Av Hanna Vilo
• Utmattning är ett varningssystem i kroppen som signalerar att de psykiska och fysiska resurserna håller på att sina. Återhämtningen börjar med att man synliggör och lyssnar på sina behov.
Många bränner ut sig förr eller senare under livet. Utmattning är ingenting som dyker upp plötsligt, utan utmattning är vanligen en följd av flera år eller rentav årtionden av ständig överbelastning. Utmattningssyndrom utvecklas när man av en eller annan orsak inte längre kan återhämta sig tillräckligt mycket.
Enligt arbets- och organisationspsykologen Liisa Uusitalo-Arola är utmattning ofta ett tecken på att det behövs en förändring i livet. Utmattning är nämligen kroppens inbyggda varningssystem som visar att de psykiska och fysiska resurserna är förbrukade.
Till följd av utmattningen har ett slags överlevnadstillstånd inträtt och livet känns som en överlevnadskamp.
– Vanligen har den som är utmattad hunnit glömma hur det är att känna lugn. Man känner sig ständigt som ett spänt gummiband.
Tröttheten försvinner inte med vila
Att hela tiden gå på högvarv gör att regleringssystemen i kroppen kommer i obalans. Det kan ge upphov till många olika symtom.
Marjo Moilanen, specialist i psykiatri, säger att ett mycket typiskt tecken på långvarig utmattning är att det inte går att vila eller sova bort tröttheten. Det finns så stora koncentrationer av stresshormoner i kroppen att djupsömnen påverkas. Därför känner sig utmattade människor ofta trötta redan när de vaknar på morgonen.
Om utmattningen håller i sig länge, uppträder det så småningom kognitiva symtom, bland annat glömska och koncentrationssvårigheter. Dessutom kan förstämningssymtom förekomma.
– Utmattade människor har ofta kort stubin. De uppfattar lätt sin omgivning och det andra säger mycket negativt.
När man ständigt är i ett uppskruvat tillstånd, hör det också till att dygnskoncentrationen av stresshormoner varierar. Det leder lätt till sömnstörningar, vilket i sin tur ökar risken för depression. Mycket ofta finns det ett samband mellan utmattning och depression.
På lång sikt kan ständig överspändhet och obalans i kroppens reglersystem öka risken för i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar och försämra immunförsvaret.
– Därför kan till exempel förkylningar slå till mycket lätt, säger Marjo Moilanen.
Inga enkla förklaringar
Vad beror utmattning på? Det finns inga lätta och enkla förklaringar, utan ofta samverkar många olika faktorer. De kan vara kopplade till individen själv eller till omgivningen.
– Vissa forskare anser att den livsstil som leder till utmattning började redan med att elljuset uppfanns. Det förändrade människans naturliga dygnsrytm. Själv anser jag att den förändring i livsrytmen som den moderna tekniken fört med sig är en bidragande faktor, men tekniken i sig gör ingen av oss sjuk. Däremot passar vi människor inte särskilt bra i ihop med tekniken, påpekar Liisa Uusitalo-Arola.
Den största utmaningen enligt henne är att majoriteten av människorna inte är kapabla att göra en realistisk bedömning av hur mycket de orkar med. Inte mer än cirka en tredjedel kan nämligen uppskatta sin egen återhämtningsgrad korrekt på ett ungefär, visar studier. Därför kan majoriteten av oss inte ge oss själva tillräckligt med vila och tid för att varva ner.
– Samhället omkring oss har förändrats, men våra fysiska behov är fortfarande desamma. Vi behöver precis lika mycket vila som tidigare, sammanfattar hon.
Stresstålighet spelar roll
Även erfarenheter från barndomen påverkar i hög grad risken för att drabbas av utmattning senare i livet.
En del av dem som drabbas av utmattning i vuxen ålder har vuxit upp under stressande förhållanden av något slag. Vid hård påfrestning har hjärnan i barndomen och ungdomen anpassats till ett tillstånd som gör att individen är känslig för stress under hela sitt liv.
