Visste du det här om fetmaläkemedel?

299
Fetmaläkemedel kan ge en så bra start på viktminskningen att resultaten också ökar motivationen att se över mat- och motionsvanorna. Bild: Shutterstock

Av Essi Kähkönen

• När livsstilsförändringar inte hjälper och vikten bara skjuter i höjden, kan läkemedel som är aptitnedsättande eller hämmar fettupptaget bli räddningen. 

På senare år har det tagits fram effektiva läkemedel för behandling av fetma. För närvarande finns det tre medel: orlistat, liraglutid och ett kombinationspreparat bestående av naltrexon och bupropion. Det fjärde läkemedlet, semaglutid, är det senaste av receptbelagda fetmaläkemedel, men det är ännu inte tillgängligt på apotek i Finland för behandling av fetma.

Kirsi Pietiläinen, överläkare och professor på enheten för fetmaforskning vid Helsingfors universitet, säger att fetmaläkemedel är en möjlig utväg för att effektivisera viktminskning.

– Fetmaläkemedel är motiverade, om livsstilsförändringar inte ger fullgod effekt och en överviktig person behöver hjälp med att gå ner i vikt.

Varierande effekt

Det går att påverka antingen fettupptaget eller mättnadskänslan med läkemedel. I snitt kan en person gå ner knappa tio procent av startvikten med hjälp av läkemedel, men resultaten varierar stort från person till person.

– En del kan gå ner hela en femtedel av sin startvikt med hjälp av ett fetmaläkemedel, medan andra inte går ner alls, säger Kirsi Pietiläinen.

Av någon anledning har viktminskningen hos personer med diabetes i studier varit något lägre än hos andra som använder läkemedlen. Är det alltså meningslöst för en överviktig person med typ 2-diabetes att använda ett fetmaläkemedel? 

– Inte alls. Liraglutid och semaglutid är inkretinläkemedel, som påverkar tarmhormonerna och används för att behandla typ 2-diabetes. Men de används i lägre doser för att stötta annan läkemedelsbehandling vid diabetes. När dosen av läkemedel i gruppen glutider höjs, påverkar medlen inte bara insulinet utan de dämpar också hungerkänslan.

Också kombinationsläkemedlet bestående av naltrexon och bupropion har samma aptitreducerande effekt.

– Om problemet å andra sidan är att en diabetiker får i sig för mycket fett, är det på sin plats att hämma upptaget av fett i tarmen. Det är så läkemedlet orlistat fungerar, tillägger Kirsi Pietiläinen.

Hjälp med livsstilsförändringar

Det hjälper inte enbart med fetmaläkemedel. Det behövs också livsstilsförändringar. 

– Fetmaläkemedel är inga undermedel. Det blir ingen förändring utan bättre livsstil, säger Kirsi Pietiläinen.

Enligt henne medverkar läkemedlen emellertid till att man obemärkt gör vissa omställningar i sin livsstil, särskilt i matvanorna.

– Man äter mindre och kommer sannolikt att vara mer uppmärksam på kvaliteten på maten. Tack vare läkemedlet kan starten på viktreduktionen blir så bra att resultaten ökar motivationen att se över andra levnadsvanor, bland annat att satsa på mer fysisk aktivitet.

Priset ofta en käpp i hjulen

Fetmaläkemedel fördubblar sannolikheten att nå viktminskningsmål, visar studier.

– För mig som forskare och läkare är den allra viktigaste frågan varför läkemedlen inte används i större utsträckning än i dag, trots att bevisen för deras effekter är obestridliga, undrar Kirsi Pietiläinen.

Hon menar att det höga priset är det största hindret för mer utbredd användning av fetmaläkemedel.

– Endast en liten del av de som skulle ha nytta av läkemedlen har rätt att få grundersättning från FPA. Tyvärr måste majoriteten betala sin medicin helt och hållet ur egen ficka, säger hon. 

 


Fetmaläkemedel – så här fungerar de

Vi presenterar här fyra fetmaläkemedel som är receptbelagda.

Orlistat
  • Orlistat hämmar aktiviteten hos ett enzym som verkar i tunntarmen. Det minskar kroppens upptag av fett från tarmen. Läkemedlet tas i tablettform. Preparatet är avsett för överviktiga som har problem med alltför stort fettintag via kosten. Tabletterna tas tre gånger om dagen före huvudmålen. Samtidigt måste intag av fett undvikas.
  • I studier har läkemedlet under ett år gett i snitt tre kilo mer i viktminskning än placebo.
  • Vanliga biverkningar är fettrik avföring, avföringsträngning och fläckar i underkläderna av fettrik avföring.
  • En förpackning med 84 tabletter kostar omkring 53 euro. Ingen rätt till ersättning från FPA. 
Liraglutid

Liraglutid är, precis som tarmhormonet inkretin, en aktiv substans som i lägre doser används för att sänka blodsockret vid typ 2-diabetes och i högre doser för att behandla fetma. Vid behandling av fetma är läkemedlet aptitdämpande. Läkemedlet injiceras en gång om dagen.

  • Försökspersoner har gått ner i snitt 8–9 procent av startvikten.
  • De vanligaste biverkningarna är illamående, förstoppning och diarré initialt när medlet sätts in.
  • Utan grundersättning kostar injektionsvätska för en månad omkring 180 euro. FPA kan medge ersättning till 40 procent, om personen har ett BMI på minst 35 procent och lider av prediabetes. Dessutom måste personen använda läkemedel för högt blodtryck eller kolesterol.
Kombinationsläkemedel med naltrexon och bupropion
  • Kombinationsläkemedlet innehåller två aktiva substanser. Det medverkar till att reglera aptiten och energiförbrukningen via centrala nervsystemet. Preparatet är avsett för överviktiga som till exempel har svårt att få kontroll över aptiten. Läkemedlet tas morgon och kväll i tablettform.
  • I studier har försökspersoner förlorat i snitt 6–9 procent av sin startvikt.
  • De vanligaste biverkningarna är illamående, förstoppning och huvudvärk initialt när preparatet sätts in.
  • Utan FPA-ersättning kostar tabletterna för en månad omkring 120 euro. FPA medger ersättning till 40 procent, om personen har ett BMI på 35 procent och samtidigt använder läkemedel för typ 2-diabetes, högt blodtryck eller kolesterol. 
Semaglutid
  • Semaglutid injiceras en gång i veckan och har samma verkningsmönster som liraglutid. Precis som liraglutid används det i lägre doser för att behandla typ 2-diabetes och i högre doser för att behandla fetma.
  • I studier har semaglutid visat sig vara det allra bästa fetmaläkemedlet. Försökspersonerna gick ner i genomsnitt 15–18 procent av sin startvikt.
  • De vanligaste biverkningarna är illamående, förstoppning och diarré initialt när preparatet sätts in.
  • Läkemedlet har godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten för behandling av fetma. Än så länge är det dock inte godkänt i Finland i större doser för behandling av fetma. Följaktligen finns det inget försäljningspris och ingen FPA-ersättning.
Fetmaläkemedel och framtidsutsikter 
  • Flera nya läkemedel för fetmabehandling är under utveckling.
  • I framtiden kommer fler eftersträvade egenskaper att kombineras i fetmaläkemedel. Effekterna kommer att fokuseras på bland annat aptitreducerande egenskaper och kontroll över sötsuget. 
  • Många av fetmaläkemedlen under utveckling påverkar, precis som många andra av de moderna läkemedlen, mättnadskänslan i centrala nervsystemet via tarmarna.