Vad hjälper mot muntorrhet? 

440
Bild: Shutterstock

Av Irma Heiskanen-Haarala

• Muntorrhet är ett problem som framför allt drabbar äldre. Med åldern minskar salivutsöndringen och med åren kommer det till sjukdomar och läkemedel som ger en känsla av torr mun.

Diabetes, Parkinsons sjukdom och reumatiska sjukdomar, särskilt Sjögrens syndrom, kan vara orsaken till muntorrhet. Muntorrhet är också ett symtom vid anorexi.

Många läkemedel har muntorrhet eller en känsla av torr mun eller bådadera som biverkningar. Effekten stärks om man använder flera läkemedel.

Ibland minskar biverkningarna om ett läkemedel byts ut mot ett annat preparat, men det finns inte alltid något bra alternativ. Man måste helt enkelt testa sig fram till rätt läkemedel.

Slemhinnorna i munnen blir torra när man snarkar, andas via munnen, sover med munnen öppen eller lider av sömnapné. 

– Muntorrhet är ett individuellt symtom: var och en har sin egen fysiologiska mekanism. Tumregeln är ju fler läkemedel, desto fler symtom på muntorrhet. Många äldre kan använda tio eller fler läkemedel, säger specialisttandläkaren Anna Maria Heikkinen.

Tandläkaren eller munhygienisten kan mäta salivutsöndringen vid misstanke på så kallad hyposalivation. Då är salivutsöndringen så låg att tänderna drabbas av karies och tandköttsinflammation.

Vid mätning samlas rinnande saliv helt enkelt i ett mätkärl under fem minuter på mottagningen. Sedan mäts mängden saliv i milliliter. Det kan också göras med stimulerad salivsekretion. Då tuggar patienten paraffinbitar på samma sätt som tuggummi för att stimulera salivutsöndringen.

Fokus på måltidsrytm och munhygien

När muntorrhet beror på en kronisk sjukdom dämpas besvären med god behandling av den underliggande sjukdomen.

– Dessutom är det bra att se till att ha god munhygien och regelbundet besöka tandläkaren, påpekar Anna Maria Heikkinen.

En torr mun ger upphov till karies, eftersom saliven sköljer munnen och saliven har sitt eget försvarsuppdrag.

– Varje måltid och mellanmål framkallar ett syraangrepp i munnen. Det går ungefär en timme innan saliven återbördar mineralerna och de lägger sig som en hård yta på tänderna. Därför är det bra om måltidsrytmen är jämn och syraangreppen begränsas till mellan fyra och sex om dagen.

Försvarscellerna i saliven skyddar också mot tandköttsinflammation, parodontit och svampinfektioner. Blodsockerbalansen kan försämras, om parodontit, som är en sjukdom i tandfästet, får framskrida obehandlad. Parodontit precis som diabetes ökar inflammationsbördan i kroppen och driver på låggradiga inflammationer. Å andra sidan kan dåligt inställd diabetes öka risken för eller driva på parodontit.

I värsta fall kan det vara besvärligt att äta vid muntorrhet. Hos äldre kan sår och besvär med slemhinnorna indirekt leda till undernäring när det mest bara går att äta något mjukt, till exempel bulle, som lätt går ner. Torr mun ökar också risken för svampinfektioner med smärta och en brännande känsla i munnen som följd.

Vatten, olja, gel och tuggummi

På apoteket kan du köpa gel och konstgjord saliv som lindrar muntorrhet.  Ett annat tips är att pensla munnen med matolja strax före läggdags. 

Dessutom är det bra att dricka tillräckligt. Skölj munnen med vatten och drick vatten som törstsläckare. Undvik däremot i synnerhet drycker som innehåller socker eller salt. Xylitoltuggummi eller xylitoltabletter stimulerar salivutsöndringen. De kan med fördel användas om inte xylitol irriterar magen.

– Var försiktig med vanliga skummande tandkrämer som innehåller natriumlaurylsulfat. De får lätt munnen att bli torr. Också alkohol ger muntorrhet. Tänk på att det finns alkohol i många typer av munvatten, påminner Anna Maria Heikkinen. Hon rekommenderar tandkrämen Salutem som kan köpas på apoteket och konstaterar att man klarar sig bra utan munvatten. 

– Det räcker med att borsta tänderna minst två gånger om dagen med fluortandkräm och rengöra tandmellanrummen antingen med mellanrumsborste eller tandsticka varje dag. Proteser ska också rengöras ordentligt varje dag.

Specialisttandläkaren Anna Maria Heikkinen är forskningsdirektör och docent på Helsingfors universitet.

 


Läkemedel som orsakar muntorrhet

Följande läkemedel kan ge muntorrhet och minskad salivutsöndring:

Diabetesläkemedel: GLP-1-analogen liraglutid och SGLT2-hämmaren dapagliflozin.
Läkemedel mot Parkinsons sjukdom: levodopa samt bland antikolinerga bromokriptin och rotigotin.
Läkemedel vid reumatism: cyklofosfamid
Psykofarmaka:
– triscykliska antidepressiva medel: amitriptylin, doxepin, klomipramin, nortriptylin och trimipramin
– den nya generationens antidepressiva: trazodon, reboxetin, venlafaxin, mirtazapin och duloxetin.
– selektiva serotoninåterupptagshämmare: fluoxetin, paroxetin, fluvoxamin, citalopram, sertralin och essitalopram
– antipsykotiska läkemedel: haloperidol, levomepromazin, tioridazin, zuklopentixol, klorprotixon, flupentixol, risperidon, paliperidon, quetiapin, olanzapin, ziprasidon, aripiprazol, sertindol och lurasidon
– mani- och depressionsdämpande medel: litium, karbamazepin, olanzapin, lamotrigin, gabapentin, topiramat och quetiapin samt bupropion, quetiapin, mirtazapin, moklobemid, reboxetin, trazodon.
Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar:
– ACE-hämmare: kaptopril, enalapril, lisinopril, perindopril, ramipril och kinapril
– betablockerare: atenolol
– antiadrenerga antihypertensiva läkemedel: klonidin
– sympatomimetiska aminer: metyldopa
– natriumkanalblockerare: disopyramid
– diuretika: tiazider och furosemid
– kalciumantagonister: diltiazem, nifedipin och verapamil.
Antihistaminer vid allergiska symtom: bl.a. loratadin, cetirizin och hydroxizin.
Astmaläkemedel, beta-2-stimulerande medel: salbutamol och leukotrienreceptorblockerare.