Tänk på beröring

337
Foto: Shutterstock

Av Hanna Vilo

• Beröring är ett inbyggt sätt i människan att etablera kontakt med andra. Behaglig beröring skapar trygghet och förtroende för andra människor. Det är grunden för goda mänskliga relationer.

Beröring är den starkaste formen av mänsklig kontakt. 

Beröringen med mamman är vanligen den första kontakten som ett barn upplever när det kommer till världen. Barnet förstår ingenting av det som mamman säger, men i mammans famn känner barnet trygghet och upplever att det är en del av hela mänskligheten.

När livet närmar sig sitt slut försämras många av människans sinnen: syn, hörsel, lukt och smak. Ett undantag är känselsinnet som vanligen fungerar ända till livets slut. Det är ofta det sista medlet för att kommunicera med andra.

Beröring ökar koncentrationen av må-bra-hormoner

Kulturantropologen Taina Kinnunen vid Östra Finlands universitet har undersökt beröring i många år. Hon vet att beröring har en enormt stor inverkan på både fysik och psyke under hela livet.

– Beröring är ett inbyggt sätt i människan att etablera kontakt med andra. Välgörande beröring signalerar automatiskt att jag känner mig trygg och kan lita på andra. Det är grunden för goda mänskliga relationer.

Fysiologiskt sett är känselsinnet en komplicerad konstruktion. Huden innehåller enormt många receptorer som tar emot en rad signaler som förmedlas via beröring. När beröring känns bra aktiveras många positiva processer i kroppen.

– Beröring ökar produktionen av bland annat kärlekshormonet oxytocin och av må-bra-hormonerna serotonin, dopamin och endorfin.

Må-bra-hormonerna har många positiva effekter och får bland annat hjärtfrekvensen att sjunka och andningen att stabiliseras. Då känns allt trevligt och avslappnat.

Större självaktning via beröring

Det är extra viktigt att få beröring i barndomen eftersom det har återverkningar under resten av livet. När barn får ömhetsbetygelser från föräldrarna och tas i famn lär de sig uppskatta sig själva och sätta gränser mellan sig själva och andra. De kan skilja mellan sina egna önskemål och känslor och andras önskemål och känslor. Dessutom har de förmåga att skydda sin integritet och sitt revir, om det är nödvändigt.

– För att vi ska kunna bygga upp integritet på ett sunt sätt måste vi alltså först uppleva skyddande beröring från en annan människa, påpekar Taina Kinnunen.

Men vår finländska kultur har av tradition präglats av att undvika beröring. Om de som i barndomen gått miste om skyddande beröring inte får korrigerande upplevelser av trygg beröring, kommer de i vuxen ålder att dras med en diffus känsla av otrygghet och mindrevärde.

– Många som aldrig haft en trygg famn att vila i kan till exempel inte uppskatta sig själva. Därför kan de inte heller förutsätta och kräva att bli väl behandlade i mänskliga relationer, preciserar hon.

Den som inte fått beröring drabbas ofta av depression, får ångest och blir stressad lättare än andra.

Det kan också hända att bristen på beröring senare i livet leder till fysiska och psykiska sjukdomar. Kerstin Uvnäs Moberg, en svensk oxytocinforskare, har sagt att brist på oxytocin kan ha ett samband med bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, alkoholism och ätstörningar.

Korrigerande erfarenheter kompenserar bristen

Loppet är inte på långt när kört i vuxen ålder, även om beröring har uteblivit i barndomen. Man kan få många korrigerande erfarenheter som gradvis ökar självkänslan och förbättrar de mänskliga relationerna.

Enligt Taina Kinnunen är idealet att finna en partner som man kan träna bort den bristande beröringen med.

– Ömhetsbetygelser från partnern kan så småningom hela såren från barndomen. Om man har barn kan man medvetet gå in för att handla på ett annat sätt än sina föräldrar. Då kan man få korrigerande erfarenheter av beröring genom att visa ömhet mot sina egna barn.

Den som inte har någon partner eller egna barn kan få trygg beröring på professionell väg, bland annat via en massör eller en frisör.

– I dag finns det rentav yrkesfolk som är specialiserade på terapeutisk beröring, exempelvis beröringsterapeuter, beröringspedagoger och taktilterapeuter. De masserar ansiktet och händerna och koncentrerar sig explicit på den välgörande effekten av beröring, säger Taina Kinnunen.

Även professor Lauri Nummenmaa vid Åbo universitet har undersökt beröring. Enligt honom kan vi också tillgodose vårt behov av beröring genom att stryka och smeka ett sällskapsdjur. Studier visar att ett sällskapsdjur kan vara ett viktigt substitut för sociala kontakter bland ensamboende och ensamma.

– Ensamboende tenderar ofta att behandla sitt sällskapsdjur som om det vore en människa. Ett sällskapsdjur kan alltså medverka till att tillgodose mänskliga behov.

Alla gillar inte beröring

Det finns enligt Lauri Nummenmaa stora skillnader mellan människor när det gäller hur behaglig beröring känns. Ibland kan det bara finnas underliggande fysiska orsaker när någon gillar att bli berörd eller inte gör det.

Om beröring upplevs som behaglig eller obehaglig kan ha att göra med generna eller någon sjukdom.

– Om exempelvis känselnerverna tagit skada av någon anledning kan det ge upphov till känselbortfall. Då känns beröring inte längre som någon njutning.

Men ofta finns det ett inlärt beteende i bakgrunden när beröring inte känns bra. En person som känner sig främmande inför beröring har sannolikt vuxit upp i ett hem där det sällan förekom beröring mellan familjemedlemmarna.

– Då har man inte kunnat uppleva den känsla av trygghet som beröring ger, säger Lauri Nummenmaa.

Många undviker beröring med främmande personer

Största delen av alla människor har minst en närstående vars beröring känns bra. Vi vet från studier att hierarkin för beröring är likadan runt om i världen. Vanligen försöker vi undvika beröring från främmande personer. På sin höjd skakar vi hand med en sådan person, men också då vill vi hålla personen på en armlängds avstånd från oss själva.

En vän får krama och röra till exempel vid armarna. En livspartner får däremot vanligen röra vid vilken kroppsdel som helst, inklusive de mest privata områdena.

– Men det finns undantag. Bland andra massörer och läkare får för det mesta i kraft av sitt yrke även röra vid sådana delar av kroppen som utomstående inte annars har tillträde till.

Av naturen pejlar människan ständigt in andras rörelser och förutser vad som kommer att hända.

När någon med sina gester signalerar beröring, ställer mottagarens hjärna in sig i förväg och föreställa sig hur det kommer att kännas.

– Det visar att beröring är en mycket naturlig del av den sociala interaktionen mellan människor, sammanfattar Lauri Nummenmaa.

Du kan själv väcka känselsinnet

För att aktivera känselsinnet behövs det inte alltid beröring från någon annan. Enligt Taina Kinnunen upplever många västländer numera en era av bristande beröring bland annat till följd av den snabba digitaliseringen. Som motvikt till det gör vi gott i att medvetet stimulera känselsinnet exempelvis genom att röra oss i naturen. 

– Testa på en sandstrand eller sandväg att ta av dig skorna och medvetet känna efter hur marken känns under fötterna. Då vaknar känselsinnet till liv.

I naturen kan man röra vid träd, blommor, stenar och vatten. Det svältfödda känselsinnet kan alltså aktiveras av en rad olika av stimuli.

Man kan också ge sig själv beröring genom att massera eller smeka händer eller fötter.

– Också egen beröring kan göra oerhört gott, tipsar Taina Kinnunen.