Av Irma Heiskanen-Haarala
• Med stigande ålder blir ögonsjukdomar vanligare. Näthinnan, ögonbottnen, synnerven eller linsen kan ta skada.
Fel på synnerven
Glaukom är en sjukdom som skadar synnerven. Den kallades tidigare grön starr.
Förhöjt ögontryck är den största riskfaktorn för glaukom. Trots det har hälften av patienterna normalt ögontryck, 10–21, vid diagnostidpunkten. En stor del av dem som har ett ögontryck över 21 vid en ögonundersökning utvecklar aldrig glaukom.
På individnivå räcker det inte bara med att mäta ögontrycket för att utreda glaukom.
– Närsynthet ökar risken för glaukom en aning. Även ärftliga anlag är en viktig riskfaktor. Om glaukom har förekommit i rakt uppstigande led, ökar risken för att insjukna, säger Liisa Marttila, specialist i ögonsjukdomar och ögonkirurg på Kuopio universitetssjukhus.
Vid misstanke om glaukom undersöker ögonläkaren huvudet på synnerven och skiktet av nervtrådar i ögonbottnen. Dessutom kontrolleras vinkeln i hornhinnan och regnbågshinnan, den så kallade kammarvinkeln där vätska i ögat passerar ut.
– Undersökning av synfältet är ett mycket viktig led i utredningen av glaukom.
Glaukom är en så lömsk sjukdom eftersom det ena ögat kompenserar det andra, om det bildas ett bortfallsområde i ettdera ögat. Därför utförs synfältsundersökningar alltid på ett öga åt gången.
Glaukom behandlas med sänkning av ögontrycket. Det kan göras med läkemedel, laserbehandling eller ett kirurgiskt ingrepp. Tanken är att förhindra ytterligare skador.
Hög ålder är en tydlig riskfaktor för glaukom och 80 procent av patienterna är äldre än 65 år.
Degeneration i sinnesceller
Makuladegeneration är åldersrelaterade förändringar i ögonbotten som drabbar makula, även kallad gula fläcken. Makula är området för det skarpa seendet. Sinnescellernas funktion i de djupare skikten i näthinnan skadas och den centrala lässynen försämras, men ledsynen finns kvar.
Risken för åldersrelaterade förändringar i makula ökar dels med stigande ålder, dels av hjärt- och kärlsjukdomar, rökning och ärftliga anlag.
Sjukdomen kan ha en torr och en fuktig form. Torr makuladegeneration utvecklas långsammare och är vanligare än den fuktiga formen. Det finns än så länge ingen behandling för den torra formen. Sjukdomen fortskrider gradvis under många år.
Torr makuladegeneration kan bli fuktig och kan då medicineras med tillväxtfaktorer som injiceras i ögat. Läget följs upp med skiktröntgen av näthinnan.
– Vid den fuktiga formen går sjukdomsprocessen i vågor. Ibland finns det ingen vätska i ögonbotten, ibland ansamlas det vätska på nytt. Då uppstår det svullnad som behandlas med injektioner.
– Tyvärr kan sjukdomen ibland framskrida så mycket att svullnaden inte går att få bort. Synskärpan försämras och injektioner är inte längre till någon hjälp, säger Liisa Marttila.
Vid fuktig makuladegeneration bildas det nya kärl i de djupare skikten av näthinnan. Det går att påverka dem med behandling.
Ett tecken på makuladegeneration är att långa raka linjer blir krokiga. Det kallas krokseende. Exempelvis persienner och dörrkarmar kan bli krokiga linjer i synfältet.
Grumlad lins
Så gott som alla av oss skulle utveckla starr om vi levde tillräckligt länge. Grå starr kallas numera också katarakt. Ögats lins grumlas, synen försämras och ögats optiska brytkraft ändras. Starr behandlas med operation.
– Resultatet är inte beroende av i vilket stadium operationen utförs så länge näthinnan är intakt, säger Liisa Marttila.
Linsen finns inuti kapselsäcken. Om det blir kvar starrceller mellan kapselsäcken och en konstgjord lins kan det uppstå så kallad efterstarr, som behandlas polikliniskt med laser. I dag är efterstarr mer sällsynt tack vare materialet i och utformningen av konstgjorda linser.
– Trots att starroperationer är vanliga och riskfria måste man alltid ta ställning till om riskerna är större än fördelarna.
Starr är förknippad med riskfaktorer som är kända från många andra sjukdomar: åldrande, typ 2-diabetes, ohälsosam kost, rökning, stor alkoholkonsumtion och genetiska faktorer. En del släkter tenderar att få starr i yngre år än andra.
Behandling av reumatiska sjukdomar med orala kortikosteroider och ögondroppar som innehåller kortikosteroider medverkar till att starr utvecklas. Också tidigare ögonoperationer kan vara bidragande orsaker, exempelvis näthinnekirurgi och glaukomkirurgi.
Glaskroppen lossnar
– Glaskroppen lossnar hos en stor del av människorna, ofta utan problem och ibland rentav utan att man märker av det. Vid glaskroppsavlossning bildas det ofta rörliga grumlingar mitt i synfältet som rör sig med blicken, beskriver Liisa Marttila.
På vissa ställen sitter glaskroppen extra hårt fast i näthinnan. Ibland följer det med delar av näthinnan när glaskroppen lossnar.
Ljusblixtar vid avlossningen kan vara ett tecken på att glaskroppen drar i näthinnan.
Rörliga sotflagor i synfältet – många små mörka droppar – kan bero på ett eller flera brustna blodkärl, hål i näthinnan och blödning i glaskroppen.
Blödningen kan vara så intensiv att synen grumlas. Om ögonläkaren inte kan se in i näthinnan, undersöks ögat med ultraljud.
Via ett hål i näthinnan kan vätska passera genom näthinnan och orsaka näthinneavlossning. Då syns en mörk skugga i synfältet.
– Vid sådana symtom är det bäst att uppsöka en ögonläkare inom ett dygn.
Näthinneavlossning behandlas med operation, likaså eventuella blödningar i glaskroppen. Glaskroppen rengörs kirurgiskt och avlossningsstället svetsas fast med laser.
Prognosen för näthinneavlossning beror på om gula fläcken, området för det skarpa seendet, har lossat eller inte. Närsynthet kan öka risken för näthinneavlossning. Också kraftiga slag mot ögat kan få näthinnan att lossna.
– I synnerhet närsynta personer bör ibland låta kontrollera näthinnan, också utkanterna, och låta undersöka om det finns förändringar som ökar risken för näthinneavlossning, rekommenderar Liisa Marttila.
Skador på näthinnan
Största delen av diabetiker drabbas förr eller senare av förändringar i ögats näthinna.
Vid bakgrundsretinopati bildas det utbuktningar i de små blodkärlen som benämns kapillärer. Det kallas mikroaneurysm. Vid makulopati läcker det ut blod från blodkärlen i gula fläcken och det uppstår en svullnad. Sköra nya kärl kan bildas i näthinnan eller i synnervens huvud. De kan läcka ut blod i näthinnan eller i glaskroppen. Det kallas proliferativ retinopati.
I dag är det sällsynt att en synskada utvecklas till följd av diabetesretinopati, eftersom diabetesvården har utvecklats och även retinopati numera kan behandlas bättre. Det är viktigt att regelbundet gå på ögonbottenfotografering.
