Mindre matportioner hjälper vid nedsatt funktion i bukspottkörteln

4724
Bild: Shutterstock

Av Mari Vehmanen

• Nedsatt pankreasfunktion är en mycket vanlig åkomma hos personer med långvarig diabetes. Pankreas betyder bukspottkörtel. Kost och enzymbehandling minskar symtomen.

Det vänder sig i magen och buken är svullen. Nedsatt pankreasfunktion är en möjlig förklaring till den typen av diffusa bukbesvär.

Som människor med diabetes ofta vet ingår det i bukspottkörtelns uppgifter att producera hormonet insulin i öcellerna. Bukspottkörteln väger ungefär hundra gram och är ett inre organ i människokroppen. Utöver att producera insulin utsöndrar bukspottkörteln också upp till 1,5 liter matsmältningsenzymer om dygnet. De bryter ner näringsämnena i maten i en form som är lättare för tarmen att ta upp.

Vid nedsatt funktion minskar eller stoppar enzymproduktionen oftast helt och hållet. Ibland kan problemet vara att matsmältningsenzymerna går vidare eller bryts ned för snabbt.

– Särskilt till en början är det svårt att skilja mellan lindriga symtom och magbesvär av andra orsaker. Typiska symtom är smärta särskilt efter maten, lös avföring, svullen buk och gasbesvär, säger Elina Jokinen, specialistläkare i invärtes medicin och gastroenterologi vid Tammerfors universitetssjukhus.

Senare kan fettdiarré (steatorré) utvecklas. Illaluktande, flytande avföring fastnar lätt i toalettstolen och flyter ovanpå vattnet. Ibland går det att urskilja fettdroppar.

Utan behandling går personen ner i vikt och till slut kan följden vara uttalad undernäring.

Ta upp frågan på mottagningen

 Långvarig pankreatit (bukspottkörtelinflammation) är den vanligaste orsaken till nedsatt funktion i bukspottkörteln. Pankreatit i sin tur beror vanligen på stor alkoholkonsumtion. Nedsatt funktion kan utlösas av en enstaka akut inflammation i bukspottkörteln. Rökning ökar risken.

Andra typiska orsaker är tumörer och operationer i bukspottkörteln. Dessutom kan operationer för att minska magsäcken och förkorta tunntarmen störa bukspottkörtelns funktion.

– Ibland kan besvären bero på obehandlad celiaki. När tarmluddet skadas får bukspottkörteln inga meddelanden från tarmhormonerna om att de startar enzymproduktionen, tillägger Elina Jokinen.

Nedsatt pankreasfunktion är en mycket vanlig åkomma hos personer med långvarig diabetes. Detta har delvis samband med att samarbetet mellan öcellerna och andra celler i bukspottkörteln drabbats av störningar och att det pågår en inflammationsprocess i bukspottkörteln. Andra bakgrundsfaktorer är förfettning av bukspottkörteln, likaså neuropatiska och mikrovaskulära förändringar orsakade av diabetes.

Uppskattningarna av hur vanlig nedsatt pankreasfunktion är bland diabetiker varierar stort. Av typ 2-diabetiker uppskattas 28–54 procent ha nedsatt pankreasfunktion och av typ 1-diabetiker hela 25–74 procent.

– Siffrorna varierar beroende på vilka metoder och kriterier som används i studierna. I vilket fall som helst är det känt att dålig blodsockerbalans inte förefaller ha något sådant starkt samband med debut av nedsatt pankreasfunktion som vid andra följdsjukdomar vid diabetes.

Hon vill uppmana diabetiker att prata om ihållande magbesvär till exempel på diabetesmottagningen. Då kan det utredas om det handlar om nedsatt pankreasfunktion eller om något annat.

– Alla har vi magknipa någon gång, men vid ihållande besvär är det bäst att låta undersöka sig, betonar Elina Jokinen.

