Följdsjukdomar motas i grind med rask motion

168
Foto: Shutterstock

Av Pirita Salomaa

• Motion är medicin också för diabetiker som får dialys, visar en doktorsavhandling av Heidi Tikkanen-Dolenc. Det viktigaste budskapet är dock att tillräckligt mycket fysisk aktivitet tillräckligt ofta minskar risken för följdsjukdomar vid diabetes och risken för förtida död.

Rekommendationerna för motion visar att redan motion i några minuter och rörelse över huvud taget ger hälsofördelar. Heidi Tikkanen-Dolenc har undersökt sambandet mellan motion och följdsjukdomar hos personer med typ 1-diabetes. Hon har sett att även den fysiska belastningen, alltså intensiteten, spelar en särskild roll för preventionen av följdsjukdomar i den här patientgruppen. 

– Vid fysisk aktivitet måste man bli andfådd och svettas för att på bästa möjliga sätt skydda sig för bland annat diabetesnefropati, säger Heidi Tikkanen-Dolenc, som blev medicine doktor hösten 2020.

Hon ingår i professor Per-Henrik Groops forskargrupp FinnDiane. Forskarna i gruppen har specialiserat sig främst på följdsjukdomar hos personer med typ 1-diabetes.

– När jag inledde min forskning vid sidan av fördjupningsstudierna inom medicin 2012 fanns det knappt några uppföljningsdata alls om motionens inverkan på följdsjukdomar hos personer med typ 1-diabetes. Med andra ord information om hur fysisk aktivitet påverkar deras hälsa på lång sikt.

Skydda njurar och hjärta

Heidi Tikkanen-Dolenc undersökte de svar som typ 1-diabetiker gav på en motionsenkät inom ramen för FinnDiane och jämförde dem med de uppgifter om följdsjukdomar och dödsfall bland de svarande som fanns i diverse patientregister. 

Beroende på deltagare var undersökningstiden 6–10 år. När studien inleddes, alltså när enkäten besvarades, hade deltagarna haft typ 1-diabetes i ungefär tjugo år. FinnDiane innefattar omkring 5 000 personer och Heidi Tikkanen-Dolenc undersökte data om cirka 2 400 av dem.

– Min studie visar att antalet motionspass, längden på dem och belastningen hade ett positivt samband med nefropati och hjärthändelser. Det betyder att personer med typ 1-diabetes som rörde sig ofta och raskt under studiens gång undvek dessa följdsjukdomar eller att följdsjukdomarna framskred långsammare än hos andra.

Även om en del av deltagarna hade långt framskriden nefropati, alltså fick dialys eller hade genomgått njurtransplantation, var nyttan av motion fortfarande uppenbar.

– Också i den här gruppen har fysisk aktivitet ett samband med lägre dödlighet, understryker hon, men betonar samtidigt att det alltid är bäst att diskutera motion som är anpassad till hälsotillståndet med sin läkare. 

Det är aldrig för sent

Regelbunden motion är också till fördel för ögonbottnarna vid typ 1-diabetes. Heidi Tikkanen-Dolenc fann nämligen att risken för diabetesretinopati minskade av regelbunden träning.

– Däremot verkade den fysiska en inte ha något samband med minskad risk för retinopati.

Hon säger att det i eventuella fortsatta studier vore intressant att via ögonbottenfotografier undersöka sambandet mellan retinopati och motion. I sin doktorsavhandling hade hon bara tillgång till registerdata.

Samtidigt pekar hon på att det finns omfattande forskningsrön om de positiva effekterna av fysisk aktivitet och påminner om att också insulinkänsligheten påverkas av motion.

– Det är till fördel att motionera oberoende i vilket livsskede man sätter i gång. Men för att de goda effekterna ska hålla i sig måste fysisk aktivitet bli en bestående del av livsstilen. Det funkar bäst när man testar olika motionsformer och hittar de som man gillar. Det måste vara trevligt att röra på sig.

Fler friska år

Tvåbarnsmamman Heidi Tikkanen-Dolenc lever som hon forskar. I bakgrunden har hon ett finländskt mästerskap i basket för unga och rör sig allsidigt. Dessutom använder hon en del av sin fritid till att leda gruppmotion.

– Ett fungerande incitament är att jag har en överenskommen tidpunkt som jag inte kan tumma på. Ibland löper jag tillsammans med min syster. Vi startar vid samma klockslag, men vi löper båda i vårt eget kvarter, tipsar hon och berättar att hon fick ett aktivitetsarmband i present av sin syster inför sin doktorsexamen.

Hon tycker att fysisk aktivitet är livsviktigt. Motion inverkar positivt på livskvalitet och funktionsförmåga, och kopplingen mellan motion och livslängdsprognos är obestridlig.

– De som ägnar sig åt fysisk aktivitet kan förvänta sig fler friska år i livet än de som inte rör sig. Också min studie bekräftade att fysisk aktivitet minskar förtida dödlighet.

Så gott som alla har möjlighet att röra sig och man kan med fördel öka motionspassen med små steg.

– Loppet är inte kört även om det av hälsoskäl inte går att ägna sig åt aktiviteter som belastar benen. Hör dig för på din vårdenhet om vägledning i lämpliga motionsformer. Vi rör oss på olika sätt och individuella val måste respekteras såväl inom motion som inom diabetesvården, understryker Heidi Tikkanen-Dolenc, som för närvarande specialiserar sig inom internmedicin.