Av Krista Korpela-Kosonen
• Ju mer du begränsar vad du äter, desto större är sannolikheten att du börjar hetsäta. Dieter hjälper inte vid hetsätning. I stället är emotionell kompetens, stresshantering och tillräckligt stora och regelbundna måltider till fördel.
Vem som helst av oss kan någon gång drabbas av hetsätning. Tillfälligt hetsätande är ett vanligt fenomen och kan utlösas av stor hunger, stress eller en utebliven måltid.
Hetsätande blir ett problem om det återkommer varje vecka eller om det inkräktar på vardagen och måendet.
Hetsätningsstörning (kallas ibland BED; binge eating disorder) är en ätstörning som liknar en annan ätstörning, bulimi. Till skillnad från bulimi är hetsätningsstörning inte förknippad med omedelbara kompensatoriska beteenden som kräkningar och användning av laxermedel för att nollställa viktuppgången av maten. Det är därför mycket vanligt att hetsätningsstörning leder till viktökning. Störningen syns inte nödvändigtvis utåt.
– Upp till en femtedel av de som söker vård för svår fetma uppskattas lida av hetsätningsstörning. Störningen är ofta kopplad till ett flertal överviktsrelaterade tillstånd, såsom typ 2-diabetes och metabola syndromet. Min egen känsla är att hetsätningsstörning är ett mycket vanligare problem än vad man tror, säger Katarina Meskanen, psykolog och psykoterapeut med inriktning på ätandets psykologi och behandling av ätstörningar.
Skuld och skam
Hetsätning är ett ätbeteende som innebär att man äter överdrivet stora mängder mat vid ett och samma tillfälle – mycket mer än man normalt skulle äta eller mycket mer än vad de flesta människor skulle äta i liknande situationer. Ätandet är tvångsmässigt och domineras av en känsla av att inte kunna sluta äta. Hetsätare döljer ofta sina ätproblem, eftersom hetsätning är förknippad med mycket skuldkänslor och skam.
Det kan finnas många individuella orsaker bakom en enskild hetsätningsepisod och till själva störningen, både fysiska och psykiska orsaker. Enligt Katarina Meskanen är fysiska orsaker ofta lättare att behandla. En typisk orsak är okontrollerbar hunger.
– Många hanterar återkommande hetsätningsepisoder genom att begränsa sitt matintag och sin kost. Men det är bara som att slänga bensin över elden. Ju mer du begränsar ditt matintag och ditt ätande, desto större är sannolikheten att du börjar hetsäta. När kroppen inte får tillräckligt med energi, kommer den garanterat att förr eller senare ta den energi som den kräver. Det är ett fysiologiskt faktum.
Bantning förvärrar problemet
Återkommande hetsätningsepisoder leder vanligen till viktökning och många försöker lösa problemet med bantning. Rekommendationen att gå ner i vikt kan också komma från vårdpersonal som inte har sett att viktökningen beror på hetsätning och ett problematiskt förhållande till mat. Men bantningskurer löser inte problemet, utan gör snarare att hetsätare sitter fast ännu djupare i problemet.
– Vid bantning demoniserar man ofta vissa livsmedel, till exempel socker. När ett livsmedel ses som roten till allt det onda behöver man inte ta itu med de egentliga orsakerna till problemet, påpekar Katarina Meskanen.
Bakomliggande psykiska orsaker kan vara stress, jobbig livssituation, känslomässiga svårigheter eller problem med självkänslan. Människor har ofta svårigheter med att hantera komplicerade känslor eller tankar. Hetsätning kan ge tillfällig lindring, när man inte behöver möta sina känslor och tankar och i stället kan döva sig med mat.
– De svåra tankarna och känslorna försvinner inte hur mycket du än försöker äta för att komma bort från dem. De sitter kvar där. När du om och om igen tar till hetsätning, stannar symtomen kvar och försvinner inte. Du lär dig att det är ett sätt att få lite lindring för en stund.
– Nästa gång är tröskeln för att ta till samma medel lägre. Förr eller senare känner man att man inte kan hantera sina känslor och tankar, och då har man inget annat val än att döva sig genom att äta, förklarar Katarina Meskanen dynamiken bakom hetsätning.
Att äta regelbundet skapar ordning i kaoset
Det första målet för att få kontroll över hetsätandet att skapa balans i matkaoset, enligt Katarina Meskanen. Både matrytmen och hunger- och mättnadskänslan kan helt och hållet ha försvunnit. Regelbundna och tillräckligt stora måltider är då till hjälp för att få kontroll över kaoset.
Till en början kan man behöva ta klockan till hjälp för att lära sig att äta i rätt takt. Att äta var tredje eller fjärde timme är en bra grund för att lära sig äta regelbundet.
– Det krävs ofta mycket tid och mod för att sluta banta och börja äta tillräckligt. Målet är att kunna äta balanserad kost med alla typer av livsmedel och att inte låta sig styras av förbud och regler. Mitt råd är att fundera på vilka positiva faktorer som kan tillföras kosten. Det är en bättre utgångspunkt än att försöka lista ut vad man ska ta bort eller förbjuda.
När kaoset kring ätandet avtar finns det mer tid för att bearbeta de orsaker och situationer som driver på hetsätandet. Katarina Meskanen rekommenderar att man gör en förteckning över varningssignaler som kan utlösa hetsätning. För de flesta är det hunger och trötthet, stress, känslosvall, nedstämdhet och utmaningar i mänskliga relationer.
– Det är bra att öva sig i stresshantering, problemlösning och emotionell kompetens. När andra färdigheter stärks finns det ingen anledning att ta till hetsätning för att lösa problem.
Återfall ingår i återhämtningen
Hjälp och stöd för egenvård vid hetsätning erbjuds av bland annat Ätstörningsförbundet i Finland och webbplatsen Psykporten med egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning. Dra dig inte för att söka hjälp hos en psykolog, läkare, näringsterapeut eller sjuksköterska med inriktning på ätstörningar. Många har nytta av kortare eller längre psykoterapi.
– Det går varken snabbt eller enkelt att bli fri från hetsätning och lära sig nya färdigheter och vanor. Det är en lång process som går i vågor. Ibland kommer det bakslag och felsteg. Men det hör till.
Enligt Katarina Meskanen är det bäst att ta bakslag med ro. De är inga misslyckanden, utan situationer där inlärningen av nya färdigheter sätts på prov.
– När vardagen kantas av svårigheter eller stress, är det lätt att gå tillbaka till gamla metoder för att skapa kontroll. Det är normalt och ett led i processen. Ju mer man tar det med ro, desto mindre blir konsekvenserna.
Stödet från närstående är ovärderligt
Närstående och vänner kan spela en viktig roll för att stödja den som håller på att återhämta sig från hetsätning. Katarina Meskanen hoppas att nära och kära söker information om sjukdomen. Ätstörningsförbundet i Finland har också verksamhet som vänder sig till närstående.
– Människor med hetsätningsstörning bör själva få bestämma vilken typ av stöd de behöver. Ett bra sätt är att fråga hur man kan vara till hjälp och stöd. Tänk på att inte ge råd eller ha en besserwisserattityd. Diskretion är ett honnörsord i sammanhanget, avrundar Katarina Meskanen.
