Varför dör män tidigare än kvinnor?

422
Bild: Shutterstock

Av Tuija Manneri

• Män i Finland dör vanligen i betydligt yngre ålder än kvinnor. Skillnaden kan till största delen förklaras med levnadsvanorna.

En nyfödd flicka blir i medeltal 84,6 år gammal och en nyfödd pojke 79 år gammal. Det förutser den förväntade livslängden. Män dör alltså i snitt drygt fem år tidigare än kvinnor. Tidigare var skillnaden ännu större. Det visar statistik över dödligheten för pandemiåret 2020: män dog i snitt vid 75 års ålder och kvinnor vid 82 års ålder.

 – Största delen av skillnaden i förväntad livslängd mellan män och kvinnor kan förklaras med levnadsvanorna, särskilt rökning, alkoholbruk och ohälsosam kost. Det kan också spela in att män är sämre på att söka vård och gå på undersökningar, säger Pekka Jousilahti, forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.

Därför förlorar finländska män mer än dubbelt så många levnadsår som finländska kvinnor. Vad gäller olyckor, självmord, sjukdomar i cirkulationsorganen och alkoholrelaterade dödsfall är skillnaden tre eller fyra gånger så stor.

Men skillnaderna håller på att krympa. Så sent som i slutet av 1970-talet var klyftan mellan förväntad livslängd nästan nio år. Statistiken förutspår fler levnadsår för både män och kvinnor, förutsatt att de lyckas leva tills de är 65 år. Då är den genomsnittliga livslängden för män ungefär 83 år och för kvinnor nästan 87 år.

Berusad varje vecka

Alkohol är en av de största faktorerna som förkortar mäns liv i Finland. För två år sedan avled 1 306 män och 412 kvinnor av alkoholrelaterade sjukdomar eller alkoholförgiftning. 

– Utöver dödsfallen påverkas hälsan av alkohol också på många andra sätt. Sjukdomsriskerna, självmorden, olycksfallen och våldet ökar, understryker Pekka Jousilahti.

Förrförra året dog till exempel omkring 2 000 män och ungefär 1 000 kvinnor till följd av olycksfall och våld.

– I flera år har alkohol varit den vanligaste dödsorsaken bland män i arbetsför ålder, säger Markus Partanen, överläkare på A-klinikka Oy:s öppenvårdstjänster.

Ungefär hälften av männen dricker alkohol varje vecka och var fjärde man i arbetsför ålder dricker sig full minst en gång i veckan. Mest dricker män i åldrarna 55–74 år.

Listan över alkoholens negativa effekter för hälsan är lång: Alkohol medverkar till utvecklingen av många cancerformer, ökar förmaksflimmer i hjärtat, ger upphov till fettlever och övervikt, ökar riskfaktorerna för diabetes och kan förstöra bukspottkörtelvävnad.

Alkoholkonsumtion är ofta kopplad till rökning, vilket förkortar livslängden med i snitt åtta år. Rökning ökar risken för hjärt- och kärlhändelser. År 2019 berodde nästan vart femte dödsfall bland män på kranskärlssjukdom, alltså på artärförträngningar och förändringar i artärväggarna.

– Kranskärlssjukdom kan bäst förebyggas med behandling av de tre största riskfaktorerna, nämligen kolesterol, rökning och blodtryck. Motion, bibehållen normalvikt och på sin höjd måttlig alkoholkonsumtion är väsentliga hörnstenar också för den övriga hälsan, framhåller Timo Strandberg, specialist i invärtes medicin och professor i geriatrik vid Helsingfors universitet.

Skillnaden mellan män och kvinnor i rökning och övervikt har redan nu minskat en aning, men i matvanorna kommer skillnaderna fortfarande fram. Enligt en undersökning från 2017 åt merparten, fyra av fem män, för mycket rött och bearbetat kött. Bara var sjunde man åt tillräckligt med grönt.

Män rör sig flitigare än kvinnor, men var fjärde man ägnar sig inte åt fysisk aktivitet på fritiden.

Pengar ger extra år

Bland unga män är droger oftare än alkohol kopplade till dödsfall.

– Enligt en färsk rapport toppar Finland den europeiska statistiken i förhållande till folkmängden vad beträffar drogrelaterade dödsfall bland unga, säger Markus Partanen.

