Fri från beroenden

295
Foto: Shutterstock

Av Tiina Suomalainen

• Alkohol, hetsätning, spelande eller porr kan till en början ge en lustkänsla som man vill uppleva om och om igen. Ett beroende kan smygande bli det viktigaste livsinnehållet. Men det går att bli fri från svåra beroenden om man är tillräckligt motiverad.

Väntar du otåligt att det ska bli kväll så att du kan öppna en flaska vin? Går du så upp i nätpoker att det inte blir något av att jobba? Kastar du i dig mat trots att du inte är hungrig?

Ett skadligt beroende kan utvecklas för vilken substans eller aktivitet som helst och det kan kännas hur bra som helst till en början. Det kan vara alkohol, tobak, socker, porr, spel, sociala medier, shoppande eller fysiska aktiviteter. Ja, man kan bli beroende av positiva aktiviteter.

Gemensamt för alla beroenden är att de börjar inkräkta så mycket på vardagen att allt annat försummas. Så småningom kretsar tankarna och livet bara kring en enda sak.

– Bakom beroenden finns det många olika orsaker, men den viktigaste är att belöningssystemet i hjärnan aktiveras, sammanfattar Sari Castrén, filosofie doktor och docent i psykologi.

Hon har studerat beroenden och missbruk i sitt arbete på Institutet för hälsa och välfärd, där hon är specialforskare och psykolog med egen mottagning. Alla beroenden handlar enligt henne om att en substans eller en aktivitet höjer dopaminnivån i hjärnan. Dopamin är ett må bra-hormon.

När man fortsätter att använda en substans eller hålla på med en aktivitet, försöker hjärnan anpassa sig och hålla balansen genom att minska dopaminproduktionen. Den onda cirkeln stärks på ett lömskt sätt, eftersom man måste få mer för samma lustkänsla som tidigare. Detta kallas toleransökning.

– Belöningssystemet kan aktiveras redan av en fingervisning, exempelvis när man känner doften av tobak eller ser en spelautomat.

Lättnad, spänning och innehåll

Inte alla blir beroende av det som känns lustfyllt och belönande. Hos en del är hjärnan känsligare för neurobiologiska förändringar och därmed också mer mottaglig för beroendestörningar. Men det finns också andra orsaker i bakgrunden.

– Det är inte bara neurobiologiska faktorer som spelar in. Också utsatta sociala förhållanden och psykiska faktorer spelar en roll. Exempelvis svåra uppväxtförhållanden, trauman och psykiska störningar kan öka risken för att bli sjuk i beroenden. 

En mycket viktig fråga är vilket behov ett beroende tillgodoser. Någon söker spänning och innehåll i livet med spelande eller nätporr. För någon annan lindras ångest eller stress av alkohol eller hetsätning.

– Ofta är den beroendeframkallande substansen eller aktiviteten en överlevnadsmekanism. Den gör det lättare att glömma och ger tröst för stunden. Men ett beroende framkallar lätt skam och skuld, som man sedan behandlar med samma substans eller aktivitet. Och så är en ond cirkel ett faktum.

Men var går gränsen för beroende? Är det alkoholberoende om man inte kan bada bastu utan en öl? Eller spelberoende, om man inte kan gå till butiken utan att spela en runda eller två på spelautomaten?

– Inte nödvändigtvis. I ett beroende ingår tvångsmässighet, alltså att du inte själv kan reglera hur du börjar och slutar. Beroendet blir det viktigaste i livet. 

Graden av beroende kan också ses utifrån abstinensbesvär. Om du inte har möjlighet att dricka, shoppa eller kolla sociala medier – blir du orolig eller irriterad?

På jakt efter motivation

Det går att komma ifrån alla beroenden, men det kräver stor psykisk ansträngning och mycket bearbetning.

– Det allra första steget är att stanna upp och se på situationen öppet och ärligt. Man måste se vad den beroendeframkallande aktiviteten betyder för en själv.

Det är vanligt att närstående upptäcker beroendet och symtomen först redan innan personen själv gör det. Kommentarer från andra kan tjäna som larm eller vara irriterande.

– Det kan hända att den som är beroende söker vård på uppmaning från en nära anhörig. Det är svårt att göra en förändring om motivationen hänger på en skör tråd. Då kan det vara bra att börja med att fundera på hur det känns att en närstående är orolig för en och hur mycket tid, energi eller pengar det går åt till den beroendeframkallande aktiviteten.

