Kan man bli av med typ 2-diabetes genom att banta?

280
Det är inte lätt att gå ner i vikt. Det krävs både kostomställningar och mer motion. Foto: Shutterstock

Av Pirkko Tuominen

• Överdrivet stort energiintag och fysisk inaktivitet kan orsaka typ 2-diabetes, men går det att mota sjukdomen i grind med livsstilsförändringar? Enligt dagens kunskap är det fullt möjligt. Det är alltså bäst att ta tag i situationen och vidta resoluta åtgärder så tidigt som möjligt. Ju längre sjukdomen har pågått, desto svårare är det att få kontroll över den.

På Yle Arenan går det en serie i tre delar om en hälsorevolution i Australien. Den får en verkligen att stanna upp. Australien har en allvarlig diabetesepidemi på gång och sjukdomen påverkar livet för miljontals människor. I serien undersöker Michael Mosley, en före detta läkare och numera forskare, journalist och TV-programledare, om det går att stoppa typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetes utvecklas oftast som ett resultat av långvarigt överdrivet stort energiintag och fysisk inaktivitet. Viktuppgång är ofta en utlösande faktor som startar en låggradig inflammation i kroppen och sätter i gång en hälsoskadlig utveckling. Insulineffekten, som reglerar energiomsättningen, försämras och insulinresistens utvecklas. Utvecklingen föregås framför allt av bukfetma som sätter sig kring midjan. När överflödigt fett ansamlas i bukspottkörteln och levern störs deras funktion.

Mosley genomför ett experiment på sig själv och börjar äta ohälsosamt. Han sätter dagligen i sig hamburgare, pommes frites, flingor, vitt rostat bröd och söta läskedrycker. På några veckor har den smärte mannen gått upp tre kilo i vikt, blodtrycket har stigit till 155/94 millimeter kvicksilver och fasteblodsockret har ökat till 6,8 millimol per liter. Detta tyder på prediabetes, ett förstadium till diabetes.

Han är chockad, och det är tittarna också. Kan man alltså medvetet utveckla prediabetes eller till och med diabetes med dålig kost och bara några veckors slappsemester?

– Om du är normalviktig och har normal ämnesomsättning är det osannolikt att du får diabetes på några veckor, säger Leo Niskanen, specialist i endokrinologi och inre medicin.
Blodsockernivåerna kan tillfälligt stiga om kost- och motionsvanorna ändras drastiskt och snabbt. Både fasteblodsockret och blodsockret efter en måltid kan tillfälligt försämras avsevärt.

– Om midjemåttet tillåts öka under semestern, kan fettvävnaden förstås orsaka en låggradig inflammation och ökad insulinresistens som håller i sig en längre tid, säger Elina Pimiä, expertläkare på Diabetesförbundet och specialist i endokrinologi och inre medicin.

Bantning hjälper mot kalorisjuka

Michael Mosley gör sig av med kilona och får tillbaka normalt blodtryck med hjälp av en strikt lågkolhydratdiet på 800 kalorier. Han övervinner sina problem genom att snabbt återgå till sina normala rutiner. Utmaningen är förstås större om man har ätit dåligt och haft en stillasittande livsstil i många år.

Han utmanar en grupp diabetiker att ändra sin livsstil för att få kontroll över sin sjukdom. Deras hälsotillstånd övervakas minutiöst under försöket. Många av dem lyckas gå ner i vikt med hjälp av personlig kost- och träningscoachning. Vissa kan helt och hållet sluta med sin diabetesmedicinering.

– Tidigare trodde man att livsstilsförändringar bara fungerade vid förstadier till diabetes: att typ 2-diabetes kan förebyggas med viktminskning och sjukdomsdebuten skjutas fram med flera år. I dag vet vi att man också efter att sjukdomen har brutit ut kan uppnå normal sockeromsättning, säger Leo Niskanen.

Förhöjda blodsockernivåer normaliseras när de underliggande orsakerna till sjukdomen, alltså insulinresistens och nedsatt funktion i bukspottkörtelns betaceller kan stoppas.

– Redan mindre livsstilsförändringar kan hjälpa till att vända utvecklingen. När energiintaget begränsas och viktminskningen sker i måttlig takt, försvinner vanligen fettet i inre organ dubbelt så snabbt som vågen visar resultat. Hos en överviktig person kan till och med en viktnedgång på 5 procent, till exempel 4,5 kg hos en person på 90 kg, återställa typ 2-diabetes till prediabetes. Ibland kan resultatet vara ännu bättre, säger Elina Pimiä.

Vanligen krävs det en större viktnedgång på minst 10–15 kilo för att återställa bukspottkörtelns funktion och få bukt med diabetessjukdomen, enligt Leo Niskanen. Rådet om att gå ner i vikt kan egentligen inte tillämpas på normalviktiga personer. För dem är motion och viktkontroll avgörande.

