Av Tiina Suomalainen
• Vännerna och småbarnsmammorna Iida och Jenni träffas en gång i veckan för att laga mat tillsammans. Familjen Peltomaa ser till att de har tid för en gemensam matstund mitt i all vardagsstress.
– Mat är ett kärleksbevis, säger Sara, mamman i familjen.
Iida Halme vevar runt handtaget på pastamaskinen och pastan rinner ner i skålen i jämn takt. På spisen puttrar en auberginesås. Det doftar himmelskt i det lilla köket i radhuset i Villmanstrand. Det ska bli pasta alla norma den här gången.
Iida och hennes väninna Jenni Lind träffas en gång i veckan över läckra måltider. Idén om en gemensam matlagningsklubb fick sin början för tre, fyra år sedan när båda var hemmamammor och blev bekanta med varandra på gården.
Senare flyttade Jenni lite längre bort tillsammans med sina barn, men de har trots det hållit fast vid matlagningsklubben varje vecka. Också barnen är alltid med: Iidas 8-åriga dotter Maiju, 5-åriga son Arttu och 2-åriga dotter Veera, likaså Jennis 5-åriga son Iivo och 2-åriga dotter Elsi.
– Det är kul att göra något tillsammans. Jenni och jag tycker så lika – vi vill båda testa olika grejer. Samtidigt kan vi prata igenom en massa saker. Då kan vi hålla oss informerade om vad som hänt på sistone, säger Iida.
Mat är en gemensam nämnare
I Finland äter man mindre ofta tillsammans än i något annat OECD-land. Ändå vill 85 procent av finländarna äta oftare tillsammans.
– Det finns många orsaker till att de gemensamma matstunderna minskar: urbanisering och kvinnors starka ställning i arbetslivet, högt livstempo, utdöende umgängesformer och kanske också det faktum att vi i åratal har pratat om vad man ska äta. Man ska äta hälsosamt, välja grönt och undvika mättade fetter. Samtidigt har vi glömt bort att det också är viktigt hur man äter, funderar mataktivisten Seija Kurunmäki.
När man lagar mat och äter tillsammans mår man bättre i många hänseenden, enligt ett flertal undersökningar. Det stärker samhörighetskänslan, gör kropp och själ gott och är ett trevligt sätt att träffa vänner. Man brukar säga att gemensamma måltider är som ett kitt som stärker både familjen och samhället.
Samtidigt kan man passa på att lära barnen bordsskick och annat nyttigt.
– Att äta är inte bara att tanka näringsämnen. När man samlas kring en gemensam måltid kan man ta tillfället i akt och styra barnens kostvanor i en hälsosam och allsidig riktning. Samtidigt är det lättare för barnen att acceptera nya smaker, påpekar Katariina Silanen, samordnare på Marttaliitto, finska Marthaförbundet.
Maträtter ända från grunden
Ida och Jennis auberginepasta är strax klar. Mammorna har bett barnen sätta sig vid köksbordet för att göra en sallad.
De säger att mammornas matlagningsklubb också lär barnen att det är trevligt att laga mat. Samtidigt får barnen ta till sig kulturella seder. Matlagningsklubben har nämligen testat på att laga italienska, tanzaniska, kinesiska och indiska rätter – bland annat.
– Den största katastrofen ställde vi till med när vi lagade libanesisk mat och det blev stopp i avloppet av hummus. Estnisk surkål blev ingen riktig kioskvältare, minns Jenni.
De har som princip att göra allt ända från grunden.
– En höjdare var när vi först gick ut i skogen och letade efter svamp och sedan lagade en pastasås på dem, säger Iida.
Maten serveras till bordet. Men i övrigt behöver inte allt vara tipptopp.
Gemensamt kvällsmål?
I många familjer är det svårt att få ihop det till gemensamma stunder runt matbordet under vanliga vardagar. Hela familjer har en massa hobbyer och annat som upptar deras tid.
– Men jag är av den åsikten att man har tid för det man uppskattar och tycker om. Italienarna och fransmännen säger att det aldrig är så bråttom att man inte hinner äta tillsammans, påpekar Seija Kurunmäki.
Hon menar att det är bra att sänka ribban och inte ta matlagning på alltför stort allvar. Det viktigaste är att vi sätter oss ner och äter tillsammans.
– Till exempel frukosten eller kvällsmålet kan vara familjens gemensamma måltid. Varmrätten kan lika gärna vara makaronilåda som säljs i butiken. Och vi behöver inte äta tillsammans varje dag, om vi lyckas med konststycket exempelvis på helgerna, tipsar hon.
Om goda vänner träffas för att laga mat, är det bäst att följa principen ”var och en tar med sig någonting” så att ingen får för stor börda.
Man kan också äta tillsammans någon annanstans än hemma. Hela 75 procent av finländarna äter lunch med sina arbetskamrater antingen i restaurangen på jobbet eller någon annanstans.
Opretentiös vardag
Cockerspanieln Mbappe släpar runt på sin snuttetrasa i frontmannahuset i Villmanstrand. Barnen dukar bordet, och mamma Sara Peltomaa ställer en form med ugnsbakade rotsaker på bordet.
– Det här är en av våra favoriträtter. Den består av rödbetor, morötter, potatis, rovor och rostade kikärter. Det hela toppas med havrecrisp och lite ost, säger Sara.
Familjen Peltomaa har tre barn och familjen försöker äta ett varmt mål tillsammans varje dag. Mattiderna beror på fritidsaktiviteterna. Familjens äldsta barn, 12-åriga Venny, går på spellektioner och på danskurs och mellanbarnet, 11-åriga Aarni, tränar fotboll. Pappa Santtu är fotbollstränare. Minstingen, 4-åriga Ilmari, spelar juniorfotboll.
Sara trivs i köket och experimenterar gärna med olika recept. Familjen äter i stor utsträckning vegetariskt. Barnen säger att de alltid äter ”pappas kalaspasta”, om mamma inte råkar vara hemma.
– Ja, det finns dagar när man inte hinner med något annat än att snabbt hämta någon färdigmat i närmaste butik. Men vi försöker varje dag sätta oss ner tillsammans för att äta och prata om det som hänt under dagen.
Sara tillägger att det på grund av Aarnis diabetes är extra viktigt att hålla fast vid regelbundna mattider, också på veckosluten.
Mat för själen
Det är Sara som är navet i familjen Peltomaas matpolicy. Hon beskriver sitt förhållande till mat som passionerat. Maten har någon djupare mening än att bara tillföra näring.
– Jag tycker att maten hör till det mest fundamentala i människans liv; mat för själen. Mat är också ett kärleksbevis. Genom att laga mat till någon annan säger du att du älskar personen. När vi äter tillsammans vid samma bord har vi genuin kontakt med varandra. Synd att vissa använder den tiden till att sitta framför skärmen.
– Å andra sidan, vem är jag att säga vad man ska göra. Jag älskar ju att laga mat. Jag är väl medveten om att det inte är lika lätt för alla.
I det här huset är maten en förenande länk för många andra än bara familjemedlemmarna. Familjen brukar ordna stora matfester, dit andra familjer kommer med sina barn. Sara lagar också gärna mat med sina vänner.
– Alltid när vi har gäster bjuds det på mat. Tänk om man kunde förändra världen åtminstone en gnutta med hjälp av mat.
