Av Tiina Suomalainen
• Artros kännetecknas av stela och smärtande leder. Var ändå inte rädd för att motionera vid artros. Regelbunden, måttlig och varierad motion är nämligen den bästa medicinen för att lederna ska må bra.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i världen: 40 procent av personer över 50 år har artros och hela 80 procent av personer över 75 år.
Artros i ett knä eller en höft betyder inte att det är slut med all fysisk aktivitet. Tvärtom – senast nu är det dags att sätta i gång och röra på sig.
Motion påskyndar inte artrosutvecklingen, utan är bra och allsidig behandling för lederna. Rörelse lindrar symtom, stimulerar ämnesomsättningen i lederna, och upprätthåller och förbättrar samtidigt rörelseomfånget, muskelkraften och funktionsförmågan.
– Motion minskar också artrosrelaterad smärta. Det beror på att fysisk aktivitet får kroppen att producera endogena opioider, bland annat endorfiner, som är kroppsegna smärtstillande medel. Dessutom är motion bra för psyket, tillägger Timo Pohjolainen, specialist i fysiatri.
Promenader, simning och cykelturer
Regelbunden och måttlig motion är en av hörnstenarna i behandlingen av artros. Det kan hända att det känns smärtsamt att röra sig till en början. Men det behöver ändå inte vara något hinder eftersom smärtan vanligen avtar så snart lederna värms upp och blir smidigare. Smärta först i vila eller på natten är oftast ett tecken på överbelastning.
Det kan behövas lite försök och misstag för att hitta fram till rätt ansträngningsnivå. Ansträngningen kan höjas gradvis när man vet var nivån ligger.
– Vid artros är motionsaktiviteter utan kraftig belastning, stötar eller vridrörelser det bästa valet. Det kan vara promenader, cykelturer, skidåkning, simning och annan vattenträning som vattengympa och vattenlöpning. Vattenträning och cykling lämpar sig extra bra för överviktiga eftersom kroppen inte belastar lederna direkt vid träning.
Timo Pohjolainen tipsar om att för promenader välja skor som ger stöd och är sviktande eftersom de minskar belastningen på lederna. En mjuk sviktande skogsstig är ett bättre underlag än en hård asfaltväg.
Det är bäst att glömma löpning och bollspel med slag, som squash eller padel, för att inte tala om extremsport. De belastar lederna för mycket och kan provocera smärta.
Strechning och muskelträning
Utöver träning för allmäntillståndet bör personer med artros träna muskelrörlighet och muskelstyrka. Det kan bäst göras med rörlighetsträning, stretchning och muskelträning hemma. Hemmaträningen ska fokusera på de stora musklerna, alltså sätesmusklerna, böj- och sträckmusklerna i höfterna och musklerna i lårens främre och bakre del.
Han tipsar om gummiband som är ett bra hjälpmedel för styrketräning av musklerna. Träningsbanden är ett säkert och användbart träningsredskap. Det finns gummiband med olika styrka. Till en början är det bäst att välja ett band med mindre motstånd.
Vid muskelträning ger gummibandet motstånd under hela träningen och aktiverar flera muskler samtidigt. Med hjälp av gummibandet kan motståndet varieras, likaså den riktning som motståndet kommer från.
Musklerna kan också tränas på gym.
Också på gym är det extra viktigt att träna benmusklerna. Börja med att träna det ben som har friska leder och ta först därefter det ben som har en artrosled. Det kan minska smärtan under träningen.
Varje dag någonting
Det är individuellt hur mycket man ska träna vid artros, hur länge och på vilket sätt. Studier visar att träningen måste vara kontinuerlig för bestående positiva effekter. Träning tre gånger i veckan minskar smärta och förbättrar funktionsförmågan effektivare än träning mindre än två gånger i veckan, enligt studier.
– Det är alltså till fördel att göra rörlighetsövningar hemma varje dag. Dessutom rekommenderar jag allsidig träning minst varannan dag, säger Timo Pohjolainen.
