Av Pirkko Tuominen
• Stress är en nyttig drivkraft i lagom stora doser. Som motvikt till stress behöver kropp och själ återhämtning – också när man låtit sig ryckas med och gett järnet för det man brinner för.
Jag sitter i bilen och kör i lagom hastighet när en cyklist dyker upp ur mörkret framför mig på ett övergångsställe. Jag tvärnitar. Hjärtat bultar, svetten tränger fram i armhålorna och andningen blir snabbare. Det var nära ögat, men lyckligtvis gick allt väl. Situationen är över, men det går en stund innan stressreaktionen avtar.
– Stress har ursprungligen varit en nyttig reaktion. Vi stressar inte utan orsak, påminner Satu Pakarinen, psykologie doktor och specialforskare på Arbetshälsoinstitutet.
Stress är ett sätt för kroppen att bemästra hotfulla situationer. Syftet är att koncentrera våra krafter till funktioner som är nödvändiga för att vi ska klara oss, bli mer alerta och få bättre fysisk funktionsförmåga. I en farlig situation reagerar vi på samma sätt som stenåldersmänniskor när de mötte en fientlig stam eller ett vilddjur. De flesta stressutlösande situationer i dag är inte farliga på riktigt. Men vår kropp har inte lärt sig skilja på fysiska och psykiska hot, utan reagerar på samma sätt på bådadera.
– Vi stressar för mer abstrakta saker och oroar oss i förväg: Hinner jag fram i tid, klarar jag av jobbet, hur ska det gå?
Vår uråldriga grotthjärna har programmerats för att fokusera på det som gått snett. En viss skepsis har hållit människan vid liv, men det är inte nödvändigtvis så bra för oss moderna människor. Ofta är det meningslöst att oroa sig.
Även om stressreaktionen många gånger är överdriven, är den fortfarande till nytta i svåra situationer.
– Lagom mycket stress ökar uppmärksamheten och förbättrar koncentrations- och prestationsförmågan. Det får oss att göra vårt bästa. Många säger att man inte finner den rätta dynamiken och presterar sämre, om man är kolugn. Att känna oro är därför ett sätt att förbereda sig på det som ska komma, tillägger Satu Pakarinen.
En del av livet
Stresskänsla och liknande fysiska reaktioner är naturliga och automatiska. När hjärnan registrerar en hotfull situation skickar den en signal till binjuren att den ska producera mer stresshormoner, alltså kortisol, adrenalin och noradrenalin. Kroppen förbereder sig för att kämpa eller fly. Det kan ge symtom som oro, hjärtklappning och svettning.
– Produktionen av stresshormoner kommer igång snabbt. När stressen lägger sig, försvinner adrenalin och noradrenalin snabbt ur kroppen. Däremot minskar effekten av kortisol betydligt långsammare, säger Satu Pakarinen.
Kortvarig stress är inte till någon skada för människan. Problemen kommer först när stressen stannar kvar och blir utdragen. Då ökar i synnerhet kortisolutsöndringen, och hormonet hinner inte försvinna ur kroppen. Det är till skada om processen pågår länge. I värsta fall kan det uppstå förändringar i hjärnan.
– Extra utsatt för stress är prefrontala hjärnbarken som reglerar uppmärksamhet, exekutiva funktioner och koncentrationsförmåga. Prefrontala hjärnbarken blir tunnare och krymper i storlek av stress. Det visar magnetkameraundersökningar av hjärnan hos människor med långvarig, ofta mångårig stress.
Stress som pågår i flera månader eller år minskar motståndskraften, ökar risken för inflammation och kan orsaka låggradig inflammation. Det skadar hjärta och kärl och kan orsaka trötthet och depression. Aptiten kan öka och vikten stiga – också sömnkvaliteten försämras vid stress. Sömnbrist påverkar mättnadshormonerna och resultatet är viktuppgång.
Långvarig stress kan också påskynda åldringsprocessen. Forskare har upptäckt att telomererna är kortare hos människor med kronisk stress. Telomerer är strukturer som finns i ändarna av kromosomer. De skyddar data i cellerna. Normalt förkortas de gradvis när cellerna delas och människan åldras, men snabbare förkortning har samband med tidigt åldrande.
Individuell stresskänslighet
Stress hänger ofta samman med mänskliga relationer eller ens egen eller närståendes hälsa och arbete. En del människor stressar också för sina fritidsaktiviteter.
