Av Anu Heikkilä, specialistläkare, Diabetesförbundet
• I mitten av mars införde regeringen restriktioner i människors rörelsefrihet och lättade på dem i början av maj. Ändringarna trädde i kraft den 1 juni.
Hur förändrar de vårt liv? Kan vi nu återgå till vår normala vardag?
Regeringens hybridstrategi mot coronapandemin betyder att vissa restriktioner i rörelsefriheten och kontakterna med andra kommer att fortsätta tills vi har ett vaccin, någon läkemedelsbehandling eller tillräckligt stor immunitet i befolkningen.
Vi måste alltså balansera mellan spridningen av viruset och människors fysiska och psykiska välbefinnande. För att inte tala om de ekonomiska frågorna.
Skolbarnen fick börja i skolan på nytt i maj och en del oss har fått röra oss friare sedan början av juni. Äldre och personer i riskgrupper rekommenderas ändå fortfarande vara i hemmakarantän och undvika nära kontakter. En liten klarsignal för mer vistelse utomhus i sommar fick dock en del av dem. Men de uppmanas fortsatt hålla säkerhetsavstånd. Vi i Finland har gott om utrymme att röra oss på och förhoppningsvis visar människor hänsyn för att ge andra den möjligheten.
En liten promenad i närheten av hemmet är uppiggande för psyket och bra för den fysiska konditionen.
En del av oss jublar över friheten, medan andra kan vara rädda för att lämna hemmets trygghet. Kan jag bli smittad av ett dörrhandtag, en parkbänk eller en förbipasserande? Trots att restriktionerna i vår rörelsefrihet luckrades upp en aning måste vi fortfarande komma ihåg att tvätta händerna tillräckligt ofta, använda handsprit, särskilt om det inte finns möjlighet att tvätta händerna, hålla ett säkerhetsavstånd på två meter till andra människor och stanna hemma vid minsta symtom på förkylning. Då skyddar vi oss själva och andra, särskilt mot coronaviruset, men också mot andra virus.
I början året kom det oroväckande nyheter från Kina. Ett helt nytt virus hade upptäckts hos allvarligt sjuka personer. Viruset fick namnet SARS-CoV-2, i dagligt tal corona. Det orsakar sjukdomen covid-19. Tidigare coronavirus har bara lett till lokala sjukdomsutbrott, men det nya viruset lyckades snabbt sprida sig till världens alla hörn. Ingen av oss har kommit i kontakt med viruset tidigare så vi är alla mottagliga för det.
Hur ska vi bete oss i fortsättningen för att ta hänsyn till våra medmänniskors välbefinnande över hela linjen? Det handlar om ett helt nytt, okänt virus och förklarande forskningsrön kommer bara stötvis. Irriterande långsamt, tycker många. Därför är det mycket svårt att upprätta prognoser. Först efteråt kommer vi att kunna säga vilken strategi som fungerat bäst för att utrota coronaepidemin.
Uppgifter från andra delar av världen och preliminära uppgifter från Finland ger stöd för uppfattningen att inte bara hög ålder, utan också diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar inklusive hypertoni och lungsjukdomar ökar risken att få denna alvarliga sjukdom. När du tänker på din egen situation och rannsakar din inställning till hemmakarantän, förstår du säkert att ju fler underliggande sjukdomar du har, desto försiktigare måste du vara.
Coronaviruset har visat sig vara mycket listigare än man trodde till en början.
De typiska symtomen är mycket vanliga och stämmer in på vilken virussjukdom som helst. Det förödande är att viruset mycket snabbt och oväntat kan skada lungorna, ge svår andnöd och påverka koagulationen. Patienten måste tas in på sjukhus och i värsta fall få intensivvård i respirator.
Håll ett vakande öga på ditt tillstånd om du insjuknar i covid-19. Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att personer i riskgrupper alltid ska kontakta coronajouren, om de har över 38 graders feber och uttalat halsont eller hosta.
Ring jouren också om du har andningssvårigheter eller du snabbt blir sämre, trots att du inte har feber.
Tillsammans med vårdperson kan du då diskutera hur och var sjukdomen ska behandlas och om du eventuellt behöver ett virustest. Om du har diabetes, är det senast nu dags att uppdatera råden för egenvård under sjukdagar. Hur ska du ställa om medicineringen och följa upp blodsockret? Kontakta din vårdenhet, om det behövs.
Med god blodsockerkontroll kan du minska risken för att insjukna i vilken infektion som helst. Tänk också på att kontrollera och behandla blodtrycket. Hoppa inte över inplanerade kontrollbesök eftersom det alltid finns ett skäl till att du fått tid till ett besök på mottagningen.
Glöm inte heller att gå på de årliga blodproverna ungefär varje år. Coronapandemin är ingen orsak att skjuta upp dem till nästa år eller hoppa över dem helt och hållet.
Vill du helst inte gå på mottagningen? Ring i så fall din vårdenhet så får du råd för hur du kan undvika risker. Ett flertal vårdenheter har infört distans- eller telefonmottagning, men de ersätter inte alltid besök på plats.
Utöver egenvården vid diabetes gäller det att komma ihåg vissa andra viktiga saker i livet: hälsosam kost, regelbundna mattider, motion när det möjligt, tillräckligt sömn, vila då och då och kontakt med närstående och vänner.
Isolering i hemmet ökar ensamheten och belastar psyket, trots att det går att hålla kontakten med nära och kära via telefon och dator. Det är en upplevelse vi alla har gemensamt: barn, vuxna och äldre: det är viktigt att särskilt måna om sina mänskliga kontakter. Förr eller senare kommer det en tid när närhet är tillåten på samma sätt som tidigare.
I dagens läge finns det ingenting annat som är säkert utom att framtiden är osäker. Det är stressande. men å andra sidan vet vi att coronatiden har ett slut. Kanske inte nästa år, men senast om några år. Vi måste ha tålamod, vara flexibla och följa föränderliga direktiv. Förr eller senare försvinner corona, men inte diabetes. Därför är egenvården vid diabetes så viktig också under undantagsförhållanden.
