Av Tuija Manneri
• Jyrki Seppänen drabbades av en allvarlig hypoglykemi när han körde bil, och fick böter för äventyrande av trafiken. Nu inväntar han hovrättens avgörande i frågan: Var det ett sjukdomsanfall eller var det försummad egenvård?
Först ett mellanmål bestående av en banan och fyra bitar choklad, sedan med bilen från jobbet i Hyvinge hem till Esbo. Så brukade Jyrki Seppänen, 63 år och typ 1-diabetiker, göra. Av erfarenhet visste han att blodsockret höll sig på tillräckligt hög nivå tills han var hemma och kunde äta middag.
Men en dag i juni förra året stämde det plötsligt inte längre. När han hade kört ungefär 70 kilometer kollapsade blodsockret. Det har han dock inga minnesbilder av. Ambulansfärden är det första han minns av händelsen.
Personalen mätte blodsockret. Värdet var 1,8 millimol per liter och han fick en flaska läsk att dricka. Sedan kom hjärnfunktionen så småningom i gång på nytt.
Det är av andra han senare fått höra vad som hade hänt. Han hade polisanmälts av flera medtrafikanter eftersom de var tvungna att väja för honom på vägen. Han hade kört på fel sida av flera trafikdelare och krockat med vägmärken. Bilfärden slutade med att han körde in i framsidan av en annan bil.
– Som tur var höll jag låg hastighet och nuddade bara bilen. Vi klarade oss undan med små plåtskador, säger Jyrki Seppänen.
35 års erfarenhet
Jyrki Seppänen fick nio månaders körförbud till följd av hypoglykemin och kollisionen. Dessutom dömde tingsrätten ut 50 dagsböter för äventyrande av trafiken.
Domen har ännu inte vunnit laga kraft eftersom han har överklagat beslutet till hovrätten.
– Jag vill löpa linan ut, för tingsrättens dom strider mot min rättsuppfattning.
Enligt Seppänen själv var det ett sjukdomsanfall som han inte kunde rå för. Tingsrätten menade att han försummat sin egenvård eftersom han inte hade mätt blodsockret innan han satte sig i bilen.
– Jag har aldrig fått några instruktioner om att mäta blodsockret varje gång jag ska sätta mig bakom ratten. Och den dagen hade jag ingen anledning att anta att jag just då borde ha testat blodsockret oftare än normalt. Det känns tungt att bli anklagad för brott och vårdslöshet, trots att jag sköter min diabetes bra. Det har jag gjort i 35 år!
Han hade heller ingen anledning att misstänka lågt blodsocker eftersom han trots många år med diabetes fortfarande har tydliga känningar vid blodsockerfall. Då försämras synskärpan.
– Under alla mina år med diabetes har blodsockret sjunkit bara fem gånger så lågt att min fru har varit tvungen att ringa på ambulans. Det är så länge sedan den förra hypoglykemin före krocken att jag inte ens kommer ihåg när det var. Och mitt blodsocker har aldrig tidigare sjunkit för mycket när jag kört bil. Men domstolen tog inte hänsyn till de här omständigheterna.
Stressig dag i sommarvärmen
Jyrki Seppänen har funderat för sig själv och diskuterat på diabetesmottagningen, vad det kan ha varit som orsakade den akuta hypoglykemin. Varken insulindoserna eller måltiderna avvek nämligen från det normala.
– Jag kan inte komma på någon annan förklaring än värme, brådska och stress. Det var en mycket het dag, och det var stressigt på jobbet hela tiden. Dessutom hade jag haft problem med chefen en längre tid, och fick det inte ur tankarna.
Nu är det lugnare om dagarna för Seppänen gick i pension vid årsskiftet. Numera använder han kontinuerlig glukosmätare som mäter blodsockret i realtid. Han är beredd att gå vidare med rättsprocessen så långt som möjligt.
– Jag upplever det som viktigt inte bara för mig själv utan också för alla som har diabetes. För hypoglykemi vid trafikolyckor behöver vi ett prejudikat från den högsta rättsinstansen.
Lågt blodsocker kan överraska i trafiken
Bilister kan förlora sin funktionsförmåga när blodsockret sjunker för lågt. Också för högt blodsocker och interaktion mellan sjukdomar och läkemedel medför risker i trafiken.
I Finland berodde 141 dödsfall i trafiken 2014–2018 på någon sjukdom hos föraren. Av dem orsakades 28 av diabetes, rapporterar Institutet för Olycksinformation.
– Ute på vägarna sker det en del incidenter som beror på diabetes, kanske oftare än man vet, säger Antti Autere, endokrinolog vid Åbo universitetssjukhus.
Lågt blodsocker, alltså hypoglykemi, utgör den största risken för diabetikers körförmåga. Detta måste man ta hänsyn till vid behandling med insulin, sulfonureider eller glinider. I övrigt finns det vanligen ingen risk för hypoglykemi med andra diabetesläkemedel.
Vid lågt blodsocker försämras förarens observations- och iakttagelseförmåga, och till sist inträder medvetslöshet. Nedsatt uppmärksamhet, försämrad syn och hjärndimma kan vara en risk för andra vägtrafikanter än bara för föraren själv. Följaktligen kan allvarlig hypoglykemi leda till körförbud.
