, säger Kaj Metsärinne.
SGLT2-hämmare minskar både proteinuri och fördröjd njurfiltrering. Också inkretinläkemedel, så kallade GLP-1-analoger, minskar utsöndringen av protein i urinen, men ingen effekt på filtrationshastigheten har kunnat påvisas.
Livsstilen spelar roll
Förutom blodtryckssänkande medel och diabetesläkemedel kan andra läkemedel användas för att behandla njursjukdom. Enligt Kaj Metsärinne är den nya substansen finerenon, en mineralkortikoidreceptorblockerare, intressant i sammanhanget. Substansen har samma effekt på njursjukdom vid diabetes som blodsockersänkarna, men verkar via en annan mekanism.
När njursvikten fortskrider kan det behövas läkemedel som är vätskedrivande, läkemedel för att reglera kroppens kalcium–fosfatbalans och läkemedel för att förebygga anemi.
Ända från början krävs det livsstilsförändringar vid sidan av läkemedel. Rökstopp, reducerad övervikt, mer fysisk aktivitet och saltfattig men fiberrik kost ingår i behandlingen av njursjukdom vid diabetes. Vid fortskriden njursjukdom behövs det näringsterapi som stöd för kostomställningar.
Dialys i hemmet
Svår njursvikt orsakar en rad olika symtom: svullnad, illamående, sendrag, klåda och trötthet. Ett normalt liv är vanligtvis möjligt så länge minst en femtedel av njurfunktionen finns kvar. Vid allvarligare njursvikt och svåra symtom måste dialys sättas in för att avlägsna vätska och rena blodet. Dialys är behandling med konstgjord njure.
Typ 2-diabetes har länge varit den sjukdom som oftast orsakar dialysbehandling i Finland. Men de senaste åren har situationen förbättrats en aning.
Det finns två olika typer av dialys, peritonealdialys och hemodialys. Vid peritonealdialys leds dialysvätska in i och ut ur bukhålan genom en kateter. Via katetern samlas vätska och slagg in. Vid hemodialys transporteras blodet via kanyler till och från en dialysmaskin utanför kroppen. Hemodialys är den vanligaste metoden i Finland och används av ungefär 80 procent av patienterna.
– Båda dialysmetoderna kan utföras hemma av patienten själv. Hemodialys på sjukhus är den mest ansträngande och dyraste behandlingen. Vanligen måste patienten göra tre sjukhusbesök i veckan och stanna kvar fyra till fem timmar åt gången. Hemma kan dialysen anpassas till vardagen och rutinerna, exempelvis ett par timmar åt gången på dagen eller när man sover. Det finns många möjligheter, säger Kaj Metsärinne.
Njurtransplantationer görs också på personer med typ 2-diabetes, men inte i samma utsträckning som de drabbas av njursjukdom.
– Typ 2-diabetiker är ofta äldre och har många följdsjukdomar. I sådana fall är det inte riskfritt att utföra njurtransplantation. Dessutom har inte äldre multisjuka med diabetes lika stor nytta av transplantation som yngre.
Källor och ytterligare information:
Diabetes och njurar, www.kaypahoito.fi
Diabetes och njurar, terveyskyla.fi/diabetestalo/sv/
Njurarna, Njur- och leverförbundet, www.muma.fi
Sanna Lehtonen och Per-Henrik Groop, Miten diabeettinen munuaistauti syntyy? Duodecim, nr 20/2020.
Njurarna har många funktioner
- De filtrerar och avlägsnar vätska, salter, slaggprodukter och exempelvis läkemedel från kroppen.
- De utsöndrar hormoner som påverkar blodtrycket och bildningen av röda blodkroppar.
- De reglerar kroppens syra–basbalans
- De påverkar D-vitaminets funktion.
Njursjukdom vid diabetes kallas diabetesnefropati eller diabetisk njursjukdom.
Stöd i grupp
Nu är det dags – jag kan själv göra skillnad för min framtid. Det är den känslan som Diabetesförbundet och Njur- och leverförbundet är ute efter i ett gemensamt projekt för kamratstöd som går under namnet Tyypitkaksi. Projektet lanseras snart på tre pilotorter, i Kuopio, Kouvola och Seinäjoki.
– Projektet ska ta fram en verksamhetsmodell för kamratstödsgrupper där man kan få information om diabetes och njursjukdomar, prata om sjukdomarna och hitta nya vägar till egenvård, säger Kati Hannukainen, projektplanerare på Diabetesförbundet.
För närvarande utbildas handledare för pilotgrupperna. Samtidigt söks medlemmar som kan delta och gruppmöten börjar ordnas nästa år. Utifrån piloterfarenheterna tas en modell fram för verksamheten i grupperna.
– Tanken är att modellen och grupperna ska spridas exempelvis bland diabetesföreningarna och till vårdsektorn 2024. De kommer att testas i hela landet, tillägger Kati Hannukainen.
