Av Pirita Salomaa
• Trots stora framsteg i behandlingen är egenvården vid typ 1-diabetes fortfarande extremt betungande. Lyckligtvis går utvecklingen av insuliner samt förbrukningsartiklar och hjälpmedel snabbt framåt. Det är många innovationer på gång som kan göra livet lättare för personer med diabetes.
Det anser diabetesläkarna Anna-Kaisa Tuomaala och Henna Cederberg-Tamminen på HUS.
Anna-Kaisa Tuomaala, medicine doktor, och Henna Cederberg-Tamminen, docent, blev vänner under sina doktorandstudier, men de är inte bara läkarkollegor utan också diabetesforskare med intresse för framtidens insulinbehandling och vårdteknik. De delar kärleken till temat: båda brinner för att utveckla vården och behandlingen vid diabetes.
Dessutom är båda välkända bland många diabetesfamiljer i Helsingforsregionen: Anna-Kaisa Tuomaalas barnendokrinologiska patienter på tröskeln till vuxenlivet går ofta vidare till endokrinologisk behandling hos Henna Cederberg-Tamminen.
– Vi behandlar båda patienter och forskar kring diabetes. Det ger oss möjligt att se hur människor med diabetes drar nytta av nya insulinpreparat och hjälpmedel.
Stora framsteg har de senaste åren gjorts inom behandlingen av diabetes, även om det efter upptäckten av insulinet inte har skett något genombrott inom diabetesforskningen som helt och hållet revolutionerar livet för personer med insulinberoende diabetes.
– Det blir extra tydligt i behandling av de allra yngsta diabetikerna. Sensorer och smarta självstyrande pumpar har gjort det mycket lättare att påbörja behandlingen av nyinsjuknade, att tillföra pyttesmå insulindoser och hålla kontroll på glukosnivåerna, säger Anna-Kaisa Tuomaala som exempel på nyare framsteg.
Insulindosering en komplicerad process
Innovationer behövs eftersom den insättande effekten och verkningstiden för de insulinpreparat som finns tillgängliga i dag inte motsvarar en frisk kropps kapacitet att utsöndra insulin. Det gör det svårt att uppnå behandlingsmålen.
– Till exempel sätter effekten av måltidsinsulin in för långsamt och pågår för länge. Därför är morgnarna ofta svåra, särskilt för barn med diabetes. Get up-fenomenet och frukosten höjer blodsockernivåerna hos barn. När insulindosen som är anpassad efter dem inte fungerar i rätt ögonblick, skjuter blodsockret i höjden för att sedan sjunka efter en stund, suckar Anna-Kaisa Tuomaala.
En svårighet med att anpassa insulindoserna är att långtidsverkande insuliner inte kan reagera på det dagligen förändrade behovet av basinsulin.
– Alla med typ 1-diabetes vet att ingen dag är den andra lik. Insulinbehovet varierar av många olika anledningar och det är svårt att förutsäga effekterna av bland annat motion, stress och hormonella faktorer, säger Henna Cederberg-Tamminen.
Patientstudier har startat
De insulinpreparat som är under utveckling förväntas förbättra insulinadministreringen. Ett nytt preparat i en pågående patientstudie är ett långtidsverkande insulin som tas en gång i veckan.
– Det har redan testats ute i världen på både typ 2- och typ 1-diabetiker, men det är för tidigt att säga när det kommer till Finland, säger Tuomaala.
Den finska marknaden förväntas också få ett nytt direktverkande insulin, en snabbare variant av insulin lispro.
– Det har redan länge använts i andra länder. Data från studierna visar att glukosnivåerna efter måltider är betydligt lägre hos typ 1-diabetiker med flerdosbehandling än hos de som får konventionellt insulin lispro, säger Cederberg-Tamminen.
Anna-Kaisa Tuomaala tror att inhalerbart insulin, som bara var tillgängligt i Finland i ett år, kan komma att göra comeback efter nästan tjugo år. I USA finns det på marknaden.
– Inhalerbart insulin drogs tillbaka från marknaden i Finland på grund av att patienterna fick luftvägsproblem. Fördelen med insulinet är snabb och kortvarig effekt på blodsockret. Det skulle därför kunna vara ett bra alternativ till exempel för att stödja insulinbehandling av barn när de äter godsaker, säger Anna-Kaisa Tuomaala, som själv har haft typ 1-diabetes sedan barnsben.
Orala insuliner kan också vara ett alternativ i framtiden. Än så länge har surhetsgraden i magsäcken och dess insulinnedbrytande enzymer samt tarmslemhinnan, som inte släpper igenom insulin, satt käppar i hjulen.
– Men nu görs det framsteg. De senaste åren har flera studier publicerats som visar att oralt insulin ger goda behandlingsresultat vid typ 2-diabetes, säger Henna Cederberg-Tamminen.