Artros uppträder i stötar. Smärta och svullnad i lederna kommer och går. Så lyssna på din kropp. Under bra perioder tål lederna mer, under sämre perioder mindre.
Kan artros förebyggas eller stoppas med fysisk träning?
– Artros har många genetiska orsaker som vi inte kan påverka. Men motion gör lederna gott och bromsar därför upp artrosutvecklingen. Fysisk inaktivitet i sin tur påskyndar artrosutvecklingen.
Motion kan också vara bra för viktkontroll, påpekar han. Smärtan i benen minskar när belastningen minskar vid viktnedgång. Viktminskning kan rentav bromsa degenerationen av ledbrosk.
Smärta, stelhet, ömhet
Artros kan behandlas på många olika sätt. Operation är den sista utvägen.
Vid artros skadas, förtunnas och försvinner det brosk som täcker ledytorna helt och hållet på vissa ställen. Det kan också uppstå små ihåligheter och benutväxter i de sjuka lederna och inflammatoriska förändringar i ledkapseln.
– När brosket slits blir hela ledvinkeln asymmetrisk, tillägger fysiatern Timo Pohjolainen.
Artros drabbar oftast de stora lederna i nedre extremiteterna, alltså knän och höfter. Det kan också förekomma i fingerlederna och i de små lederna mellan ryggkotorna. Ärftlighet är en bidragande faktor. Om föräldrarna har artros, kan man utgå från att man själv drabbas förr eller senare.
– Kroppen förfaller när den åldras. Och artros blir vanligare. Andra riskfaktorer är fysiskt tungt arbete, ensidig belastning i arbetet och övervikt.
Artros kan förebyggas med viktminskning. Hos kvinnor reduceras exempelvis risken för symtomatisk artros i knäna med 50 procent vid en viktminskning på ungefär fem kilo.
Molvärk och stelhet
Ledvärk kan uppstå när man rör sig, sätter sig i rörelse och har suttit stilla en längre stund eller yttra sig som så kallad vilovärk vid vila. Vilovärk på nätterna är ett tecken på långt framskriden artros.
All smärta i lederna är dock inte artrosvärk. Symtomen på artros yttrar sig i skarp smärta och stelhet när man stöder på benet eller sätter sig i rörelse. Smärta i vila är en molande värk.
Andra vanliga symtom är stelhet och minskat rörelseomfång. Därför är det inte lika lätt som förr att gå i trappor eller sätta sig på stolen, sängen, toaletten eller i bilen och stiga upp igen.
Artrossmärta leder till en ond cirkel. På grund av smärtan använder man inte – medvetet eller omedvetet – musklerna runt den smärtsamma leden. Resultatet är att musklerna försvagas och slutar stödja den onda leden.
Ingen botande läkemedelsbehandling
Lederna måste behandlas så snart de första symtomen dyker upp.
– Lagom belastande motion är den effektivaste medicinen. Vid knäartros kan knästöd eller hälinlägg i skorna vara till hjälp. Ledvärk kan lindras med en TENS-apparat, som via elektroder ger små elektriska impulser på de smärtsamma ställena.
Det finns ingen botande behandling mot artros, eftersom brosk inte förnyas när det en gång har gått förlorat. Men det går att lindra smärtan med läkemedel.
Paracetamol rekommenderas eftersom det har få biverkningar. Men paracetamol har inte nödvändigtvis samma effekt på smärta som antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Vid långt framskriden artros kan det hända att lindriga opioider måste sättas in. Kortisoninjektion i leden under inflammatoriska perioder lindrar svullnad och smärta.
– Ledprotesoperation övervägs när funktionsförmågan är avsevärt nedsatt och vilovärken är konstant.
Efter en lyckad protesoperation är leden smärtfri eller nästan smärtfri. Samtidigt mår man bättre och har större funktionsförmåga. Med andra ord förfaller kroppen långsammare.
