Biobanker är en skattkammare för forskarna

317
Bild: Pekka Rahkonen

Av Mari Vehmanen

• Har du tänkt på att donera blodprov eller andra prov till en biobank? Det är ett utmärkt sätt att främja medicinsk forskning. Biobankerna övervakar informationssäkerheten mycket minutiöst.

I några år har vi finländare haft möjlighet att på ett enkelt sätt dra vårt strå till stacken och stödja medicinsk forskning och produktutveckling via biobanker. Till exempel vid sjukhusbesök kan patienterna få ett formulär, där de kan ge sitt samtycke till att lämna ut sina laboratorieprov till en biobank.

Vad är det fråga om?

– Biobankerna samlar in nytt, omfattande material för vetenskapliga ändamål och förvarar tidigare insamlat betydande forskningsmaterial för fortsatt användning, säger Aija Kyttälä, forskningschef på THL Biobank vid Institutet för hälsa och välfärd.

Forskningsprojekt kan bli betydligt snabbare och effektivare när forskarna inte varje gång behöver börja med att rekrytera deltagare och samla in prover. Tack vare biobankerna kan forskarna direkt ta itu med sina analyser och få tillgång till omfattande forskningsmaterial.

De elva biobankerna i Finland samlar in både prover och hälsodata från medborgarna. Materialet växer hela tiden och det kan användas år efter år och rentav i flera decennier för många olika typer av studier. Dessutom genererar proverna analyserade data som återgår till biobanken och kommer att användas i framtida forskningsprojekt.

– Exempelvis THL Biobank har redan nu över en miljon prover; DNA-, blod-, vävnads-, avförings- och urinprover med mera. I provsamlingen ingår också bitar av tånaglar som har samlats in för studier på spårämnen. Dessutom har vi en stor mängd information om människors levnadsvanor från brett upplagda befolkningsstudier, bland annat om motions- och kostvanor, säger Aija Kyttälä.

Materialet i hård användning

THL Biobank inledde verksamheten 2014 som den första finländska biobanken tillsammans med Auria Biobank i västra Finland. THL Biobank vid Institutet för hälsa och välfärd är den största biobanken och samlar in prover från hela Finland.

Enligt Aija Kyttälä är verksamheten en naturlig fortsättning på Finlands välrenommerade och omfattande befolkningsstudier som inleddes redan på 1960-talet. Institutet för hälsa och välfärd har utfört ett pionjärarbete inom genomforskningen och det har resulterat i viktiga data om många vanliga sjukdomar.

För att få tillgång till materialet i en biobank måste forskningsgrupperna gå igenom en sträng ansökningsprocess. Rätt att få använda material ur en bank medges bara vetenskapligt och etiskt sett högkvalitativa forskningsprojekt av stor relevans.

– För närvarande pågår det över 60 studier som använder vår provsamling. Det är i själva verket meningen att proverna ska vara i hård användning, inte bara ligga och skräpa i banken.

Enligt Aija Kyttälä är finländarna positivt inställda till medicinsk forskning, vilket är en stor fördel med de finländska biobankerna. Hon hoppas på fortsatt stort intresse för att lämna prover och data till forskningen.

– Coronaepidemin har säkert varit en bra påminnelse för oss alla om vilken roll det kan spela för hela mänskligheten att snabbt få i gång forskning. I sin verksamhet måste biobankerna värna om medborgarnas förtroende.

Samtycket kan återkallas

Det kan självfallet väcka en del frågor när patienter står inför valet att lämna ut sina laboratorieprover och hälsodata till förmån för forskningen.

– Det händer att en del frågar om konfidentiella uppgifter kan komma ut ur biobanken och på ett eller annat sätt hamna hos exempelvis arbetsgivaren eller polisen. Lagen förbjuder dock att prover och anknytande hälsodata används för utredning av brott eller arbetsförmåga, säger Maaret Nummi, överinspektör på Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, Fimea.

I fjol överfördes tillsynen över biobankerna från Tillstånds- och tillsynsverket för hälso- och socialvården Valvira till Fimea. Biobankerna och deras verksamhet regleras i detalj i biobankslagen. 

– Fimea gör regelbundet inspektionsbesök på varje biobank. På så sätt kan det säkerställas att biobankerna följer biobankslagen. 

Forskarna får vanligen tillgång till materialet i avidentifierad form utan uppgifter om de som gett proverna. Proverna och hälsodata är märkta med koder för studierna och ingen provgivares identitet framgår.

De som har lämnat prover har rätt att när som helst kontrollera vilka prover som förvaras om dem och i vilka studier de eventuellt har använts. Samtycke kan återkallas utan särskilda skäl, och därefter används proverna inte längre.

– De finländska biobankerna är mycket pålitliga och omsorgsfulla, påpekar Maaret Nummi.

Diabetes- och cancerforskning

Östra Finlands biobank är en av de regionala biobankerna. Den ägs gemensamt av Norra Savolax sjukvårdsdistrikt, samkommunerna för social- och hälsovård i Norra Karelen, Södra Savolax och Östra Savolax och Östra Finlands universitet. Proverna förvaras på Kuopio universitetssjukhus.

– Vi samlar in samtycke och prover exempelvis i samband med sjukhusbesök. Dessutom kan invånarna i området när som helst gå in på vår webbplats och fylla i det elektroniska formuläret för samtycke. När någon sedan av en eller annan orsak går på ett blodprov, tas biobanksprovet samtidigt in i provsamlingen, berättar forskningschefen, professor Arto Mannermaa.

Redan nu har omkring 35 000 personer gett sitt samtycke. Biobanken har hunnit samla in ungefär 25 000 prover från invånare i Kuopio, S:t Michel, Joensuu, Nyslott och andra kommuner i regionen. I överensstämmelse med biobankslagen har dessutom cirka 90 000 prover förts över från patologiska enheten på Kuopio universitetssjukhus till provsamlingarna.

– Folk har deltagit aktivt. Stort tack alltså till alla som gett sitt samtycke och lämnat prover. Trots det finns det fortfarande plats för både nya fysiska prover och för analyserade data, säger Arto Mannermaa.

Proverna i Östra Finlands biobank har mestadels använts i cancerstudier. På god andra plats kommer diabetesstudier. Ett nyligen avslutat projekt gav ny intressant information om hur risken för typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes bättre kan upptäckas genom att kombinera data från prover och information om levnadsvanor.

Det faktum att företag i vissa fall får använda prover internationellt i sin forskning väcker ibland frågor hos de som donerar prov.

– Det är sant att inte bara finländska universitet utan också läkemedelsindustrin kan få tillgång till prover, på mycket stränga villkor. Men utan den typen av forskning får vi inga nya säkra läkemedel.

Arto Mannermaa hoppas att biobankerna och möjligheterna att utnyttja dem i framtiden i ännu högre grad ska ses som en viktig del av det samlade hälso- och sjukvårdssystemet.

– Vi behöver helt enkelt forskning för att vår hälso- och sjukvård ska kunna utvecklas.