Fetmaforskaren Kirsi Pietiläinen: Övervikt är inget eget val

425
Kroppen hos överviktiga vill gärna ha kvar den invanda vikten, säger Kirsi Pietiläinen. Bild: Annika Rauhala

Av Pirita Salomaa

• En gång fet, alltid fet? Banbrytande fetmaforskning i Finland går på djupet med orsakerna till och följderna av övervikt och söker möjligheter att dämpa överviktsepidemin. Kirsi Pietiläinen, professor och specialistläkare, breddar i sin forskning förståelsen för vilka metoder som behövs för att lösa upp knutna kring fetmans biologi.

Över hälften av finländarna är överviktiga och var fjärde har samlat på sig en ansenlig övervikt, minst 15 kilo.

Nackdelarna med övervikt är kända, och få av oss vill vara feta med vett och vilja. Snarare är det tvärtom: Enligt en doktorsavhandling från i fjol hade fler än var tredje finländsk kvinna och en fjärdedel av männen försökt gå ner i vikt under året.

Varför är allt fler av oss överviktiga och varför är det så svårt att bli av med överflödiga kilon för gott? 

Kirsi Pietiläinen, som arbetar på enheten för fetmaforskning vid Helsingfors universitet, söker svar på de här frågorna bland annat genom att undersöka hur mitokondrierna i fett- och muskelvävnad förändras i och med viktuppgång och stigande ålder.

Cellmotorerna tröttnar

Mitokondrierna kan beskrivas som små motorer i cellerna. De är intressanta för fetmaforskarna eftersom de fungerar sämre vid viktuppgång. Kirsi Pietiläinen jämför dessa energiförbrukande maskinerier med bilar.

– Mitokondrierna hos en ung slank person är som en glänsande sportbil. De har många hästkrafter och förbrukar mycket energi. Däremot har tempot i mitokondrierna hos en äldre överviktig person avtagit som i en uttjänt familjebil.

Mitokondrier med effektiv energiförbränning producerar inga ”avgaser”. Om mitokondrierna tröttnar bildas det däremot mer avgaser. När de stannar kvar i vävnaderna ger de upphov till en tyst, låggradig inflammation.

– En låggradig inflammation utvecklas långsamt framför allt i fettvävnad och ökar risken för bland annat typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, sammanfattar hon.

En tyst inflammation orsakas inte av virus eller bakterier. Det är ett tillstånd där inflammatoriska celler reagerar på svaga celler i kroppen och försöker avlägsna dem från vävnaderna.

– Den är alltså en osynlig och asymtomatisk process, som gradvis orsakar funktionsstörningar i livsviktiga organ, förklarar Kirsi Pietiläinen den mekanism som ligger bakom flera av våra folksjukdomar.

Ägget eller hönan?

Forskarna vet ännu inte vad som är ägget och vad som är hönan: låggradig inflammation eller tynande mitokondrier?

– Vi utreder frågan via cellkommunikationen, de så kallade signalvägarna. Vi undersöker var signalvägarna stockar sig och hoppas att vi med framtida behandlingar ska kunna påverka stockningarna så att tysta inflammationer inte uppstår, förklarar Kirsi Pietiläinen.

Nya forskningsrön har redan gjorts om fettvävnadens funktion. Hon är entusiastisk över resultaten: fettvävnaden är alls inte passiv och lat, som man trodde tidigare, utan den spelar en viktig roll för att reglera ämnesomsättningen. Det är därför mitokondrierna i fettvävnaden måste fungera effektivt.

I motsats till vad man lätt kunde tro, stimuleras inte mitokondrierna av bantning, utan de bromsas snarare upp i sin funktion. Däremot har fetmaoperationer i studierna visat sig ha en stimulerande effekt på mitokondrierna.

Nu vill Pietiläinens forskningsgrupp ta reda på vad skillnaden beror på.

– Det långsiktiga målet kan till exempel vara att ta fram en läkemedelsbehandling som efterliknar effekterna av fetmaoperation.

Biologin sätter käppar i hjulen

Vid övervikt och svårigheter att gå ner i vikt finns det ett flertal underliggande biologiska faktorer.

– Det ligger en viss sanning i talesättet en gång fet, alltid fet, för människokroppen spjärnar emot vid försök till viktminskning. Framför allt människor som på grund av sina gener tenderar att gå upp i vikt ligger illa till med sin biologi. Hos överviktiga föredrar kroppen att ha kvar den invanda vikten, enligt Kirsi Pietiläinen. Hur gärna man än vill gå ner i vikt är man inte herre över situationen. Det är i stället hjärnan som håller i taktpinnen.

– Hos överviktiga är koncentrationen av mättnadshormonet nedsatt i tarmen, och det är svårt att få magen att sluta knorra av hunger. Även om du enligt alla mått har ätit tillräckligt mycket, kräver kroppen mer mat av biologiska skäl.

Lyckligtvis är det inte lika svårt för alla att gå ner i vikt och behålla normalvikt. Också de som tampas med övervikt kan underlätta för sig genom att äta hälsosamt enligt näringsrekommendationerna, tipsar Kirsi Pietiläinen.

– Rekommenderad kost påverkar hjärnan på ett sätt som gör det lättare att genomföra viktkontroll, visar studier.

Ge inte upp

Kirsi Pietiläinen hoppas att erfarenheterna av och kunskaperna om hur svårt det i värsta fall kan vara att gå ner i vikt inte ska avskräcka dem som lider av övervikt.

– Låt inte din kropp ta över kommandot. Ta i stället en titt på ditt beteende och fundera vad det beror på. Du har inte själv valt att vara överviktig, och det är meningslöst att känna skuld för det som har hänt.

– Om du vill ha förändring ska du noga tänka efter var du vill börja. Det första målet behöver inte alls vara att gå ner i vikt, påpekar hon. 

Goda resultat med semaglutid

Viktkontrollen kan backas upp med medicinering, när dina egna knep och livsstilsförändringar inte hjälper och övervikten leder till problem med hälsan. 

För närvarande riktas blickarna och förväntningarna på semaglutid. Det är ett preparat som påverkar ett tarmhormon. Preparatet förväntas få försäljningstillstånd för behandling av fetma i Finland 2022. 

Semaglutid är en läkemedelssubstans som redan nu används för behandling av typ 2-diabetes och som i patientstudier visat sig vara mycket effektiv vid behandling av fetma. De försökspersoner som behandlats med läkemedlet har lyckats gå ner 15–18 procent av sin kroppsvikt.

– Semaglutid är ett läkemedel som injiceras en gång i veckan. Vid behandling av fetma ges det i mer än dubbelt så stor dos som vid behandling av diabetes.

Vid biverkningar som illamående, halsbränna, förstoppning eller diarré kan symtomen lindras med dosreduktion.

Semaglutid kan enligt Kirsi Pietiläinen vara till mycket stor hjälp vid svåra viktproblem. Preparatet minskar dels aptiten, dels söt- och fettsuget.

– Liraglutid som injiceras dagligen ger samma effekter, påminner hon. Det är en läkemedelsbehandling som redan är tillgänglig i Finland.

Sedan den 1 juli i år har FPA beviljat liraglutid begränsad grundersättning under handelsnamnet Saxenda. Ersättning ges när vissa villkor är uppfyllda och prediabetes är ett av kriterierna.

– Om ersättning för semaglutid kommer att ges ut vid behandling av fetma blir klart när preparatet fått försäljningstillstånd. Läkemedlet är avsett för fortlöpande, långvarig användning. Förhoppningsvis kommer priset att vara överkomligt för alla som har nytta av behandlingen, säger Kirsi Pietiläinen.