Av Mervi Lyytinen
• Alla med typ 2-diabetes bör vara klara över sina behandlingsmål. De är kontrollpunkter som, när du väl har nått dem, signalerar att du är på rätt väg mot bättre hälsa.
Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet, har sett att överraskande få med typ 2-diabetes känner till sina behandlingsmål. Målen känns abstrakta och det är inte lätt att genast få grepp om dem. Dessutom händer det att man inte kommer ihåg målen trots att man pratat om dem med sin läkare.
– HbA1c, LDL och mmHg är viktiga hållpunkter på färdplanen för personer med diabetes. Alla med typ 2-diabetes bör känna till målet för åtminstone blodsocker, LDL-kolesterol och blodtryck. När man nått de målen kan man lita på att man är skyddad mot tråkiga diabeteskomplikationer och att man håller sig frisk, sammanfattar hon.
Vårdplanen är en diabetikers färdplan och den utarbetas i samråd med en läkare och en diabetesskötare. Efter gemensamma samtal skrivs individuella behandlingsmål och hur de ska nås in i planen. Måluppfyllelsen följs upp med jämna mellanrum på mottagningen och med laboratorieprov.
Ta reda på dina mål
– Alla som har diabetes bör ha möjlighet att få komprimerad vägledning, där information ges om delområden, mål och metoder inom diabetesvården, säger Pirjo Ilanne-Parikka.
Eftersom typ 2-diabetes egentligen består av flera sjukdomar – vi talar om fem diabetestyper hos vuxna – är behandlingsmetoderna inte desamma för alla. Behandlingsrekommendationerna ger en allmän ram, men var och en kommer alltid individuellt överens om mål och metoder med sin läkare. Exempelvis rådande livssituation, andra sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga med stigande ålder kan inverka på målen.
– Åldern i sig inverkar inte, men funktionsförmågan, understryker hon.
Målen för den som bor på vårdhem kan avvika från målen för en äldre person som klarar sig på egen hand.
Äldre är ofta känsligare för negativa effekter av läkemedel. Därför är vårdpersonalen extra uppmärksam på att behandlingen ska vara säker när den lägger fast behandlingsmålen och väljer behandlingsmetoder. Lågt blodsocker och exempelvis risk för yrsel är faktorer som tas på allvar.
Fler friska år i livet
De behandlingsmål som ingår i internationella och nationella behandlingsrekommendationer är inte tomma ord utan de bygger på omfattande och systematiska studier. En sådan viktig studie publicerades i Sverige 2018. Där undersökte forskarna med hjälp av det svenska diabetesregistret hur dödlighet och hjärt- och kärlhändelser, bland annat stroke och hjärtinfarkt, kan reduceras bland personer med diabetes.
Studien är av extra stor relevans eftersom den är brett upplagd och har lång uppföljningstid. Registeruppgifterna omfattade drygt 270 000 personer med typ 2-diabetes. Deras hälsa följdes upp i nästan sex år i snitt. Forskarna undersökte fem riskfaktorer, nämligen hur mycket socker (glukos) som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna (HbA1c), förhöjt LDL-kolesterol, njurpåverkan (utsöndring av protein i urinen, som kallas albuminuri), rökning och förhöjt blodtryck.
Det visade sig att risken för att dö i förtid eller att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt inte var större än hos befolkningen i övrigt, om alla riskfaktorerna stämde överens med målen i behandlingsrekommendationerna.
– Studien visade att de nuvarande behandlingsmålen vid diabetes är mycket bra och att diabetiker gör klokt i att aktivt försöka nå målen, säger Pirjo Ilanne-Parikka.
I Finland vet vi att cirka 70 procent av dem som har typ 2-diabetes uppnår blodsockermålet, att HbA1c ligger under 53 mmol/mol. Vad beträffar de övriga riskfaktorerna finns det ingen heltäckande information eftersom vi än så länge inte har något nationellt diabetesregister. Sannolikt når bara en liten del av diabetiker i Finland de fem mål som ingick i den svenska studien.
Detta ger oss anledning att ta en närmare titt på de metoder som vi tillämpar för att nå målen. Hur ska fler nå upp till målen och därmed ha bästa möjliga hälsa?
Livsstilsbehandling påverkar allt
För att citera Pirjo Ilanne-Parikka: livsstilsbehandling påverkar allt. Livsstilsförändringar är därför alltid en viktig del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Den innefattar varierad och hälsosam kost, regelbundet matintag, rökfrihet, viktminskning vid övervikt samt lagom mycket och tillräckligt intensiv motion. När man satsar på att lägga ett kol på fysisk aktivitet eller börjar motionera är det viktigt att ta hänsyn till eventuella hälsorelaterade restriktioner.
