Av Essi Kähkönen
• Gikt är en sjukdom som tyvärr mycket ofta uppträder tillsammans med typ 2-diabetes. Men med hälsosam livsstil går det vanligen att få besvären under kontroll. Medicinering kan sättas in för att hålla smärtsamma giktattacker i schack.
Gikt har länge varit känd som en sjukdom som drabbar portvinsdrickande äldre män. Även om det inte längre stämmer, finns det en gnutta sanning i påståendet. Det är nämligen fortfarande fler män än kvinnor som drabbas av gikt, och alkohol är en känd riskfaktor.
Tom Pettersson, specialist i reumatologi samt professor och docent i inre medicin vid Helsingfors universitet, framhåller att gikt är en inflammatorisk ledsjukdom som ökar i västvärlden.
– Förekomsten ökar med åldern, men också relativt unga människor drabbas till följd av övervikt.
Gikt beror på urinsyra
Gikt uppträder vanligen som smärtsamma attacker i någon led i nedre extremiteterna, ibland också i övre extremiteterna. Oftast inflammeras stortåns grundled och smärtan kan åtföljas av feber.
– Artrit uppstår när det bildas kristaller av urinsyra, alltså urat, i en led. Kristallerna är som vassa nålar och orsakar irritation i leden. Det gör att kroppens immunförsvar aktiveras. Leden blir svullen, röd, varm och i många fall känslig för beröring.
Med andra ord är gikt ett resultat av hyperurikemi, som betyder att nivåerna av urinsyra ökar i blodet.
– Urinsyra eller urat bildas som en slutprodukt av purinomsättningen i kroppen. Puriner är förstadier till urat och behövs som byggstenar i vårt dna.
När purinbelastningen ökar
Men vad beror överproduktionen av urinsyra på?
– Ofta beror det på att en person med gikt får i sig för mycket puriner via mat och alkohol, säger Tom Petterson.
Puriner finns i stora mängder i exempelvis öl, skaldjur och inälvor. Normalt kan njurarna skölja ut överskottsurat, men gikt kan utlösas om njurarna av någon anledning inte kan göra sitt arbete ordentligt.
– Njurarna kan vara helt friska, men purinbelastningen från mat och dryck kan vara för hög. Uratutsöndringen i urinen minskar av alkohol och öl innehåller stora mängder puriner. Öl har därför dubbel effekt när kroppen utvecklar gikt och är extra skadligt, tillägger han.
Smärta och svullnad vid giktanfall
Ett giktanfall är mycket smärtsamt. En inflammerad och öm led gör att personen är invalidiserad under hela anfallet.
– Smärtan och svullnaden i leden tilltar successivt och når vanligen sin kulmen inom 24 timmar. Anfallet avklingar för det mesta inom 7–10 dagar, understryker Tom Petterson.
Risken för nya attacker hänger samman med nivån av urat i blodet. De allra flesta drabbade får återkommande giktanfall. Obehandlad gikt kan utvecklas från återkommande anfall till kronisk polyartrit, som är en inflammation i flera leder.
– Den här typen av inflammation liknar till exempel reumatoid artrit, allmänt kallad ledgångsreumatism. Knölar kan bildas under huden nära lederna och ibland i örsnibbarna. Det kallas tofi.
Koppling till typ 2-diabetes
Höga uratnivåer i blodet behöver inte alltid betyda att gikt bryter ut, enligt Tom Pettersson.
– Ett stort antal finländare löper i vilket fall som helst risk att drabbas, eftersom manligt kön, hög ålder, stor alkoholkonsumtion och övervikt ökar risken för gikt. Risken ökar också av njursvikt.
Över 60 procent av personer med gikt har också metabola syndromet. Det betyder att de flesta med gikt har övervikt, högt blodtryck, typ 2-diabetes och förhöjda blodfetter.
Personer med gikt har ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, men diabetes i sig förefaller inte att öka risken för gikt.
– Däremot är metabola syndromet en riskfaktor för båda sjukdomarna.
Anpassad kost är hörnstenen i egenvården
Vid gikt spelar kost och viktnedgång en avgörande roll för att få kontroll över besvären.
– För det första ska man dricka tillräckligt mycket vatten, eftersom vatten stimulerar uratutsöndringen i urinen och förebygger giktanfall. Alkohol, i synnerhet öl, bör undvikas. Annat som bör undvikas är småfisk, skinn från fisk och fjäderfä, inälvor av alla slag samt mat och dryck som innehåller fruktos. Rött kött bör bara sällan ingå i kosten, säger Tom Petterson.
Däremot kan giktpatienter äta kyckling utan skinn, kalkon, växtproteiner samt fettsnåla eller fettfria mejeriprodukter. Överlag hjälper övervägande vegetarisk kost till att få bukt med symtomen och medverkar samtidigt till viktminskning.
Läkemedelsbehandling av gikt
Ett giktanfall kan behandlas med ett vanligt antiinflammatoriskt medel, bland annat ibuprofen. Läkaren kan också skriva ut kolkicin – och något kortisonpreparat, som tas antingen oralt eller injiceras i leden.
– Antiinflammatoriska medel (NSAID) kan emellertid påverka njurfunktionen negativt. Därför bör till exempel personer med diabetisk njursjukdom inte använda dem. Kortison är dessutom förknippat med vissa problem, eftersom det får blodsockret att stiga, varnar Petterson.
Men det går att förebygga giktanfall med läkemedel och ett sådant medel är allopurinol. Om patienten inte tolererar allopurinol är febuxostat ett annat alternativ.
– Läkemedlen hämmar bildningen av urat, och diabetesläkemedel samverkar inte negativt med de gikthämmande medlen. Däremot bör man vara försiktig med vätskedrivande medel, särskilt med tiaziddiuretika, eftersom de ökar uratnivåerna i blodet.
Nya diabetesläkemedel lovande vid gikt
De nyaste diabetesläkemedlen, så kallade SGLT2-hämmare (natrium-glukos-samtransportör 2), öppnar intressanta möjligheter för behandling av gikt.
– Läkemedlen ökar glukosutsöndringen i urinen och ökar därför också uratutsöndringen. De kan således vara extra användbara för personer som har både diabetes och gikt, säger Tom Pettersson.
– Medlen har visat sig kunna förebygga hjärthändelser hos personer med typ 2-diabetes samt minska uppkomsten av hjärtsvikt och motverka att hjärtsvikt förvärras.
Undersökningar vid gikt
- Uratnivåerna i blodet bör kontrolleras hos personer med typ 2-diabetes ungefär en gång om året. Det finns däremot ingen koppling mellan typ 1-diabetes och gikt.
- Har du både typ 2-diabetes och gikt? Då kan du själv prata med din läkare om regelbundna uratkontroller och be om att få remiss till laboratorieprov.
- Målet med giktbehandlingen är att uratvärdet ska ligga under 360 mikromol per liter. Då minskar risken för att urat bildar kristaller och gör att giktanfall är mer osannolika.