Av Sari Savela
• Satu Lähteenkorva, psykolog och utbildare, vill uppmuntra alla människor att lära känna och tycka om sig själva. Människor som känner sig själva träffar livsval som gör att de mår bra.
Det är en aning konstigt att obalans har blivit en ny livsnorm, tycker Satu Lähteenkorva. Hon hör ofta på kurser och på mottagningen att människor anser det vara helt normalt att ha smärta eller minnesstörningar och att vara trötta. De förefaller att tycka att obalans är något som man bara måste leva med.
När man är i balans ser man det inte själv. Det är först när balansen rubbas som man upptäcker att livet är instabilt. För den som normalt sover gott kan sömnlöshet vara ett tecken på att något inte stämmer. Andra viktiga signaler på obalans är fysiska symtom som huvudvärk, förhöjt blodtryck eller hjärtklappning.
Balans är inget statiskt tillstånd, utan rörelse. Hon jämför med en segelbåt som hela tiden är i rörelse och samtidigt håller tillräcklig balans.
– Vi finländare är vanligen mycket bra på att finna fel, i synnerhet inom vården, där man alltid vill ge ett felfritt svar. Jag tycker att vi snarare bör utgå från fullgod, inte fullständig, balans mellan kropp och sinne.
Människan är en helhet
Satu Lähteenkorva påminner om att människan är en helhet trots att vår tid gärna vill splitta upp kropp och sinne.
– Det kan komma fram när det blir bråk med någon vän och kortisol forsar fram i kroppen. Dessutom finns det forskningsrön om kostens inverkan på sinnesstämningen, och kroppens inverkan på sinnet och sinnets inverkan på kroppen.
Ett balanserat sinne har enligt henne kopplingar till vår livshistoria, vår aktuella situation och vår personlighet.
– Till exempel tuffa livserfarenheter inverkar långt fram i livet, men inte nödvändigtvis så att livet är tungt också i dag. De kan också ta sig uttryck i posttraumatisk tillväxt, alltså att vi lär oss av och blir starkare av våra erfarenheter, och det är mycket motiverande. Påfrestning behöver inte alltid resultera i utmattning, utan tvärtom kan belastning ge större styrka, eftersom man lärt sig något av sina erfarenheter.
Livssituationen påverkar livsbalansen och bestämmer i vilken utsträckning vi måste använda vår energi exempelvis till att klara av fysiska symtom. Om kroppen är i balans, har vi kvar resurser för att upprätthålla psykisk balans. Men om kroppen är i obalans behöver vi resurser för att återställa den fysiska balansen.
– Obalans tar sig olika uttryck hos olika människor. För utomstående kan det se ut som överbelastning när någon är snabb i vändningarna och tar tag i saker. Ändå kan det vara helt normalt beteende för personen själv. För mig själv är det ofta snabba ryck som gäller och jag gillar att få resultat, säger Satu Lähteenkorva.
Accepterar du dig själv?
Människor är olika också socialt sett: en del får ny kraft av mänskliga kontakter, andra blir trötta. Vi är alla individer, och livsbalansen påverkas individuellt av personligheten.
– I dessa tider med sociala medier bevakar många vad som händer i andra människors liv och tror att också de själva måste göra allt det de ser. Det kan kännas ångestfyllt, säger Satu Lähteenkorva.
Hon pratar gärna om en personlighet som står i fokus för den mänskliga naturen. Den bygger upp, reglerar och utvecklar människans välbefinnande och drar upp gränserna för självet. Personligheten visar vad vi behöver som människor och vad som återställer balansen.
– I dag är många utmattade av stress och trötthet. De saknar kontakt med sig själva, och med andra människor och livet.
Hon menar att de helt enkelt inte accepterar sig själva. De har gått på lögnen att det är klokast att gömma undan sin personlighet. Många lägger ner mycket möda på att inte visa vem de är.
Hörnstenarna för att må bra
Psykologen Satu Lähteenkorva har tagit fram fyra hörnstenar för välbefinnande: balans, omväxling, relation och handling. För att må bra behöver vi fullgod balans, lagom mycket omväxling, en positiv relation till oss själva och handlingar som backar upp relationen. Med hjälp av hörnstenarna kan du testa hur det är ställt med ditt livsbygge.
