Av Tiina Suomalainen
• Diabetesläkaren Anna-Kaisa Tuomaala hoppas att fler och fler personer med typ 1-diabetes ska använda insulinpump, särskilt en modern självstyrande pump, eftersom den garanterar bättre behandlingsresultat.
– Vi behöver bra hjälpmedel för att undvika kostsamma följdsjukdomar som dessutom är besvärliga för patienterna, betonar hon.
I Finland är insulinpumpar mycket vanliga vid behandling av diabetes hos barn och ungdomar, men de används mer sällan av vuxna. Det är dock på väg att förändras, säger Anna-Kaisa Tuomaala, barnendokrinolog vid HUS.
– Cirka 60 procent av de barn och unga med typ 1-diabetes som behandlas på HUS använder pump, och ungefär hälften av dem använder en självstyrande pump. Användningen förväntas öka bland vuxna i takt med att barnen och ungdomarna växer upp.
Hon vill särskilt plädera för användning av modernare pumpar. Studier visar att en vanlig insulinpump inte nödvändigtvis ger bättre blodsockervärden än flerdosbehandling.
– Kontinuerlig glukosmätning ger faktiskt bättre blodsockerbalans än en doseringsanordning när man jämför standardpump och flerdosbehandling.
En algoritm gör jobbet
En självstyrande pump är en insulinpump med en glukossensor integrerad i systemet. Baserat på avläsningar och trender i glukossensorn justerar enhetens algoritm basinsulinnivån var femte minut. Vissa modeller avger också boosterdoser för att korrigera höga blodsockernivåer.
Med en vanlig insulinpump måste användaren själv programmera in administreringshastigheten för basinsulin timme för timme dygnet runt. Med både självstyrande pump och vanlig pump måste användaren själv dosera måltidsinsulinet med hjälp av bolusguiden (bolus wizard).
– Självstyrande pumpar vore säkert till stor hjälp för vuxna, eftersom det inte blir lättare att hantera diabetes när man fyller 16 eller 18 år. Det är sedan en annan fråga vad sjukhuset har i sitt sortiment och vad kommunen eller sjukvårdsdistriktet vill betala för.
De senaste fem åren har diabetesbehandlingen utvecklats med stormsteg. De första automatiserade pumparna med teknik för konstgjord bukspottkörtel lanserades 2018. Sedan dess har många nya modeller kommit ut på marknaden. Det finns ännu ingen slanglös automatisk pump på den europeiska marknaden, men en sådan är tillgänglig i USA.
Enligt Anna-Kaisa Tuomaala är automatiserade pumpar den viktigaste uppfinningen inom diabetesvården sedan insulinet upptäcktes.
– Men de fixar inte heller allt. Det finns fortfarande mycket som personer med diabetes måste göra själva.
Moderna pumpar minskar bördan
En studie som HUS gjort visar att en självstyrande pump förbättrar behandlingsresultaten för barn med typ 1-diabetes och minskar bördan för föräldrarna. Man kan anta att liknande resultat kunde nås bland vuxna.
– Studier visar att blodsockervärdena bland personer med typ 1-diabetes i Finland överlag inte är vare sig bra eller fullgoda. Självfallet behöver vi apparater som förbättrar blodsockerbalansen och förebygger kostsamma följdsjukdomar som dessutom är betungande för patienterna.
Diabetes är en mycket betungande sjukdom som tar mycket energi i anspråk. Det skulle underlätta betydligt för diabetikerna att ha en apparat som justerar insulinet var femte minut.
– Dessutom är diabetes en mycket underskattad och nedvärderad sjukdom. Personer med diabetes kritiseras för att de inte uppnår goda behandlingsresultat, men kritikerna inser inte alltid hur fruktansvärt svårt det kan vara. Med insulininjektioner är det omöjligt att försöka efterlikna kroppens enormt känsliga regleringsmekanism, där det ingår så mycket mer än bara insulin, bland annat ett flertal hormoner.
Pump är billigare än följdsjukdomar
Ett av målen med de nya välfärdsområdena är att jämna ut regionala ojämlikheter i vården. I dag varierar tillgången till bland annat pumpbehandling mycket mellan olika orter.
Det finns inga exakta uppgifter om läget, eftersom ett nationellt diabetesregister först nu håller på att inrättas i Finland för att samla in information om diabetes och diabetesbehandling.
Anna-Kaisa Tuomaala befarar att vårdreformen kommer att leda till att diabetesvården får ännu mindre pengar.
– Överlag finns det mindre pengar och då är det lätt att skära ned på behandlingen av de sjukdomar där konsekvenserna av kostnadsbesparingarna kommer fram först om 10–15 år.
Den totala kostnaden för automatiserad pumpbehandling är cirka 6 600 euro om året.
– Men att behandla följdsjukdomar inom specialistvården är enormt kostnadskrävande, understryker hon.
Många fördelar med pumpbehandling
Det finns två huvudtyper av insulinpumpar. Den ena består av en bärbar pump och en slang som fäster på huden. Den andra består av en mindre slanglös pump som appliceras på huden plus en separat, trådlös styrenhet. Den trådlösa modellen är ännu inte tillgänglig i Finland.
Insulinpumpen programmeras för att administrera insulin kontinuerligt dygnet runt. Det kallas basaldos. När man äter eller måste korrigera för höga blodsockervärden tar man en nödvändig extra dos med pumpen. Det kallas bolusdos. Bolusdosen administreras med hjälp av pumpens bolusguide eller boluskalkylator. Den föreslår en lagom stor bolusdos utifrån blodsockernivån, den kommande måltiden och den senaste bolusdosen.
Pumpbehandling har vissa fördelar som kan göra att den är ett bättre val än flerdosbehandling:
- stabilare insulintillförsel, som liknar kroppens egen insulintillförsel
- blodsockerbalansen är ofta bättre, alltså färre svängningar i blodsockernivåerna och färre mycket höga och mycket låga blodsockernivåer
- möjlighet till mer individuell reglering av basaldosen under hela dygnet
- mycket små insulindoser kan administreras mycket exakt
- få injektioner; pumpkanylen byts ut med 2–7 dagars mellanrum beroende på pumpmodell
- mer diskret i sociala situationer.
Det finns också en hel del faktorer att ta hänsyn till vid pumpbehandling. Förutom att behärska standardfunktionerna måste man kunna byta ut kanylen eller insulinbehållaren och komma ihåg att ha med sig reservdelar för oväntade situationer.
Källor: Making Diabetes Easier och Anna-Kaisa Tuomaala, barnendokrinolog.