Ofta beror alkohol- och drogbruket på en rad orsaker relaterade till att de unga inte mår bra psykiskt. Också kompisar och familjen har stort inflytande. Joonas Kekkonen, utvecklings- och utbildningschef för mansföreningen Miessakit, anser att livslängden är dels ett hälsoproblem, dels ett klassproblem. De fattigaste männen dör i medeltal mer än tio år tidigare än de rikaste. Bland kvinnor är skillnaden sex år.

– De män som klarar sig sämst i socioekonomiskt avseende ger sina hälsovanor vidare till sina söner.

Nästan var femte bland lågutbildade män röker dagligen. Överkonsumtion av alkohol är vanligare i lägre socioekonomiska grupper än i högre. Skillnaden kommer fram redan i unga år. Exempelvis använder studerande vid yrkesläroanstalter alkohol mer berusningsinriktat och oftare än gymnasieelever.

– Det bästa sättet att påverka männens livslängd är att integrera unga män och pojkar från lägre socioekonomiska grupper i olika typer av hälsovård. Vården måste omformas så att män vill anlita den. Den måste motsvara deras behov.

När det saknas ord

– Största delen av skillnaden i livslängd mellan män och kvinnor uppstår i senare vuxen ålder, alltså i arbetsför ålder och i början av pensionsåldern, säger Pekka Jousilahti.

Ungefär två tredjedelar av de finländare som dör i arbetsför ålder är män. I en studie för några år sedan uppgav bara män i arbetsför ålder att deras livskvalitet inte hade förbättrats. Vid illabefinnande begår män självmord betydligt oftare än kvinnor.

– Tre av fyra självmord begås av män. Ganska ofta har alkohol ett finger med i spelet. Alkohol får hämningarna att släppa och beteendet blir mer impulsivt, konstaterar Frans Horneman, chef för centrum för suicidprevention på föreningen MIELI rf, Psykisk hälsa Finland.

Män söker mer sällan hjälp för psykiska problem än kvinnor. Detsamma gäller andra hälsoproblem.

– De kan inte alltid sätta ord på känslor och tankar. Det kan kännas svårare för män än för kvinnor att prata om sådana frågor. Dessutom kan det hända att män har sämre sociala nätverk.

Inom vården kan det finnas problem med att bemöta och ta hand om män.  Hos en del män kan exempelvis depression yttra sig på ett annat sätt än hos kvinnor. Det är inte säkert att vården upptäcker männens symtom. Sett ur ett manligt perspektiv kan det vara ett problem att merparten av vårdpersonalen består av kvinnor. 

– För att hjälpa männen behövs det platser där de kan få hjälp med låg tröskel. Ett ställe där de på ett så tidigt stadium som möjligt kan ge utlopp för sina tankar och känslor. Det är också viktigt att utbilda personalen inom social- och hälsovården i att ställa frågor om självdestruktiva tankar. Att fråga är ingen uppmaning att begå självmord, understryker Frans Horneman.

Svagare immunitet

Biologiska skillnader förklarar skillnaden i livslängd mellan män och kvinnor med uppskattningsvis ett eller två år. Biologiska skäl kan exempelvis vara förklaringen till att covid-19-pandemin har drabbat män hårdare än kvinnor.

– Mäns motståndskraft, immuniteten mot många infektioner, verkar vara sämre än kvinnors. Någon mekanism verkar göra att det manliga immunologiska systemet fungerar sämre, menar Timo Strandberg. 

Män förlorar snabbare telomerer. De finns i ändarna på de kromosomer som förbrukas vid celldelning och är kopplade till åldrande.

Den biologiska skillnaden bekräftas av forskningsresultat: Män dör i genomsnitt tidigare, även om det inte finns någon skillnad i levnadsvanor mellan män och kvinnor.

– När man tittar på samhällen där människor inte dricker alkohol eller röker, ser man att skillnaden i livslängd mellan könen är ganska liten, men den försvinner inte helt. Om den främsta orsaken till den kortare förväntade livslängden för män alltså hänger samman med skillnader i könskromosomerna, kan den aldrig helt och hållet elimineras med levnadsvanorna.