– Känner du dig själv och gillar du det du ser? Det är viktigt att lära sig tycka om sig själv. Många kan känna att de inte är värda att må bra. Då söker de sitt existensberättigande via prestationer och handlingar.
Omväxling förnöjer. Försök gärna tillföra varje dag och varje månad en lagom stor portion helande omväxling. Vad som är uppfriskande omväxling varierar självfallet från person till person. Som motvikt till en stressande vardag med tajt tidsschema kan det behövas vila på fritiden. Den som träffar många människor i sitt jobb kan på fritiden behöva dra ner på sina möten med människor.
Den tredje hörnstenen är en positiv relation till och tillfredsställelse med sig själv.
– Självkännedom är av stor vikt för balansen i livet. När man känner sig själv bättre, träffar man hälsosammare val som är bra för måendet.
Aktiv handling är ett sätt att ladda batterierna och vi människor behöver regelbunden påfyllning av energi. Det är viktigt att finna de saker i livet som ger en själv tillfredsställelse och glädje.
Välj bort och se tydligare
Enligt Satu Lähteenkorva är förmågan att välja bort en viktig färdighet för att dagens människor ska må bra. Den förmågan behövs i en värld som är mycket oförutsägbar, splittrad och hektisk.
– Det är viktigt att välja bort eftersom det förtydligar omvärlden. Människans sinne måste kunna förutse. När det finns färre saker som stjäl uppmärksamhet blir livet mer förutsägbart och strukturerat. Att sortera ut är också viktigt eftersom de flesta av oss har för mycket av allt i sina liv.
Det kan rentav finnas för många kompisar. Djupet, inte antalet, är avgörande i mänskliga relationer. Kvantiteten gör att djupet blir lidande. Folk kan ha stora nätverk och många bekanta, men det är kontakten, gemenskapen, som är det viktiga – att kunna dela något betydelsefullt och genuint med någon annan.
Hon vill uppmuntra människor att rensa i sina liv, eftersom det gör dem starkare. I naturen skär vi bort överflödiga grenar för att buskar och träd ska kunna växa på nytt, påminner hon.
När vi väljer bort får vi mer tid för det som stärker livet. Fördelarna med att sortera bort är uppenbara, men i praktiken är det ofta svårt att gallra bort.
– Rädsla för att bli avvisad är en bakomliggande orsak som gör det svårare att rensa i livet. Vi vill inte göra andra besvikna eftersom det kan få oss att känna utanförskap. Människans starkaste behov är att få tillhöra en gemenskap och att vara i kontakt med andra.
Men i slutändan gör man bara sig själv besviken om man aldrig rensar bort något. Det kan i det långa loppet leda till utmattning.
– Depressioner blir vanligare om vi fortsätter så här. Människans sinne fungerar sunt när det insjuknar i den här osunda miljön, säger Satu Lähteenkorva.
Medkänsla med sig själv
Satu Lähteenkorva har utbildat många medarbetare inom hälso- och sjukvården och personer som tampas med olika sjukdomar.
– Jag har sett att sjukdom på sikt kan bli en gåva.
Men ofta aktiverar sjukdomen även en känsla av mindervärde och utanförskap.
– Det är den psykologiskt sett mest smärtsamma känslan och den aktiverar smärtområdena i hjärnan. Det är alltså till fördel att bearbeta sin relation till sjukdom. Jag har ofta sett att människor känner en enorm frihet och glädje och alltid har nära till skratt, när de lär sig medkänsla med sig själva och sin sjukdom.
Hon ser också att många ställer mycket stora krav på sig själva.
– Sjukdom tvingar oss att känna medkänsla för oss själva. Det utesluter självfallet inte att sjukdomen ger upphov till smärta, trötthet, förlust och kompromisser i livet. Men det kan vara en gåva som ger större autenticitet, och därmed alltid större välbefinnande. Det är att känna närhet till sig själv och andra.
