Vardagens val påverkar nu och i framtiden

382
Livsmedel borde vara märkta med någon symbol eller en siffra för att konsumenterna ska kunna jämföra olika produkters miljöpåverkan. Foto: Shutterstock

Av Mari Vehmanen

• Våra egna dagliga handlingar har stor inverkan på tillståndet i miljön och mångfalden i naturen. Miljön mår dåligt och det försämrar redan nu vår välfärd. Ändå är det många konsekvenser som vi än så länge är totalt omedvetna.

Ska jag ta bilen, bussen eller cykeln i morgon bitti? Ska jag köpa flygbiljetter till familjen eller ska vi semestra i Finland? Ska jag beställa en kötträtt eller ta något vegetariskt på lunchrestaurangen?

Varje dag är fullspäckad med otaliga stora och små val som inte bara påverkar vår egen vardag utan också vår miljö. I synnerhet våra kostval har större betydelse än vi ofta tror.

– Mat är ett mycket personligt och därför ett känsligt ämne för oss. I vilket fall som helst beror i snitt 40 procent av en enskild finländares miljöbelastning på kosten, säger Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare på Naturresursinstitutet Luke.

Den exakta andelen varierar självfallet beroende på livsstilen. I vissa hushåll är bland annat semesterresor och privatbilism stora uppsläppskällor snarare än mat. Slutresultatet blir ändå att matvanorna verkligen spelar en roll för miljön.

– Innan maten serveras på tallriken har den passerat en lång produktionskedja. Koldioxidavtrycket är bara en del av helheten. Dessutom påverkas miljön till exempel av hur vi använder mark och vatten.

Vi behöver ett miljömärke för maten

En genomsnittsfinländare som äter blandkost kan effektivast sänka klimatbelastningen genom att minska konsumtionen av nötkött. Om köttet byts ut mot inhemsk vildfisk minskar utsläppen från måltiden till en bråkdel av vad de varit tidigare.

– För att producera ett kilo nötkött uppstår det utsläpp motsvarande 20–50 kilo koldioxidekvivalenter, medan siffran för ett kilo filé från insjöfisk som lägst bara är ett halvt kilo utsläpp. Dessutom renar fisket, i motsats till köttproduktionen,  vattendragen på näringsämnen och minskar övergödningen, påpekar Juha-Matti Katajajuuri.

Han menar att vi vore förtjänta av enkla metoder för att göra den typen av jämförelser mellan storleksklasser, när vi planerar och gör matinköp. Till störst hjälp vore någon sorts enhetlig och enkel märkning av matförpackningar, som visar vilken verifierad miljöpåverkan en produkt har.

– Det kunde exempelvis vara en symbol som liknar Hjärtmärket eller en lätt igenkännlig siffra av typ fiberprocentsats eller varför inte trafikljus. Det pågår utvecklingsarbete för att ta fram märkning för att underlätta för konsumenterna att välja. Men först behöver vi tillförlitliga beräkningsmetoder, säger han.

Inte ens vetenskapen förstår allt

Hur kan vi motivera oss att varje dag göra matval och fatta andra beslut som belastar miljön mindre? Klimatförändringen och utarmningen av den biologiska mångfalden kan lätt kännas som abstrakta och avlägsna problem, när de egna möjligheterna att påverka dem förefaller små.

Risto Willamo, lektor på Helsingfors universitet, bekräftar att det verkligen är svårt att göra sig en bild av långa och komplexa utvecklingsförlopp som artförlust. Ännu svårare är det att förstå hur de påverkar vår egen vardag och vår välfärd.

– Det är lätt att förstå exempelvis andningsproblem till följd av luftföroreningar, när vi ser nyhetsbilder på smog i Peking eller Los Angeles. Men i många fall är kopplingen inte alls så konkret.

Enligt Risto Willamo förstår inte ens vetenskapen alla miljökonsekvenser av vår nuvarande livsstil. Ett beskrivande exempel på oförutsedda händelseförlopp är uttunningen av ozonskiktet till följd av CFC-föreningar.

– Människan trodde sig ha uppfunnit ett fantastiskt ämne och använde det sorglöst bland annat i miljontals kylskåp. Inte ens de mest lysande vetenskapsmännen kom på tanken att CFC-föreningarna under vissa omständigheter kan stiga ända upp till stratosfären och bryta ned ozonskiktet, när de släpps ut i miljön. Ozonskiktet är viktigt för allt liv.

Willamo anser att det är mycket troligt att en liknande, mycket komplex process pågår också nu utan att mänskligheten vet om det. Människan har manipulerat naturen till den grad att riskerna är enorma.

Coronaepidemin är en påminnelse

Däremot är en av följderna av att den biologiska mångfalden utarmas enligt Risto Willamo inte längre någon hemlighet för någon. När människan bereder miljön exempelvis genom att avverka skog tvingas vilda djur leva allt närmare människans bosättningsområden. Det skapar gynnsamma förhållanden för uppkomsten av olika zoonoser, alltså smittsamma sjukdomar som sprider sig från djur till människa.

Det är exakt det som coronaepidemin handlar om.

– Strax före coronautbrottet varnade dessutom Världshälsoorganisationen WHO världen för ”sjukdom X”. Varningen var en häpnadsväckande exakt prognos av allt som har hänt de senaste ett och ett halvt åren. Vi var alltså informerade om risken.

Han hoppas att coronatiden har gett var och en av oss den konkreta lärdomen att människan är en del av naturen. När vi gör ingrepp i vår miljö, händer det oundvikligen något.

– Coronavaccinerna är ingen lösning på problemet. Nästa pandemi eller någon annan katastrof kommer utan vidare om vi inte radikalt ändrar vårt tänkesätt och vår livsstil, konstaterar Risto Willamo.

Mindre ångest via konkreta gärningar

Mari Koistinen, skyddsexpert på WWF Finland, bekräftar att det kan vara svårt att i en stressig vardag ha klart för sig hur våra egna val påverkar nödläget i naturen och därmed också vår välfärd.

– I dagens Finland lever vi i så stort överflöd att konsekvenserna av klimatförändringen eller artförlusten åtminstone än så länge inte antagit konkreta former för oss. Det skulle antagligen kännas mer nödvändigt att ändra våra vanor om vi hade miljöförstöringen mitt framför ögonen här och nu, säger Mari Koistinen.

Vi upplever inga synliga akuta katastrofer utan följderna är ofta mycket långsamma och sker i det fördolda.

Exempelvis har antalet spermier i sperma från västerländska män minskat dramatiskt de senaste decennierna. Det har ansetts bero dels på levnadsvanorna, dels på miljögifter. Ofrivillig barnlöshet är en stor personlig tragedi för många par, men få kopplar antagligen samman barnlöshetsbehandlingar med miljöfrågor.

Nya antibiotikaresistenta bakterier är en annan liknande process som kan kännas avlägsen.  Det finns andra orsaker till fenomenet än att läkare alltför lättvindigt förskriver antibiotika.

– Merparten av antibiotika i världen matas i produktionsdjur. Och globalt sett används de inte på långt när alltid för att behandla sjukdomar, utan bara för säkerhets skull för att maxa produktionen. Den här okontrollerade användningen av antibiotika gör att bakteriestammar som är immuna mot antibiotika kan utvecklas, säger Mari Koistinen.

Vidare har föroreningar och utarmning av miljön ansetts vara en stor orsak bland annat till att allergier och autoimmuna sjukdomar blivit vanligare. Det forskas i om det rentav kan ha ett samband med typ 1-diabetes.

Vad kan man göra om det mest väcker förtvivlan att bli medveten om sådana utvecklingstrender?

– Vanligen är konkret handling det bästa sättet att möta rädsla. Ångesten blir bara värre av att man står handfallen. Det effektivaste sättet att lindra klimatångest kan alltså vara att ta ett litet steg i taget mot mer hållbara val i vardagen, avrundar Mari Koistinen.