– Dessa människor kan leva på gränsen till vad de orkar ända från barndoms- och ungdomsåren. Livet kan alltså vara en ständig kamp, påpekar Liisa Uusitalo-Arola.
Någon olycklig situation senare i livet, att man själv eller en närstående blir sjuk, att man separerar från partnern, att man blir arbetslös eller en nära anhörig dör, kan vara sista droppen, den utlösande faktorn hos en mycket pressad person.
– En enskild tråkig händelse utlöser normalt inte utmattning, men den kan utlösa ett sammanbrott hos en mycket trött person, säger Liisa Uusitalo-Arola.
Vanligen spelar också individrelaterade orsaker in. Alla människor har inte samma stresstålighet, enligt Marjo Moilanen. Någon kan reagera mycket starkt på en händelse, medan någon annan inte alls blir berörd. Den som reagerar känsligt drabbas således av påfrestning och tenderar därför att bli utmattad.
Vidar tär det på krafterna att leva med konflikter. Utmattning är det oundvikliga resultatet för den som lever i svåra mänskliga relationer eller som på sitt jobb måste handla mot sina egna värderingar.
Ett karaktärsdrag som ökar risken för utmattning är exempelvis att vara benägen att sätta andras behov före sina egna. Om du kommer på dig med att ständigt försöka vara andra till lags, är det enligt Marjo Moilanen bäst att stanna upp och fundera varför du gör det. Med hjälp av bland annat psykoterapi kan du lära dig bättre se dina egna tanke- och beteendemodeller.
Återhämtning genom medvetenhet
Vanligen är det en lång process att återhämta sig från utmattning. Normalt tar det minst ett till två år i anspråk.
Enligt Liisa Uusitalo-Arola är det första steget mot återhämtning alltid att bli medveten om sin egen livssituation. Och det kräver ärlighet mot sig själv. Efter det är det bäst att söka professionell hjälp, om läget verkar kräva det. Om utmattning är kopplad till fysiska symtom, är det också bra att boka tid hos en allmänläkare, som kan utreda om utmattningen är förknippad med sjukdomar som måste behandlas.
Dessutom är det viktigt att få styr på sömnrytmen och sovvanorna.
– När kroppen är helt ur balans och ständigt är i ett exalterat tillstånd är det viktigt att få ordning på det som är grundläggande förutsättningar för återhämtningen. Sömnen har utan vidare högsta prioritet.
Efter den första fasen av utmattning är det dags att se sig om efter nya regleringsmodeller i livet. Det innebär bland annat att det måste finnas tid och rum för fysisk återhämtning.
När den fysiska återhämtningen har kommit i gång, är det dags att ta itu med den psykiska processen. Det kräver medvetenhet om sina egna värderingar och åtgärder för att anpassa livet efter dem.
– Det är viktigt att veta vad som är viktigt i livet och vad som inte är det, betonar Liisa Uusitalo-Arola.
Kort sagt måste den som drabbats av utmattning själv ta reda på vad det är i privatlivet och arbetslivet som dränerar tillvaron på krafter. Därefter måste hen träffa vissa val och bestämma vad som fortfarande är värt att hålla fast vid och vad hen är beredd att avstå ifrån.
– På det stadiet brukar den utmattade fråga sig om det verkligen är okej att tänka på sig själv och prioritera sina egna behov. Det kan vara svårt att främst koncentrera sig själv, men det måste man utan vidare lära sig, understryker hon.
Sök stöd
Liisa Uusitalo-Arola vill uppmana alla som lider av utmattning att söka stöd för återhämtningsprocessen. Den kan exempelvis vara en förståelsefull partner, en chef, personal på företagshälsovården eller en stödgrupp för andra i en liknande situation.
Också Marjo Moilanen är inne på samma linje. Det är mycket lättare att återhämta sig från utmattning om det finns vuxna till hands som man kan föra ett förtroligt samtal med om sina känslor. Om livssituationen känns mycket tuff, är det en bra utväg att söka professionell hjälp.
– Närmaste hälsovårdscentral kan ge information om vilka tjänster kommunen erbjuder. Det finns ingen anledning att tampas med problemen ensam, avslutar Marjo Moilanen.
