Må bra i arbetet

477
Trots treskiftsarbete har Minka Lyytikäinen lyckats ta väl hand om sin diabetes. Bild: Annika Rauhala

Av Mari Vehmanen

• Arbetsgivaren har många möjligheter att uppmuntra personalen att göra bra val. Arbetsdagarna kan ha inslag av hälsosamma mellanmål, trevlig vardagsmotion och uppfriskande samvaro.

Frukt som mellanmål, en uppmaning från datorn eller någon annan smart enhet att stiga upp från stolen regelbundet, en gemensam pratstund på eftermiddagen i kafferummet eller via länk. Det kan vara små men betydelsefulla inslag under arbetsdagen, som höjer välbefinnandet hos alla i gruppen.

I oktober släppte Institutet för hälsa och välfärd verktygslådan CHRODIS PLUS avsedd för arbetsplatser. Den innehåller 127 olika metoder för att främja hälsa i arbetslivet. Verktygslådan har tagits fram i ett gemensamt projekt för 21 EU-länder.

– Nu har man systematiskt samlat ihop konkreta förfaringssätt där effekten är vetenskapligt bevisad. På så sätt kan vi i Europa lära oss av varandra, säger Eeva Rantala, forskare på Institutet för hälsa och välfärd.

Forskningschef Jaana Lindström bekräftar att det som sker på jobbet verkligen påverkar människans välbefinnande över hela linjen.

– Vi tillbringar en stor del av vår vakna tid på jobbet. Av tradition har man utgått från att var och en kan ta hand om sin hälsa på fritiden. Men det går att göra en hel del för hälsan också under arbetsdagen.

Enligt Jaana Lindström är metoderna i verktygslådan lika bra för personer med någon kronisk sjukdom som för fullt friska personer.

– En sådan gränsdragning är oftast onödig. Det är till exempel inte vettigt att reservera ergonomiska arbetsplatser enbart för medarbetare som redan har ryggont. I många andra europeiska länder händer det fortfarande att medarbetare med diabetes serveras särskild lunch, medan vi i Finland anser att alla drar nytta av samma hälsosamma kost, säger hon.

Attraktivt upplägg av grönsaker

Verktygslådan lyfter fram arbetsgivarens möjligheter att varsamt och nästan obemärkt styra människor att välja kost som stämmer överens med näringsrekommendationerna. Regelbunden måltidsordning är A och O.

– Har också medarbetare med skiftjobb möjlighet att i lugn och ro äta ett ordentligt mål och vid behov också mellanmål? Finns det en personalrestaurang? Finns det bra ställen för att förvara, värma upp och äta egen medhavd mat? Det finns många frågor att fundera på, påpekar Jaana Lindström.

Arbetsgivaren kan påverka kvaliteten på kosten framför allt genom att göra hälsosamma val så enkla och lockande som möjligt. Om ett varierat, lockande och färggrant salladsbord placeras genast i början av lunchlinjen, fylls tallriken nästan obemärkt med grönt av alla de slag. Samtidigt kan sockrade drycker vara mindre synliga och kalorifria varianter mer i blickpunkten.

Eeva Rantala påpekar att små detaljer spelar en stor roll. Goda avsikter rinner lätt ut i sanden om inte omgivningen puffar oss framåt i den riktningen.

– Om hela apelsiner är alternativet till wienerbröd på ett möte, kan det kännas onödigt komplicerat och besvärligt att skala dem. Men om man dukar fram färdigt skivad frukt försvinner de snabbt ur skålen, ger hon som exempel.

Den här typen av val är kanske obetydliga om man ser dem isolerat. Men när de upprepas varje dag, varje vecka, varje månad och år efter år blir de mycket betydelsefulla.

Stig upp ur stolen regelbundet

På senare år har det pratats mycket om de skadliga effekterna av mycket stillasittande. Också den nya verktygslådan betonar att minsta lilla rörelse för att avbryta stillasittandet är värdefull.

Arbetsgivaren har många möjligheter att uppmuntra medarbetarna att regelbundet röra på benen.

– Automatisk påminnelse i datorn är praktiskt. På datorskärmen eller telefondisplayen kan det en gång i timmen dyka upp en uppmaning att resa sig upp och röra sig lite, säger Eeva Rantala.

En gemensam motionspaus kan planeras in i arbetspassen. Skrivare och kaffeautomater kan medvetet placeras längre bort från arbetsstället. Skyltar och puffar kan motivera folk att ta trapporna i stället för hissen. Trappuppgångarna får gärna vara inredda så trivsamt och ljust som möjligt.

Promenadmöten och promenadträffar är ett uppiggande alternativ till att hänga i förhandlingsrummet.

Utöver kost och motion innehåller den nya verktygslådan teman som ergonomi, psykiskt välbefinnande, återgång i arbete, vi-anda, arbetsklimat samt rökstopp och minskat alkoholbruk. Forskarna hoppas att de konkreta tipsen ska vara till nytta på så många arbetsplatser som möjligt.

– Det är inte meningen att alla metoder ska införas rakt av. De är över hundra. Det är bäst att plocka ut de mest lämpliga, anpassa dem till arbetsplatsen och genomföra ett eller ett par tips åt gången. Verktygslådan innehåller idéer som lämpar sig för alla slags arbetsuppgifter och arbetsenheter, betonar Jaana Lindström och Eeva Rantala.

Glädjande nog kan många av tipsen genomföras antingen med mycket små medel eller rentav helt utan extra kostnader.

– Initiativet att testa verktygslådan kan komma från medarbetarna, ledningen eller varför inte från företagshälsovården, säger de båda forskarna.

Läs mer om verktygslådan på adressen workbox.chrodis.eu.


Bild: Shutterstock

Vi måste se till att ta paus

Sjukskötaren Minka Lyytikäinen har haft treskiftsarbete i nästan alla sina tio år i arbetslivet. Hon har funderat mycket över hur god vård av typ 1-diabetes kan kombineras med ett påfrestande yrke och oregelbundna arbetstider.

– Jag har aldrig tyckt att diabetes är något stort hinder i arbetslivet. Övergången till insulinpump har hjälpt åtminstone mig att anpassa egenvården till varierande situationer på jobbet.

På sjukhusets vårdavdelning är alla arbetspass olika och man vet aldrig i förväg exakt hur arbetsdagen kommer att se ut.

– Självklart är ansvaret för vården av patienterna viktigast. När alarmklockan ringer måste vi skynda iväg. Ändå kan man inte skjuta upp matrasterna i det oändliga. Jag måste kunna förutse och hålla mig beredd. Också arbetskamraterna förstår det.

Det är mycket man måste ta hänsyn till. Vid nattskift fungerar kroppen till exempel helt annorlunda än vid dagskift. Minka Lyytikäinen har sett att stress och jäkt får blodsockret att stiga. I stressiga situationer måste hon därför ta mer insulin än normalt.

Hon har lärt sig att släppa lite på de mest ambitiösa målen för blodsockret. Att reagera onödigt snabbt och hårt på blodsockerhöjningar leder lätt bara till att blodsockret svänger okontrollerat.

– God vård av diabetes är ett livslångt projekt, så blodsockervärdena kan inte vara idealiska hela tiden. Självfallet är bra sockervärden viktigt för mig, eftersom jag vill må bra också om fyrtio år.