– Redan det är i sig imponerande, men det är svårt att se hur personer med typ 1-diabetes ska kunna uppnå fullgod blodsockerbalans med orala insuliner, säger Anna-Kaisa Tuomaala.
Smart insulin låter vänta på sig
Tuomaala och Cederberg-Tamminen har stora förhoppningar om att det förr eller senare ska finnas ett insulinpreparat som kan bli en milstolpe i behandlingen av insulinberoende diabetes.
Det är ett så kallat smart insulin eller glukoskänsligt insulin. Insulinet ska reagera på svängningar i blodsockernivån och göra det möjligt för personer med diabetes att upprätthålla konstanta blodsockernivåer och undvika hypoglykemi.
Administreringen är en av de stora frågorna med smarta insuliner. Insulin som administreras i subkutan vävnad kan inte efterlikna insulinutsöndringen i en frisk kropp och det tas upp för långsamt i blodet.
– En lösning är att kapsla in ett smart insulinpreparat under huden. Utvecklingsarbetet är tidskrävande och bara ett fåtal kandidater har nått fram till patientstudier i fas I, säger Anna-Kaisa Tuomaala.
Självreglerande pumpar vinner snabbt mark
Också utvecklingen av förbrukningsartiklar och hjälpmedel ger hopp om en lättare morgondag för personer med insulinberoende diabetes. Anna-Kaisa Tuomaala är en av de synligaste förespråkarna för ny diabetesteknik i Finland och hon testar entusiastiskt tekniska innovationer.
– Vi har redan nu en viss klinisk erfarenhet av att nya behandlingsformer kan ha en revolutionerande inverkan på livskvaliteten och blodsockerbalansen för exempelvis tonåring med typ 1-diabetes. Det är svårt att motivera tonåringar, men när en intelligent pump tar hand om det mesta av insulinadministreringen behöver de bara hjälpa insulintillförseln lite på traven, betonar Anna-Kaisa Tuomaala.
Tuomaala och Cederberg-Tamminen tror att självstyrande pumpar kommer att öka i rasande takt de kommande åren. Då kommer diabetiker att ligga ännu närmare behandlingsmålen. Samtidigt minskar risken för hypoglykemi.
– Däremot är det extremt svårt att utan en smart eller självreglerande pump som de ibland kallas uppnå ett sådant resultat att blodsockret ligger mer än 70 procent av tiden i målområdet 3,9–10 millimol per liter, påpekar de.
Insulintillförseln i en modern pump styrs av en liten dator och en algoritm i datorn.
– Algoritmen är en metod för att reglera insulintillförseln med hjälp av data från subkutan glukosövervakning. Datorn kan vara inbyggd i insulinpumpen eller rentav tillhandahållas som app på en smartmobil, säger Anna-Kaisa Tuomaala.
Pumpen kan höja basalinsulindosen när glukosnivåerna stiger och stoppa tillförseln om det behövs.
– De mest avancerade versionerna kan också ge en bolusdos för att korrigera höga glukosnivåer. Än så länge finns det ingen pump på marknaden som gör det möjligt att avstå från måltidsinsulin, men det finns i dagsläget en version för forskningsändamål, säger hon.
Också nyheter för flerdosbehandling
Två självreglerande pumpar med slang finns på marknaden i Finland. Den första slanglösa pumpen väntas bli tillgänglig inom ett år.
– Med eller utan slang kan vara den avgörande frågan för att börja med pumpbehandling. Flera av mina tonåriga patienter väntar på att få sin första slanglösa självreglerande pump, säger Anna-Kaisa Tuomaala.
Patientstudier har också gjorts på pumpar med insulin och hormonet glukagon som motverkar insulin, men bland annat glukagonets dåliga hållbarhet bromsar utvecklingen.
Tekniska framsteg genererar också förbättringar i flerdosbehandlingen. Smarta insulinpennor och appar i smarttelefoner som kommunicerar med dem stöder redan i dag diabetesbehandlingen. I framtiden är de kapabla att ge diabetiker råd om insulindoser, till exempel före träning.
– Forskningsdata från Sverige visar att diabetiker som använder glukossensor och smart penna är längre i målområdet för blodsockret och att de mer sällan glömmer att ta måltidsinsulin, säger Henna Cederberg-Tamminen.
Hoppas på kloka beslut
Trots snabba framsteg inom medicintekniken är nya lösningar inte tillgängliga för alla som vill ha dem.
Cederberg-Tamminen och Tuomaala är ense om vad som ska vara målet i utvecklingen av vårdteknik och hur man får ut det mesta av tekniken.
– Tillgängliga, forskningsbaserade och kostnadseffektiva behandlingar för alla och som tar hänsyn till sjukdomens individuella karaktär är ett viktigt mål. Vi hoppas att beslutsfattarna ska vara kloka och förstå att kostnaderna för sensor- och pumpbehandling innebär betydande besparingar i behandlingen av följdsjukdomar vid diabetes.
