Av Mari Vehmanen
• För närvarande håller de nya välfärdsområdena på att organisera sin verksamhet. Än så länge är emellertid det inte klart hur exempelvis diabetesvården eventuellt kommer att omorganiseras.
De närmaste åren kommer vår social- och hälsovård att omstruktureras i grunden. Självfallet funderar många med diabetes över hur vården kommer att se ut i framtiden.
– Vi kan alla lugnt invänta reformen, försäkrar Leena-Kaisa Nikkarinen, regional samordnare på Institutet för hälsa och välfärd.
Hon arbetar inom programmet Framtidens social- och hälsocentral i Inre Finlands samarbetsområde. I samarbetsområdet ingår Egentliga Tavastlands, Birkalands och Södra Österbottens välfärdsområden.
Planeringen och utvecklingen av verksamheten i välfärdsområdena är inne i en intensiv fas just nu. Välfärdsområdenas fullmäktige valdes i januari och de måste organisera och lägga fast sitt arbete innan de kan fatta konkreta beslut om vården.
– Det är ett gigantiskt projekt att samordna alla dessa varierande och omfattande tjänster. I vårt samarbetsområde har tillfälliga organ därför ända sedan i somras varit sysselsatt med samordningen. Så vi har trots allt kommit en bit på vägen.
En av de största utmaningarna med reformen är att det finns så enormt många parallella och överlappande informationssystem inom social- och hälsovården.
– Vi måste ha smidig informationsförmedling om vi vill att insatserna och tjänsterna inom social- och hälsovården ska samverka friktionsfritt i framtiden.
Varierande regionala prioriteringar
Än så länge är det alltså för tidigt att uttala sig om hur vården vid diabetes kommer att vara utformad.
Dessutom varierar svaren beroende på i vilket av de 21 välfärdsområden frågan ställs. Det finns inga planer på att ändra praxis och i fortsättningen införa en nationell modell för vård och behandling av diabetes eller andra sjukdomar.
– Det är vettigt eftersom Finland är ett stort land och välfärdsområdena har så olika struktur. Däremot måste kommunernas varierande vårdrutiner inom välfärdsområdena så småningom ersättas med mer samordnade tjänster, säger Leena-Kaisa Nikkarinen.
Men hon menar att inga större förändringar kommer att ske i vår vardag eller vår service inom kort, åtminstone inte 2023. Då övertar välfärdsområdena officiellt ansvaret för att ordna social- och hälsovården från kommunerna.
– I januari 2023 kommer säkert de gamla hälsostationerna och diabetesmottagningarna att fungera på precis samma sätt som före årsskiftet. Förr eller senare kan det förstås hända att den närmaste social- och hälsovårdsenheten flyttar, men de besluten fattas först långt senare.
Ingen behöver oroa sig för avbrott i vården vid årsskiftet.
– Man behöver alltså inte stressa med att låta förnya recept i förväg eller tidigarelägga kontrollbesök. Välfärdsområdena informerar i olika medier. Så håll ett öga på det.
Fler sätt att kontakta vården
I valkampanjen inför välfärdsområdesval pratades det mycket om att närservicen måste finnas kvar eller att den försvinner. Leena-Kaisa Nikkarinen påpekar att placeringen av social- och hälsocentralerna bara är en detalj i den stora helheten. De primära målen för vårdreformen är positiva också sett ur ett medborgarperspektiv: patientorientering, sammanhållna vårdkedjor och multidisciplinärt grepp.
– Det betyder att till exempel multisjuka inte behöver söka vård på flera olika ställen för enskilda besvär. Vid ett besök på mottagningen ska det gå att behandla alla frågor heltäckande tillsammans med vårdpersonal med olika inriktningar och att vid behov också involvera socialvården.
Enligt Leena-Kaisa Nikkarinen kommer vi utan vidare att kunna kontakta vården via fler medier än i dag. Webbtjänster av typen Omaolo breddas, sms-tjänster blir vanligare och återuppringningsfunktionerna utökas. Vidare kan en del av besöken ske på distans.
Hon understryker att de nya modellerna under inga omständigheter kommer att ersätta fysiska möten ansikte mot ansikte med bland annat diabetesskötare och diabetesläkare.
– Men vissa tjänster kan digitaliseras utan att kvaliteten blir lidande. Jag tror knappast att någon längre vill återgå till recept på papper i stället för elektroniska recept. För att nämna ett exempel.
Inom kort kommer välfärdsområdena att få fastställda vårdvägar för en rad kroniska sjukdomar, som också kallas långtidssjukdomar.
– Organisationsvärlden får möjlighet att delta i arbetet och de är viktiga samarbetspartner i utvecklingsarbetet.
Hon menar att också vem som helst av oss kan engagera sig i frågan.
– För det första kan alla aktivt ge respons på tjänster och vård. Mobilenkäter kommer i allt större omfattning att användas inom social- och hälsovården i takt med att reformtempot ökar. Dessutom är det förstås bra att komma ihåg att rösta i nästa välfärdsområdesval.
Historisk reform
- Under årens lopp har ett flertal regeringar försökt genomföra en genomgripande reform av social- och hälsovården. Reformerna har motiverats bland annat med tryggad finansiering och större jämlikhet i vården.
- I början av 2023 överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till 21 välfärdsområden.
- Ett undantag från regeln är Helsingfors stad, som fortfarande själv kommer att ta hand om sin social- och hälsovård och sin räddningstjänst.
- Dessutom ska HUS ansvara för högt specialiserad sjukvård som det finns särskilda lagbestämmelser om.
- Välfärdsområdena bildar fem samarbetsområden: Norra Finlands, Östra Finlands, Inre Finlands, Västra Finlands och Södra Finlands samarbetsområde.
- Det första välfärdsområdesvalet hölls i januari och fullmäktigeförsamlingarna inledde sin mandatperiod i mars. Val till välfärdsområdena ordnas vart fjärde år.
- Fullmäktige har den högsta beslutanderätten i välfärdsområdena och svarar för verksamheten och ekonomin.
- Enligt lagarna om vårdreformen har invånarna rätt att påverka verksamheten i välfärdsområdena. Fullmäktige måste se till att det finns många olika möjligheter att vara delaktig.
- Drygt 170 000 finländare påverkas av reformen i sin anställning. Kommunernas och samkommunernas personal inom social- och hälsovården och räddningsväsendet flyttas nämligen över till välfärdsområdena.
- Aktuell information om social- och hälsovårdsreformen finns på adressen https://soteuudistus.fi/sv/framsida.
