Av Tiina Suomalainen
• Det är lugnande och uppfriskande att göra något med händerna. Det är också bra för minnet och kan tjäna som tröst. Samtidigt utvecklas finmotoriken och kreativiteten. Det spelar inte så stor roll vad du gör. Det viktigaste är att det känns bra.
När världen känns ångestfull sätter sig hjärnforskaren Minna Huotilainen vid symaskinen och syr snabbt ihop något. Det lindrar stress och ångest.
Många andra har lagt märke till samma sak, nämligen att det är lugnande att göra något med händerna. När man stickar yllestrumpor eller täljer en träslev känns det som om hjärtat skulle ta en lång suck av lättnad.
Hjärnan är ett formbart och flexibelt organ där nervbanorna stärks varje gång vi gör något. Vad helst vi gör påverkar hjärnan och samtidigt också minnet.
– När båda händerna arbetar, aktiveras stora delar av hjärnan. Det påverkar psyket samtidigt som hjärnan stimuleras. När båda hjärnhalvorna aktiveras, förbättras samarbetet mellan dem, säger Minna Huotilainen.
Lugn och rofylldhet
Sticka, snickra, virka, väva, teckna, skriva, pyssla, dreja och rusta upp gamla möbler. Det är mycket man kan göra med händerna.
Genom att välja vad vi gör kan vi själva påverka vad som händer i hjärnan och i sinnet. A och O är att det vi sysslar med är intressant och inspirerande. Att göra något motvilligt ger ingen positiv effekt.
Om man vill slappna av är det alltså bäst att välja en enkel sysselsättning. Den lugnande och avslappnande effekten av att arbeta med händerna anses explicit bero på enkelheten, enligt Minna Huotilainen. När det inte krävs stor uppmärksamhet, kan sinnet och tankarna röra sig fritt.
– Förutsägbarheten förbättras när samma rörelse upprepas i samma takt. Det är ganska tungt för människans hjärna när den hela tiden måste förutse vad som kommer att hända härnäst och vad som måste göras just nu. När du sätter dig i din favoritfåtölj och tar fram stickor och garn är det självklart att du ska sticka maska för maska. Det ger en känsla av trygghet, påpekar hon.
Sinikka Pöllänen, professor i hantverksvetenskap, har samlat in ett stort antal personliga berättelser från hantverksintresserade människor. Ett återkommande element är att handarbete och hantverk känns lugnande och rofyllt.
– De använder ord som mindfulness och yoga för sinnet. För exempelvis personer med krävande it-arbete kan tanken på att kunna arbeta praktiskt med händerna på kvällen ge ett energitillskott.
Enligt Minna Huotilainen är en förklaring till uppsvinget för hantverksarbete att livet har blivit så hektiskt och krävande. Människor längtar efter lugn och ro, när sinnet belastas av incitament och ett kontinuerligt informationsflöde från omgivningen och medierna. Hantverksboomen har dessutom stärkts av coronapandemin, som fått människor att stanna hemma.
Lära sig nytt
Om man vill aktivera hjärnan är det bra att ägna sig åt något arbete som innebär utmaningar. Det är stimulerande för hjärnan att lära sig någon ny teknik, exempelvis makramé eller snideri.
– Hjärnan är mycket beroende av att lära sig nya saker. Den belönar oss med en lustkänsla varje gång vi lär oss något nytt, påminner Minna Huotilainen.
Med handarbete och hantverk kan man också påskynda inlärningen. Lärande som baserar sig på hörseln blir nämligen effektivare när man samtidigt gör något med händerna. Det kan alltså vara till fördel att ha med sig stickning eller skissblad på föreläsningen eller språkkursen.
– Att använda händerna gör det lättare att ta till sig saker, särskilt när det känns irriterande eller tungt att lyssna. Information tas upp sämre om man måste anstränga sig för att fokusera på att lyssna. Men när man samtidigt pysslar med något med händerna blir det lättare att lyssna och lärandet blir effektivare. Tack vare handarbetet är hjärnan avslappad och öppen för att lyssna.
Också vakenhetsgraden regleras av praktiskt arbete med händerna. Det kan vara till nytta för äldre som lätt blir dåsiga.
– Om de har ett handarbete med sig i sällskap med andra människor, har de lättare att hålla sig vakna och de orkar delta mer aktivt i diskussioner, tipsar Minna Huotilainen.
Trygghet och tröst
Av de berättelser som Sinikka Pöllänen samlat in framgår det att handarbete hjälper att reglera känslorna.
– Många upplever att handarbete och hantverk hjälper till att möta negativa känslor som besvikelse, sorg och smärta. De kan hålla de tråkiga känslorna på distans och känner sig starkare. Medvetet eller omedvetet skapar människor en säkerhetszon runt omkring sig genom handarbete.
En mycket berörande berättelse skrevs av en man som blivit änkling. Efter hustruns död hade han slutfört allt handarbete som hon inte hade hunnit med. Han hade lärt sig tekniken, börjat handarbeta och bearbetat sin sorg på det sättet.
Tankarna kan fokuseras på något annat än jobb eller studier, när en mycket stressad person tar tag i ett svårt handarbete, som kräver planering, ansträngning och koncentration. Handarbete och hantverk kan tillföra större ordning i kaos.
– Många beskriver manuellt arbete så här: man kan egentligen inte få kontroll över något i livet, men det går att få kontroll över det man gör med händerna, säger Sinikka Pöllänen.
Kreativitet och idéer
Manuella aktiviteter förbättrar finmotoriken och den spatiala förmågan, alltså rymduppfattningen – särskilt hos barn, när de lär sig att koordinera händer och ögon. Dessutom utvecklas idéframtagningen, planeringsförmågan och kreativiteten.
– För många unga kan ett eget hanverksprojekt vara av mycket stor betydelse. En mössa som man stickat själv eller en kappa som man sytt själv kan enligt Minna Huotilainen vara till hjälp i de stora livsfrågorna: Vem är jag och på vilket sätt är jag annorlunda än andra?
Egentillverkade produkter är samtidigt ett motangrepp på konsumtionskulturen. Om du verkligen vill göra något för miljön, börja då lappa och laga. Det är årets hantverksteknik 2021 i hanverksförbundet Taitoliitto.
Många gillar att repa upp gamla stickade tröjor och sticka något nytt av garnet.
Blir vi handfallna?
Tekniskt arbete och textilarbete i skolorna betraktas numera som övergripande projekthantering bestående av idékläckning, planering, genomförande, problemlösning och utvärdering av slutresultatet. Det kan generera generationer med en kreativ och entusiastisk inställning till arbete med händerna, kunde man tro. Både ja och nej, svarar Sinikka Pöllänen.
– De egentliga manuella färdigheterna och själva inlärningen kommer i skymundan, eftersom lektionerna numera är betydligt färre, särskilt i högstadiet. Det finns en risk för att vi blir allt mer handfallna i en teknikdominerad värld.
Hon är inte särskilt orolig trots att många barns, ungas och även vuxnas användning av händerna inskränker sig till att vara aktiva på sociala medier och trycka på datortangenterna.
– Till exempel i skolorna lyfter många lärare fram manuella färdigheter i undervisningen inom alla ämnen. På biologilektionen skapar eleverna en granskog och på matematiklektionen virkar de multiplikationstabeller. Och jag tror att hantverksboomen bland unga och vuxna är en motreaktion på vår kultur som allt mer präglas av teknik.