Hälsan och orken att ta hand om sin diabetes påverkas inte bara av rökning och övervikt. Också sömnstörningar, förstämning och stress spelar en roll. De ökar insulinresistensen och kan få blodsockret och blodtrycket att stiga. Överlag inverkar de på hur man orkar med och engagerar sig i egenvården.
Hon understryker hur viktigt det är att sätta realistiska mål för livsstilsbehandling. Både viktminskning och rökstopp är långvariga och krävande processer. Hälso- och sjukvården ordnar livsstilsvägledning i grupp och individuellt, så man kan passa på. Också läkemedelsbehandling står till buds, om det behövs.
Dessutom ordnar Diabetesförbundet webbkurser för att stötta diabetiker. Läs mer på adressen www.diabetes.fi/verkkokurssit.
Fetmaoperationer botar fetmarelaterad typ 2-diabetes eller förbättrar åtminstone blodsockernivån och underlättar därmed behandlingen av diabetes. De positiva effekterna håller i sig flera år enligt vad forskarna vet i dag.
– Det vore på sin plats att göra fler fetmaoperationer i Finland, avrundar Pirjo Ilanne-Parikka.
Internationella rekommendationer visar vägen
När vi får närmare kunskaper om variationen i störningar i sockeromsättningen vid de olika undertyperna av diabetes, kan läkemedelsbehandlingen av blodsockret väljas mer exakt och individuellt än vad som är möjligt i dag. Vid behandling av förhöjt blodsocker har metformin hittills varit förstahandsmedlet, men nu håller fokus för läkemedelsvalet att förskjutas.
– Allt större avseende fästs vid läkemedlens skyddande effekt för hjärta, kärl och njurar och vid individuell lägesbedömning. Det innebär att personer med typ 2-diabetes oftare börjar använda injektioner med SGLT2-hämmare, så kallade glukossänkare, eller GLP1-medel, så kallade inkretinmedel, som påverkar tarmhormonerna. Den finländska rekommendationen God medicinsk praxis vid typ 2-diabetes kommer att uppdateras inom kort utifrån de nyaste studierna, säger Pirjo Ilanne-Parikka.
Eftersom personer med diabetes, beroende på ålder och kön, löper 2–8 gånger större risk att få ateroskleros, är kolesterolmålen strängare för dem. På senare år har målen för LDL-kolesterol skärpts en aning i internationella rekommendationer eftersom sjukdomar i artärerna har konstaterats förekomma hos diabetiker. Också vår nationella rekommendation kommer sannolikt att skärpas.
– Även om LDL-kolesterol i de nyaste studierna har fått en mer framträdande roll, undersöks vanligen hela fettprofilen – alltså totalkolesterol, LDL- och HDL-kolesterol och kvoten mellan dem samt triglycerider – hos personer med diabetes när behandling sätts in. Störningar i fettmetabolismen har samband med typ 2-diabetes, och därför är fettprofilen helt uppåt väggarna hos många.
Många är rädda för biverkningar av kolesterolläkemedel – de flesta helt i onödan.
– Statiner lämpar sig för ungefär 90 procent av patienterna. Dessutom är biverkningar ovanligare än man ofta tror.
Den samlade bilden avgör
Vid behandling av blodtryck utgår rekommendationerna för behandling av diabetes från en blodtrycksnivå under 140/80 millimeter kvicksilver (mmHg). Njurstatus inverkar på blodtrycksmålet. Om njurfunktionen är nedsatt är målet lägre.
– För hemmamätning sätter jag vanligen ett målspann på 120–140/60–80 mmHg för dem som har medicinsk behandling med läkemedel. Merparten av mätningarna ska då falla inom det intervallet. Det är normalt att mätresultaten varierar och det är inte värt att stirra sig blind på enskilda höga blodtrycksvärden, säger Pirjo Ilanne-Parikka.
När behandlingen av blodtrycket pendlar in i rätt banor, behövs det färre mätningar. Tätare kontroller behövs vanligen bara i vissa situationer, exempelvis när behandlingen inleds eller ses över och före besök på mottagningen.
– Vanligtvis ber jag diabetiker göra två mätningar efter varandra under fyra dagar, morgon och kväll, före ett besök på mottagningen. Det betyder att de mäter blodtrycket två gånger efter varandra med ungefär en minuts mellanrum och räknar ut medelvärdet av mätresultaten.