– När en bilförare eller exempelvis en motorcyklist eller en traktorförare har två allvarliga hypoglykemier under ett år, kan läkaren först meddela körförbud för tre månader. Om situationen upprepas, förlängs körförbudet med ett halvår, och det görs av polisen. I yrkesmässig och i tung trafik får föraren körförbud redan efter en allvarlig hypoglykemi, säger Antti Autere och hänvisar till anvisningar från Transport- och kommunikationsverket Traficom.
Under körupphållet utreds orsakerna till hypoglykemierna och målet är att säkerställa att föraren inte ska drabbas på nytt. Föraren kan återfå körtillståndet med ett nytt läkarutlåtande.
Ökad risk under tunga dagar
Blodsockervärdet är lågt när det ligger under fyra millimol per liter. Men enstaka fall av lågt blodsocker betyder inte att körkortet ryker direkt. Körförbud meddelas vid allvarlig hypoglykemi, där diabetiker behöver utomstående hjälp för att klara sig.
Hypoglykemi kan ha flera orsaker. Blodsockret kan rasa helt oväntat, också när en diabetiker tar väl hand om sin diabetes.
– En stor del av dem som haft akuta hypoglykemier uppger att de hade haft en avvikande arbetsdag, till exempel en stressigare eller tyngre dag än normalt. Min erfarenhet är att lågt blodsocker då ofta inträffar på eftermiddagen, säger Antti Autere.
– När diabetiker har kvar känningarna av lågt blodsocker känner de vanligen av att blodsockret sjunker. Men ibland kan medvetandenivån sjunka så snabbt att en diabetiker inte nödvändigtvis förstår vad det är fråga om och inte hinner mäta blodsockret eller få i sig något som innehåller kolhydrater.
En del akuta hypoglykemier kan bero på att känningarna av lågt blodsocker förändras vid långvarig diabetes. I synnerhet när lågt blodsocker inträffar ofta kan förmågan att upptäcka blodsockerfall avta.
– En del diabetiker har ofta lågt blodsocker, också utan symtom på hypoglykemi. Då är det riskabelt att köra bil, varnar han.
Det gäller att känna igen blodsockerfall
Enligt Tarficoms anvisningar för medicinska krav på bilförare svarar en diabetiker själv för sin körförmåga. En diabetiker ska således köra bil bara när hälsotillståndet tillåter det. Det är läkarens uppgift att stödja diabetesbehandlingen och ge råd.
– Ansvaret i körfrågor ligger alltid på föraren själv – både med avseende på trafiklagarna och sett ur försäkringsbolagens synvinkel, betonar neuropsykologen Pekka Kuikka.
Yrkesförare som använder läkemedel som ökar risken för hypoglykemi ska enligt anvisningarna från Traficom mäta blodsockret före och under bilkörning.
– Vid medicinska kontroller av andra kategorier av bilförare måste det säkerställas att den som har diabetes känner till symtomen på blodsockerfall och förstår vilken risk lågt blodsocker medför i trafiken, tillägger Antti Autere.
Han rekommenderar att också andra med diabetes än yrkesförare mäter blodsockret före en bilresa och på långa bilresor med några timmars mellanrum. Dessutom ska diabetiker komma ihåg att alltid ha med sig ett mellanmål som snabbt höjer blodsockret.
I de medicinska kontrollerna av bilförares hälsa ingår inte bara undersökning av hypoglykemikänningarna utan det kollas också upp att personen förstår vad hyperglykemi innebär, det vill säga för högt blodsocker som kan sänka vakenhetsgraden. Vidare behandlas frågan om följdsjukdomar – eller senkomplikationer som de också kallas. Framskriden retinopati kan försämra synen och svår neuropati påverka känseln i fötterna.
– Diabetikers hälsa i trafiken måste följas upp regelbundet. Den bedöms individuellt med ett till fem års mellanrum, och för yrkesförare med ett till tre års mellanrum, uppger Antti Autere.
Vid varje besök är det bra att kontrollera om det har skett något nytt som kan påverka körförmågan. Till exempel obehandlad sömnapné kan orsaka trötthet. Om läkaren är tveksam inför körförmågan kan läkaren be föraren ge ett prov på körförmåga eller avlägga ett körprov.
Vågar jag åka med farfar?
Åldrande medför vissa problem vid bilkörning, och även de konsekvenserna måste bedömas regelbundet av en läkare. Har föraren exempelvis sjukdomar i cirkulationsorganen? Har synen, minnet, uppmärksamheten eller motoriken försämrats?
– Åldern är i sig inte avgörande för förmågan att köra bil. Friska äldre kan ha god körförmåga långt upp i åren, om de kör bil så ofta att färdigheterna bibehålls, konstaterar Pekka Kuikka.
Problem följer ofta på varandra när man utöver diabetes får andra sjukdomar och måste använda flera mediciner. Många läkemedel i sig eller tillsammans kan orsaka bland annat trötthet eller förvirring.
– Tumregeln är att vara uppmärksam på sitt eget eller en närståendes bilkörning, om sjukdomar också i övrigt försämrar funktionsförmågan och om bilkörning börjar kännas som en belastning.
Ett tecken på problem är exempelvis om det oftare inträffat olika typer av incidenter, om medpassagerarna är rädda i bilen eller om barnbarnen inte längre vågar åka med mor- eller farföräldrarna.
– Närstående gör gott i att säga ifrån på skarpen vid körproblem, eftersom det är viktigt för föraren att få ärlig respons, understryker Pekka Kuikka.