Man kanske förstår att ett beroende inte är bra för en själv. Ändå kan det vara svårt att komma ifrån det. Att släppa ett beroende betyder alltid att avstå från något. Det är inte lätt att släppa taget om ett centralt livsinnehåll, som har gett så många goda stunder.

Ibland kan det bli många och varierande inre monologer: Varför ska jag ändra det här? Det är ju inget problem. Eller hur? Jag gillar inte mig själv när jag gör så här. Förstås kan jag sluta när jag vill, men inte än.

– Det behövs många inre monologer innan det ens är dags för att fundera på en förändring. Framför allt är det oerhört viktigt att lyssna på sin inre dialog och argumentera för och emot. Vi behöver konflikter för att skapa motivation.

Som en skummande våg

Forskningsrön visar att det går att komma ifrån beroenden på egen hand. Det kallas naturlig eller spontan återhämtning. Men återhämtningen går lättare med professionell hjälp, och ofta dessutom med hjälp från andra i samma situation. Också en del lättare nätbaserade behandlings- eller hjälpprogram kan vara till nytta.

Sari Castrén påpekar att många har positiva erfarenheter av vita veckor. Tyvärr går det ändå i många fall så att de vita veckorna inte håller i sig så länge.

– Professionell hjälp kan väcka motivation till förändring. Det kräver stor skicklighet. Tillsammans med en terapeut får den som är beroende titta närmare på vilka skador beroendet ställer till med och vad som kunde vara annorlunda om läget förändrades.

En yrkesutbildad person kan erbjuda hjälp och stöd genom att lyssna och diskutera. För många är det en enormt stor sak att tillsammans med en utomstående kunna fundera över konsekvenserna av beroendet och vad som händer inne i en själv före, under och efter den beroendeframkallande aktiviteten.

Ekonomiska problem gör det svårare att bli fri från spelberoende. Spelandet fortsätter för man hoppas hela tiden på den stora vinsten som ska göra slut på alla skulder. Mycket ofta återspeglas de ekonomiska problemen på många andra livsområden. Skam hindrar en från att ta tag i problemet och skulderna sopas under mattan.

Också hjärnans kemi kan sätta käppar i hjulen för förändring. Hjärnan behöver tid att vänja sig vid den nya situationen, och abstinensbesvären kan vara skrämmande.

– Ett viktigt led i återhämtningen är att bejaka den fruktansvärda känsla av begär som kan väckas av minsta lilla incitament. Det är som en skummande våg som man lätt dras in i. Men när man lär sig förstå att känslan av begär försvinner lika snabbt som den kommer, är det lättare att stå över den utan att ge efter.

Opioidantagonister kan vara till hjälp för att bli av med alkoholberoende. De minskar alkoholbegäret.

– Men det är bra att komma ihåg att läkemedlet inte är något mirakelpiller. Det behövs också motivation.

Ge dig själv tid

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den mest undersökta behandlingsformen vid beroenden. I KBT tränar man sig i att utforska sina aktiviteter, tankar och impulser och hitta bättre lösningar på dem.

I sitt terapiarbete har Sari Castrén sett att människor besitter en enorm inre visdom. 

– De funderar mycket systematiskt över sina vägval och deras konsekvenser. Återhämtningsplanen utgår från dem själva.

Professionell hjälp kan få den som lider av något beroende att fundera över vad som ska komma i stället när beroendet försvinner. Det kan exempelvis vara en intressant fritidsaktivitet, något hantverk eller motionsaktiviteter.

– Det krävs mer ansträngning för att komma sig ut i motionsspåret än för att ta ett glas vin. Och belöningen kommer långsammare. Men på längre sikt ger det utdelning, eftersom förändringen ger utslag i bättre nattsömn och mer energi. 

Ibland kan det gå så att beroendet ersätts med en ny stark passion.

– Då är det bra att påminna sig själv om att det är hjärnans belöningscentrum som söker balans.

Det är alla gånger bra att ge sig tid för återhämtning och förändring och inte vara så sträng mot sig själv, betonar Sari Castrén. Återfall ingår i återhämtningsprocessen. Så ge inte upp utan ta dem som ett led i en lärandeprocess.