– De bästa chanserna att stoppa typ 2-diabetes är när sjukdomen har pågått i 5–6 år eller ännu kortare tid. Ju längre diabetes varar, desto färre betaceller i bukspottkörteln kan potentiellt stimuleras.

I de tidiga stadierna av typ 2-diabetes är det oftast insulinresistens som är problemet. Den stora mängden fettvävnad och de metabola förändringar som fettet orsakar hindrar musklerna från att använda insulin. Kroppen försöker kompensera detta genom att öka insulinproduktionen. Samtidigt producerar levern felaktigt för mycket socker.

– Vid långt gången diabetes är bukspottkörteln utmattad av det ökade insulinbehovet och kan inte längre utsöndra tillräckligt med insulin. I det stadiet tror jag att det oftast inte längre går att återhämta sig helt och hållet, säger Elina Pimiä.

Kostomställningar måste vara utformade så att det går att leva med dem. En överdrivet hård diet triggar kroppens hunger- och mättnadssignaler och kroppen vill återgå till de gamla matvanorna.

Risken att insjukna kvarstår

Även om typ 2-diabetes går att stoppa, kan sjukdomen blossa upp igen. Fackfolk använder därför begreppet remission snarare än tillfrisknande.

– För att diabetes ska vara kvar i remission måste livsstilsförändringarna vara bestående. Det är viktigt att förstå att livsstilsförändringar inte är en kur eller en diet, påpekar Elina Pimiä.

Enligt vissa studier verkar lågkolhydratkost vara ett effektivt sätt att få typ 2-diabetes att gå i remission. Fackfolk menar dock att det inte är någon patentlösning, men självfallet är det till fördel för alla att begränsa intaget av onyttiga kolhydrater.

– Lågkolhydratkost innehåller mycket fett och protein och kan få kolesterolet att stiga. Dessutom är det tungt att hålla fast vid kosten en längre tid. Efteråt, precis som efter mycket energisnål kost, kan man börja gå upp i vikt igen.

Efter en strikt diet triggas kroppens hunger- och mättnadssignaler och kroppen vill återgå till de gamla matvanorna. Om man ignorerar det minskade energibehovet, kommer vikten att återgå till det gamla eller öka. En måttlig viktminskning på 0,5 till 1 kilo i månaden kan därför vara ett bättre alternativ för att få ett hållbart resultat, enligt Elina Pimiä.

– Kosten måste vara upplagd så att du kan leva med den, säger Leo Niskanen.
Fysisk aktivitet behövs också. Motion främjar viktnedgång och viktkontroll, och det i sin tur förbättrar sockeromsättningen. Dessutom ökar träning cellernas insulinkänslighet och sänker blodsockret även utan viktnedgång.

– Det behövs ingen hårdträning. Normal, regelbunden vanlig motion, exempelvis dagliga promenader i kombination med muskelträning, fungerar bra, tillägger han.

Medicinering kan vara till hjälp

Några ord till om det australiska programmet om en hälsorevolution. Michael Mosley undrar varför vården plåstrar om diabetes med läkemedel i stället för att behandla sjukdomen med kost och motion. Läkemedlen påverkar inte uppkomstmekanismerna och stoppar inte sjukdomsutvecklingen.

– Det har visserligen varit svårt att förhindra försämringar i bukspottkörtelns funktion med läkemedel. Trots det är det viktigt att behandla högt blodsocker, som är skadligt för betacellerna, påpekar Leo Niskanen.

Elina Pimiä understryker att det i diabetesvården alltid är viktigt att satsa på nödvändiga livsstilsförändringar.

– Tyvärr är typ 2-diabetes så vanlig att vi i Finland inte har tillräckligt många näringsterapeuter för att alla med sjukdomen ska få individuell vägledning.

– För att inte tala om tillgången till sjukskötare och hälsovårdare med diabetesinriktning. Därför behöver vi effektiv och fungerande rådgivning via nätet och vägledning i grupp som stöd för annan vägledning.

Stöd för viktminskning finns nu också i läkemedelsform. En ny generation läkemedel baserade på tarmhormonet inkretin påverkar hjärnans mättnadscentrum och får aptiten och suget att minska. De är därför mer än bara ett plåster på såret i kampen mot blodsockret.

– Vikten minskar naturligt utan hård självdisciplin och strikta dieter. En klar majoritet av de som använder inkretinläkemedel går ner i vikt. Dessutom har det visat sig att inkretinläkemedel är bra för diabetikers hjärt-, artär- och njurhälsa, tillägger Leo Niskanen.

Även om inte alla av olika skäl kan stoppa sjukdomen kan insulinresistensen reduceras och betacellsfunktionen förbättras med en hälsosam livsstil. Varje procent av viktförlust mot ett bättre liv är en vinst.