Av Tuija Manneri
• Uppe i åren är det bäst att gradvis minska alkoholkonsumtionen, eftersom ålder, sjukdom och medicinering ökar riskerna med drickande. De positiva effekterna av minskat alkoholbruk visar sig snabbt.
Fler än 200 000 äldre finländare dricker för mycket alkohol. Också riskbruk av alkohol har ökat.
– Personer över 65 år är den enda ålderskategori där dödligheten i alkoholrelaterade skador har ökat det senaste decenniet. I Finland ingår 8–10 procent av män och 4–5 procent av kvinnor i kategorin riskbruk. Andelen kvinnor har ökat tydligt, säger Markus Partanen, överläkare på A-klinikka Oy:s öppenvårdstjänster.
Han hoppas att alla äldre ska lägga en siffra bakom örat: högst sju standardglas alkohol i veckan, och inte alla på en gång. Ett standardglas är exempelvis en flaska mellanöl, tolv centiliter vin eller fyra centiliter starksprit.
– Sju glas är veckogränsen för riskbruk för friska personer över 65 år. Den som har någon sjukdom och medicinerar gör gott i att fundera lite extra på alkoholintaget. En amerikansk förening för geriatriker specialiserade på äldrevård rekommenderar högst tre eller fyra glas i veckan. Det finns de som är visa nog att helt och hållet avstå från alkohol, tillägger han.
Kroppen förändras
I takt med stigande ålder försämras förmågan att tåla alkohol, oavsett om man är i god eller i dålig form, frisk eller sjuk.
– Kroppssammansättningen förändras: fetthalten ökar och vattenhalten minskar. När vattenvolymen minskar, stiger promillevärdet i blodet och man blir mer berusad än i yngre år, förklarar Markus Partanen.
Dessutom försämras funktionsförmågan i viktiga organ när de åldras. Det gäller hjärnan, levern och njurarna. Bland annat blodcirkulationen och filtreringsförmågan i njurarna försämras.
– Redan i 65–70-årsåldern minskar njurarnas funktionskapacitet betydligt. Detsamma gäller levern, men i något mindre utsträckning än i njurarna. Alkohol kan dessutom ge upphov till akut pankreatit (bukspottkörtelinflammation). Då förstörs vävnad i bukspottkörteln och därmed också de insulinproducerande betacellerna.
– Riskerna ackumuleras om man med åren dragit på sig någon kronisk sjukdom, varnar Markus Partanen.
Ökad risk för hypoglykemi
Vid diabetes påverkas både läkemedel och sockeromsättning av alkohol.
– Den största akuta olägenheten är att alkohol gör att kroppens egna mekanismer för att upprätthålla blodsockerbalansen inte kan fungera, påpekar Markus Partanen.
Alkoholkonsumtion kan leda till lågt blodsocker och vara livsfarligt, särskilt för den som använder insulin. Insulin sänker blodsockernivån samtidigt som alkohol hindrar levern från att producera socker. Följaktligen måste diabetiker minska insulindosen och komma ihåg att äta när de dricker alkohol.
Sulfonureider och alkohol är också de en riskabel kombination. Insulinutsöndringen stimuleras av sulfonureider, och i kombination med alkohol ökar de därför avsevärt risken för hypoglykemi.
– Alkoholen ökar i viss mån risken för lågt blodsocker också i kombination med diabetesläkemedel som normalt inte är kopplade till någon risk för hypoglykemi, exempelvis metformin och gliptiner.
Vid stora mängder alkohol kan metformin orsaka livshotande mjölksyraförgiftning, så kallad laktatacidos. Det är ett tillstånd som är svårt att känna igen.
– Metformin ska alltså sättas ut om alkoholbruket urartar till smådrickande varje dag eller regelrätt supande, säger Markus Partanen.
Olycksrisken ökar
Med ökande ålder försämras minnet, sinnesfunktionerna, motoriken, koordinationen, informationshanteringen, koncentrationen och uppmärksamheten hos alla. I kombination med alkohol glömmer, snubblar och råkar man då ut för missöden.
Alkohol ökar fallrisken, särskilt när en diabetiker har diabetesneuropati, alltså nervskador. Då uppstår det balansstörningar eftersom neuropati ger problem med känseln och blodcirkulationen.
Stor alkoholkonsumtion kan också leda till förmaksflimmer i hjärtat, men till följd av neuropati känner man inte av det.