Enzymkapslar till varje måltid

Vid obehandlad nedsatt pankreasfunktion kan näringsämnen inte tas upp normalt av kroppen. Viktminskning är en följd. Dessutom kan tillståndet leda till osteoporos, sarkopeni (muskelförtvining), matthet och trötthet. Det finns rentav risk för hjärthändelser.

– Överlag försämras livskvaliteten av undernäring och ihållande magbesvär, säger Elina Jokinen.

Nedsatt pankreasfunktion diagnostiseras utifrån symtom, riskfaktorer och avföringsprov. I provet undersöks halterna av enzymet elastas. Dessutom kan andra möjliga orsaker till besvären uteslutas vid avbildning av bukspottkörteln.

Det finns ingen botande behandling mot nedsatt pankreasfunktion. Men om det till exempel är försämrad bukspottkörtelfunktion på grund av obehandlad celiaki, kan tillståndet rättas till när behandling för celiakin kan sättas in.

De matsmältningsenzym som saknas kan ersättas med enzymkapslar som alltid tas till maten.

– Doserna beror på matportionen och fetthalten i maten. Behandlingen fungerar bäst när kapslarna tas före och under en måltid.

Om medicineringen inte verkar ge tillräcklig lindring, måste dosen justeras enligt anvisningar från en läkare. Vid behov måste vitamintillskott tas för att säkerställa intaget av viktiga näringsämnen.

Mycket protein

Måltidsrytmen är till hjälp för att få kontroll över besvären. Det är bättre att äta ofta och lite än sällan och mycket åt gången. En lagom måltidsrytm för många är 5–6 små måltider om dagen.

Maten får innehålla energi och protein för att man ska få i sig tillräckligt med näring. Bra proteinkällor är mjölkprodukter, ägg, fisk, kyckling och kött. Numera finns det också ett stort utbud av vegetabiliska livsmedel med hög proteinhalt. Välj helst de proteinkällor som magen tål bäst.

Mycket fiberhaltig mat kan nämligen förvärra symtomen. Grönsaker eller fullkornsprodukter behöver inte undvikas helt och hållet, men råkost, rågbröd och kli kan vara hårdsmälta.

Överlag är det bäst att hoppa över mat och dryck som orsakar bukbesvär. Det kan vara kaffe, te, kål, bönor, ärter, lök av olika slag, också purjolök, paprika, kålrot och äpplen.

– Däremot behöver man i de flesta fall inte låta bli fett helt och hållet. Men tung genomstekt mat är antagligen inte det allra bästa alternativet, konstaterar Elina Jokinen.

Ibland kan det ändå vara på sin plats att dra in på fettet, om fettdiarrén bara fortsätter trots enzymbehandling och måltidsomställningar.

– Låt bli alkohol och tobak. Det är bra också för annan behandling.

Lättare att reglera blodsockret

Enligt Elina Jokinen går det oftast bra att kombinera egenvård och kost som minskar symtomen på nedsatt pankreasfunktion.

– Insulinbehandlingen måste självfallet anpassas individuellt till den nya måltidsrytmen. Vid flerdosbehandling kan alltså många små måltider om dagen kräva fler injektioner än tidigare.

Om matvanorna dessutom inskränks av allergier eller celiaki, är det enligt Elina Jokinen absolut bäst för en diabetiker med nedsatt pankreasfunktion att planera kosten tillsammans med en näringsterapeut.

Minutiös behandling av sjukdomen hjälper diabetiker att reglera blodsockret och nå god blodsockerbalans. Det är lättare att undvika hypoglykemier när födan absorberas ordentligt tack vare enzymersättningsbehandling och man får i sig tillräckligt med energi. Också motion känns då trevligare.

– Det kan kräva en viss ansträngning att komponera lämplig kost, men man får lön för mödan. Det är alltså till fördel att ta bukbesvären på allvar och söka hjälp, sammanfattar Elina Jokinen.