Av Essi Kähkönen
• Leversjukdomar kan vara latenta länge utan att ge symtom och laboratorieprover säger inte alltid hela sanningen om levern. Det bästa sättet att värna om leverns hälsa är att ha goda levnadsvanor.
Överdriven alkoholkonsumtion och bukfetma är de två faktorer som belastar finländarnas lever mest. Av den vuxna befolkningen är majoriteten överviktig. Många dricker för mycket alkohol och alltför få är regelbundet fysiskt aktiva. När detta är ett faktum sätter levercellerna i gång och samlar på sig fett.
– Redan nu är fettlever en stor folksjukdom, för uppskattningsvis 70–80 procent av alla med bukfetma har fettlever. Risken ökar med midjemåttet: över 88 centimeter hos kvinnor och över 102 centimeter hos män. Inte bara övervikt och stor alkoholkonsumtion ökar risken för fettlever. Det gör också typ 2-diabetes, hypertoni och dåliga kolesterolvärden, säger Fredrik Åberg, specialist i gastroenterologi och docent vid Helsingfors universitetssjukhus.
Men fettlever är inte den enda orsaken till att levern drabbas. Levern kan ge symtom, vara hårt belastad och ta skada exempelvis också av en coronainfektion eller en förgiftning.
– Exempelvis missbruk av smärtstillande medel eller användning av naturprodukter kan belasta levern. Även akut covid-19 har visat sig ha negativa effekter på leverfunktionen. Lyckligtvis återhämtar sig levern vanligen bra, om det är fråga om tillfällig leverirritation, säger Fredrik Åberg.
Hepatit orsakar inflammation i levern
En inflammation eller infektion i levern kallas hepatit, och de vanligaste orsakerna är något virus. Hepatit delas in i A-, B- och C-virusinfektioner.
– Hepatit A och B kan förebyggas med vaccin, men det finns inget vaccin mot hepatit C. Många får en leverinflammation i utlandet, i länder med bristfällig mathygien. Det är således bra att vara vaccinerad mot de två hepatitvirusen. På resmålet gäller det att komma ihåg att noga välja vad man äter, tipsar Fredrik Åberg.
Hepatit A sprids bland annat via smutsiga händer från förorenad mat och förorenat dricksvatten. Hepatit B sprids huvudsakligen via oskyddat sex. Riskgruppen för hepatit C är narkomaner som använder samma injektionsnålar.
– Symtom på hepatit är bland annat illamående och magbesvär. När sjukdomen framskrider blir huden och ögonvitorna gula.
Det finns ingen läkemedelsbehandling mot hepatit A, men inflammationen klingar av nästan alltid av sig själv. Sjukdomen ger bestående immunitet. Hepatit B kan däremot behandlas, men en del av de insjuknade blir bärare av viruset och insjuknar inom loppet av några decennier i levercirros (skrumplever). Också hepatit C kan behandlas.
Vad säger levervärdena?
Levervärdena brukar stiga när levern blir sjuk. Vid de flesta leversjukdomar stiger värdena, som vid virushepatit och så kallade upplagringssjukdomar.
Fredrik Åberg påminner visserligen om att förhöjda levervärden inte alltid går hand i hand med en leversjukdom eller symtom på leversjukdom.
– Så kan exempelvis levervärdet ALAT vara normalt och personen kan ändå ha fettlever eller rentav levercirros. Det kan också vara tvärtom: ALAT är av någon anledning högt hos upp till drygt en tiondel av den vuxna befolkningen i Finland, men lyckligtvis får bara en mycket liten del någon kronisk leversjukdom som måste behandlas.
Levervärden såsom ALAT och ASAT är de vanligaste markörerna för leverskada eller leverbelastning som mäts genom laboratorieprover.
– ALAT är ett enzym som har samband med metabolismen av aminosyror och det är verksamt inne i levercellerna. Högt ALAT-värde är ett tecken på att något har orsakat en cellskada eller en inflammation i levern. ASAT är ett annat viktigt levervärde. Båda värdena används ofta tillsammans för att bedöma graden av leverskada.
Andra leverindikatorer är AFOS, bilirubin och GT.
– GT stiger i synnerhet till följd av långvarigt och rikligt alkoholbruk. Bilirubin stiger framför allt vid framskriden levercirros eller vid hinder i gallans passage. Gallsten är en orsak till att gallans passage hindras eftersom den täpper till gallgångarna. AFOS stiger när levern är inflammerad, men värdet kan också vara ett tecken på skelettsjukdom.
Inte bara laboratorievärden
Enbart höga levervärden räcker inte till för att diagnostisera en sjukdom.
– En diagnos kräver nästan alltid ytterligare utredningar, bland annat fler blodprover, konstaterar Fredrik Åberg.
Vid behov kan det tas en provbit från levern. Den visar betydligt mer exakt vilken leversjukdom som kan komma i fråga.
– Vissa leversjukdomar är ärftliga. En av dem är hemokromatos som höjer kroppens järnvärden, tillägger han.
Friskare lever med sunda levnadsvanor
Leversjukdomar är ofta latenta länge utan att ge symtom. Därför diagnostiseras upp till hälften av en så allvarlig leversjukdom som levercirros först när den har gett upphov till komplikationer. Vid levercirros bildas det ärr i levern och frisk levervävnad ersätts med bindväv.
– Med tanke på patientens överlevnad är det mycket viktigt att diagnosen kan ställas i ett tidigt stadium av sjukdomen, betonar Fredrik Åberg.
Han tillägger samtidigt att ett enskilt förhöjt levervärde vanligen inte leder till allvarliga leverskador. I vilket fall som helst är det bra att undersöka levern om något levervärde stiger.
– Vi kan alla skydda levern med hälsosamma levnadsvanor. Alkoholkonsumtionen bör sänkas till ett minimum. Och i synnerhet kilona runt midjan får gärna försvinna. Även regelbunden motion är bra för levern. En förfettad och till och med en inflammerad lever återhämtar sig om man lyckas få bukt med levnadsvanorna, avrundar Fredrik Åberg.
Övriga källor: Njur- och leverförbundet och Terveyskirjasto.
Fem fakta om fettlever
• Fettlever betyder att det har ansamlats fett i levercellerna. Det ska inte finnas fett i levercellerna, men bukfetma i kombination med framför allt rikligt alkoholbruk gör att det inlagras fett i levern.
• En lever med fettinlagring kan bli inflammerad. Då talar vi om inflammatorisk leversjukdom eller steatohepatit på medicinskt språk. Med tiden kan sjukdomen leda till allvarlig leversvikt, det vill säga levercirros, hos en del patienter.
• Det finns inget botande läkemedel mot fettlever, utan tillståndet måste behandlas med genomgripande förändringar i levnadsvanorna. Levern återhämtar sig när levnadsvanorna har ställts om.
• Fettlever ger inga symtom och återspeglas inte nödvändigtvis i laboratorievärden. Symtomen, bland annat gul hud och gula ögonvitor, uppträder vanligen först när leversjukdomen övergått i cirros.
• Uttalad leverförfettning kommer fram vid ultraljudsundersökning. Men undersökningen ger ingen information om en eventuell inflammation. En inflammatorisk leversjukdom kan endast diagnostiseras med en provbit från levern.