– Vid den typen av rytmstörningar kan det bildas proppar i hjärtat, och de kan sätta sig i rörelse och ge upphov till en stroke i hjärnan. De kan också orsaka övergående cerebrovaskulära störningar med yrsel och snubblande som symtom. Det är störningar i hjärnans cirkulation.
I synnerhet alkohol i kombination med långvarigt förhöjt blodtryck är en risk för förmaksflimmer. På grund av alkoholen kan det hända att blodtrycket sjunker snabbt när man reser sig. I värsta fall ramlar man. Balansen försämras också av att natriumhalten i kroppen sjunker av alkohol.
Alkohol är också kopplad till olyckor eftersom många äldre använder läkemedel som påverkar centrala nervsystemet vid ångest, depression, sömnlöshet eller demenssjukdomar.
– De skadliga interaktionerna förvärras av läkemedlens långa verkningstid. Om man till exempel på kvällen tar en liten dos insomningsmedel, kommer man kanske inte att tänka på att det finns läkemedel kvar i kroppen dagen därpå när man dricker alkohol.
Blodtrycket stiger
En del av alkoholens negativa effekter ackumuleras långsamt vid långvarig användning. Alkohol ökar bland annat risken för många former av cancer och minskar celldelningen i benmärgen, vilket kan leda till anemi. Alkohol påverkar också blodfetterna.
– Alkohol höjer blodtrycket och försämrar fettvärdena. I kombination försämrar de artärernas funktion och ökar därmed riskerna för retinopati och nefropati. Retinopati drabbar ögats näthinna och nefropati är diabetisk njursjukdom. Om man har följdsjukdomar är det bäst att fråga sig om det är nödvändigt att dricka alkohol, säger Markus Partanen.
Alkohol ger viktuppgång, eftersom den innehåller mycket energi. Fettet ansamlas ofta i buken och levern, vilket är skadligt.
– Ju mer fett det finns i levern, desto svårare är det att få kontroll över diabetesläkemedlen och blodsockerbalansen. Då ökar risken för fettlever. Med tiden kan fettlever leda till kronisk leverinflammation och senare till levercirros.
Fettlever har ökat särskilt bland personer med typ 2-diabetes, men också personer med typ 1-diabetes kan ibland ha övervikt och fettlever. Det visar statistik.
– Uppe i åren bör man vara medveten om risken för leverskador, om man under den yrkesverksamma tiden inte precis spottade i glaset. Kroppen kommer ihåg alkoholbruket från tidigare decennier.
Å andra sidan ger minskad alkoholkonsumtion positiva effekter på hälsotillståndet redan på en vecka.
– Sömnen blir bättre, ångesten lindras och man mår psykiskt bättre.
– Och även när alkohol har blivit ett problem, finns det effektiv behandling. Dra dig alltså inte för att ta upp frågan med dina närstående, din doktor eller din diabetesskötare.
Läkemedel och alkohol – ingen bra kombination
•• Alkohol bildar en skadlig och rentav farlig kombination tillsammans med många andra preparat än diabetesläkemedel.
– Drick aldrig alkohol tillsammans med läkemedel mot epilepsi. Det ökar kramperna, varnar Markus Partanen. Tillsammans med alkohol kan sömnmedel, lugnande medel, vissa antidepressiva läkemedel och muskelavslappnande medel ge upphov till omtöcknad, sömnighet, förvirring, minnesproblem och svårigheter att klara av vardagen, och i värsta fall till andningssvårigheter.
Alkohol tillsammans med blodförtunnande läkemedel och det vanliga smärtstillande medlet ibuprofen, exempelvis Burana, eller acetylsalicylsyra, alltså aspirin, ökar risken för blödning.
– Tillsammans med det smärtstillande läkemedlet paracetamol, exempelvis Panadol, kan alkohol orsaka leverskada. Och tillsammans med opiatbaserade smärtstillande medel kan alkohol leda till andningsdepression. Opiater finns också i vissa receptbelagda läkemedel.
Skador på centrala nervsystemet har konstaterats vid alkohol i kombination med vissa allergiläkemedel och medel mot illamående. Tillsammans med potensmedel kan alkohol leda till akut blodtrycksfall. Vätskedrivande läkemedel och alkohol påverkar tillsammans blodtryck, svullnad och hjärtsvikt.
Den som använder hjärtmediciner och blodtryckssänkande medel måste komma ihåg att alkohol höjer blodtrycket. Alkohol fungerar alltså precis tvärtemot läkemedlen.
Mer information:
