Av Irma Heiskanen-Haarala
• Regelbundna kontroller av ögonbottnarna avslöjar begynnande förändringar.
Många med diabetes är fortfarande rädda för att drabbas av synnedsättning, även om nästan varje åkomma kan behandlas med dagens moderna behandlingsmetoder och synförmågan bevaras.
– Ingen behöver leva med rädsla, förutsatt att man går på överenskomna kontrollbesök och ögonbottenfotograferingar. De senaste tjugo åren har det skett enorma framsteg i behandlingen av diabetesretinopati, och utsikterna är ljusa, säger Nina Hautala, professor i oftalmologi och överläkare.
Diabetes påverkar ögonen och synförmågan på många olika sätt. Svängningar i blodsockret kan påverka ögats brytningsförmåga och rubba synskärpan under dagens lopp. Vid stora avvikelser från den normala blodsockernivån kan synen tillfälligt bli suddig.
Med tiden utvecklar en del diabetiker förändringar i näthinnan, retinopati. Till en början är retinopati lindrig och synen försämras inte av förändringarna. Inga andra symtom uppträder heller.
Om det uppstår svullnad i den centrala delen av näthinnan, kan närseendet försämras snabbt – på några dagar eller veckor – och svullnaden kan orsaka förvrängningar av synintrycken.
Syrebrist i näthinnan
– Blodsockersvängningar orsakar syrebrist i näthinnan. Det kan gradvis leda till att det bildas avvikande, sköra nya kärl som lätt börjar blöda och avviker från de friska, starka blodkärlen i näthinnan, beskriver Nina Hautala.
Resultatet kan bli en synstörning som kallas flugseende, om retinopatin framskrider till det stadiet och det läcker blod från de nya kärlen till glaskroppen. Om läckaget fortsätter kan synen förstöras helt och hållet.
– Ögonbottnarna måste kontrolleras under hela diabetesförloppet och ögonbottenfotograferingar göras regelbundet. Man kan inte invänta att synen ska försämras.
Med god vård går det att bromsa upp förändringarna och påverkan på näthinnan, till och med så mycket att förändringarna aldrig leder till nedsatt synförmåga. A och O i egenvården är att ha god blodsockerkontroll och fullgott blodtryck.
Läkemedel som injiceras i glaskroppen
Svullnad i den centrala delen av näthinnan behandlas med läkemedel som injiceras i glaskroppen, en så kallad blodkärlstillväxtfaktor. Ibland injiceras kortison i glaskroppen.
– I många decennier var laser nästan den enda behandlingsmetoden och laser används fortfarande lokalt eller som omfattande behandling av hela näthinnan för att minska kärltillväxt, svullnad och blödning, säger Nina Hautala.
I svåra fall kan glaskroppen opereras, men de injicerade läkemedlen har minskat behovet av kirurgi.
– Vid Uleåborgs universitetssjukhus har behovet av operationer minskat med över 70 procent de senaste tio åren.
Diabetiker kan få starr i något yngre ålder än normalt, men diabetes har inget direkt samband med utvecklingen av exempelvis glaukom eller makuladegeneration.
Diabetesrelaterade nervskador kan öka besvären med ögontorrhet.
– Hjärt- och kärlsjukdomar går ofta hand i hand med typ 2-diabetes och ökar risken för propp i näthinnan, understryker hon.
Aktivt forskningsområde
Professor Nina Hautala leder en forskningsgrupp på forskningsenheten PEDEGO vid Uleåborgs universitet.
– Vi har undersökt bland annat behandlingseffekter och det nödvändiga antalet injektioner på alla patienter som behandlats med tillväxtfaktor för makulaödem på Uleåborgs universitetssjukhus.
– Vi kartlägger också vilken inverkan retinopati har på den funktionella synen och utreder effekterna av behandling med laser. Dessutom undersöker vi hur handdrivna, mer mobila ögonbottenkameror kan användas i länder som saknar metoder för screening av ögonbottenförändringar. En artikel om temat publicerades nyligen i tidskriften Acta Ophthalmologica.
Hon är också engagerad i några forskningsprojekt där artificiell intelligens utnyttjas i tolkningen av ögonbottenbilder.
– AI kan redan nu relativt tillförlitligt skilja mellan friska och sjuka ögonbottnar och göra en grov klassificering av förändringar. Men också i fortsättningen är det på läkarens ansvar att ställa diagnos. Även andra förändringar – exempelvis degeneration, glaukom och blodpropp – måste beaktas när vårdbehovet planeras och prioritetsordningen läggs fast, betonar Nina Hautala.
Retinopati
Det kan utvecklas utbuktningar eller svullnad i de hårfina kärlen, kapillärerna, i näthinnan, också kallad retina. Vidare kan det uppstå skadlig kärlnybildning i näthinnan.
Utbuktningar i kapillärerna är ofta det första tecknet på diabetesretinopati. Det brukar kallas bakgrundsretinopati.
Om vätska orsakar svullnad i den centrala delen av näthinnan, på platsen för det skarpa seendet, brukar man tala om makulopati. Tillståndet kan uppstå i alla stadier av retinopati.
Om förändringarna framskrider så att de ursprungliga kapillärerna täpps till och ersätts med sköra, lätt blödande nya kärl kallas det proliferativ retinopati.
Källa: Patientversionen av rekommendationen God medicinsk praxis 2017. Rekommendationen uppdateras för närvarande.