Det finns skillnader mellan människor i hur snabbt stressmekanismen aktiveras. Stresskänsligheten påverkas av medfött temperament, men också av upplevelser under fosterstadiet och i tidig barndom. Det är också individuellt hur mycket stress vi tål.
– Om man vet med sig att man är känslig för stress, är det bäst at vara extra uppmärksam på stressfaktorer och stressreglering, säger Satu Pakarinen.
Lyssna på din kropp och försök finna balans mellan belastning och vila. Det är inte alltid lätt. Mitt uppe i arbetet kan man eller vill man kanske inte se tecknen på stress. Ofta är det någon i omgivningen som kommer med kommentarer.
– Människan är väldigt anpassningsbar. Under en stressig period fortsätter många att gno på. Först när situationen är över, märker de hur tungt det har varit.
Sömnsvårigheter är ett vanligt tecken på stress. Det är svårt att somna in eller fortsätta sova på efternatten när tankarna snurrar runt i huvudet. Också irritabilitet, nedstämdhet, känslighet, bristande koncentrationsförmåga och minnesproblem är vanliga symtom på stress.
Också positiv stress kräver återhämtning
Som motvikt till stress behöver kroppen och hjärnan vila.
– Kroppen står ut med en hel del stress, så länge den får återhämta sig. God sömn är det viktigaste sättet att återhämta sig, påminner Satu Pakarinen.
Många uppfattar stress som komplicerade känslor, bland annat jäkt och ångest. Men också det mest positiva och entusiastiska flängande i högt tempo kan vara slitigt. Kroppen vet inte om stressen är positiv eller negativ, trots att skillnaden är stor i psykologiskt hänseende. Också positiv stress kan ha skadliga hälsoeffekter, om än inte så stora.
– I dag talas det mycket om total belastning. Det är påfrestande om det hela tiden händer mycket nytt och spännande. Även om man gör saker som göder passionen, måste man ibland vila.
A och O är att det efter dagar med hög stressbelastning följer en lugnare period med återhämtning. En del slappnar av genom att hugga ved på sommarstället, andra fördjupar sig i en bok eller handarbetar och någon annan motionerar och rör sig i naturen. Det går att lära sig slappna av och koncentrera sig på stunden, exempelvis med meditation och mindfulness.
Tack vare återhämtning kan stressregleringssystemet fortsätta fungera och kroppen drabbas inte av utmattning. Tänk på att återhämtning inte är något som man kan prestera. Stress kan hålla i sig länge, men ingen behöver bli livstidsfånge i sin stress. Det gäller bara att avsätta tillräckligt mycket tid för att återhämta sig.
– Hjärnan är ett formbart organ. Den återgår så småningom till sin tidigare form, när man slutar multitaska och lär sig fokusera på stunden, avrundar Satu Pakarinen.
Stress kan ha oväntade effekter på blodsockret
Det kan vara en aning förvirrande att uppleva att blodsockret plötsligt stiger vid stress.
– Alla vet inte att det finns en fysiologisk orsak till fenomenet. Stresshormoner motverkar insulin, de ökar alltså insulinbehovet, säger diabetesskötaren Kati Hannukainen.
Blodsockret påverkas individuellt. För en del har stress mer påtagliga effekter på blodsockret än för andra, och oftast stiger blodsockret.
Om blodsockret stiger oväntat och oförklarligt kan det vara bra att stanna upp och tänka igenom situation: Kan det bero på stress eller till exempel på att jag är ledsen?
– Enstaka blodsockerhöjningar är det bäst att bara acceptera, eftersom det inte går att ha kontroll över blodsockret i alla situationer.
Ta gärna reda på lite hur kroppen påverkas av stress. I vilka situationer påverkas blodsockret av stress eller kraftiga känsloreaktioner? Hur länge håller effekten i sig? Går det att förutse hur blodsockret kommer att reagera?
– Det kan vara svårt att förutse effekten av stresshormoner och beakta den i basinsulindosen. De nya långverkande insulinerna är så långsamma att ökad dos påverkar blodsockret först efter några dagar.
Man kan öka basinsulindosen en aning, om stressen är långvarig och blodsockret tenderar att stiga. Vid pumpbehandling kan det fungera med en tillfällig höjning av basaldosen under stressiga dagar. Också dosen av måltidsinsulin kan höjas om blodsockret påverkas av stress.
