Hur står det till med din tarmflora?

274
Bild: Pekka Rahkonen

Av Tiina Suomalainen

• Allt vi äter påverkar tarmmikrobiotan, som tarmfloran också kallas. Tarmbakterierna i sin tur inverkar på vår hälsa och vår sjukdomsrisk. Den gamla hederliga matpyramiden, eller kosttriangeln som den ibland kallas, är den bästa metoden för att hålla tarmfloran i schack. I framtiden kan det hända att kost- och näringsrekommendationerna skräddarsys individuellt för var och en.

Det vimlar av bakterier i tarmarna. Tarmfloran består huvudsakligen av bakterier, men där lever också många virus och jästceller. Tarmkanalen härbärgerar så mycket som ett och ett halvt kilo bakterier och det finns hundratals olika bakterietyper.

– Generellt kan man säga att det är bakteriernas uppgift att bryta ner de näringsämnen som kroppen själv inte klarar av att bryta ner. En annan funktion är att försvara kroppen mot skadliga ämnen. I försvarsmekanismen ingår det också att hålla skadliga och nyttiga bakterier i balans, säger näringsterapeuten Leena Putkonen.

Tack vare nya molekylärbiologiska metoder har det blivit möjligt att studera tarmens bakterieflora närmare. I dag vet vi att tarmfloran och balans respektive obalans i bakteriefloran spelar en stor roll för människans hälsa och sjukdomsrisk.

Förändringar i tarmfloran har satts i samband med många sjukdomar, bland annat fetma, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och allergier, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, cancer och kranskärlssjukdom. Nyligen har en koppling till psykiska sjukdomar som depression och ångest upptäckts.

Inflammation i bakgrunden

Allt vi stoppar i oss påverkar tarmbakterierna och deras metaboliter. En metabolit är en ämnesomsättningsprodukt i kroppen.

– Vi är inte bara det vi äter, utan också det som bakterierna gör med det vi äter, sammanfattar Pentti Huovinen, professor i bakteriologi på Åbo universitet.

Bakterierna bildar ett stort antal föreningar av det vi äter och föreningarna är aktiva i ämnesomsättningen, immunförsvaret och regleringen av hjärnfunktionen. De har liknande effekter på kroppsfunktionerna och motståndskraften som hormoner, neurotransmittorer och inflammatoriska faktorer.

– Det förefaller som om en inflammation har ett väsentligt samband med det som sker i tarmen. Med låggradig inflammation avses ett tillstånd som innebär att det kontinuerligt pågår en inflammatorisk reaktion någonstans i kroppen. Det kan vara i slemhinnorna i luftvägarna till följd av rökning, i omfattande fettvävnad, i tandfästet eller i en skadad tarm, säger han vidare.

Inga patentlösningar

Det behövs inga trick eller knep för att få tarmfloran att stötta människans hälsa i så stor utsträckning som möjligt. Att döma av den kunskap vi har i dag räcker det med att följa rekommendationerna i matpyramiden, eller kostcirkeln som den kallas ibland. Det kan hända att kostråden preciseras och blir mer individanpassade i framtiden, menar Pentti Huovinen.

– Ju högre upp i matpyramiden vi kommer, desto mer medverkar födoämnena till att det uppstår inflammationer i kroppen. Grönt, bär och frukt gynnar bakterier som dämpar inflammationer i tarmen. Däremot kan inflammationer förvärras av rött och processat kött.

Rekommendationen är att äta sex nävar frukt, bär och grönt om dagen. Varierad kost är A och O eftersom varierad kost korrelerar med varierad tarmflora.

– Extra viktigt är det att få i sig polyfenoler som finns i färggranna grönsaker och bär. Fibrerna i spannmål stimulerar exempelvis bifidobakterierna. Spannmålsprodukter innehåller också mycket B-vitamin, påpekar Leena Putkonen.

Hälsosam och allsidig kost är ett element som ingår i diabetesbehandlingen. Håller man sig till den regeln månar man samtidigt om tarmfloran. Vatten eller varför inte också te är bra törstsläckare i vardagen, enligt Leena Putkonen.

– Det är okej att dricka lightläsk då och då, men det ska helst inte bli en vana. Kalorifria sötningsmedel har negativ effekt på tarmfloran, visar studier.

Rör på dig och gå ut i naturen

Kosten är ett bra sätt att trimma tarmfloran, men också fysisk aktivitet och exponering för naturliga bakterier är bra för tarmen.

Preliminära forskningsresultat visar nämligen att tarmhälsan förbättras av motion. Samtidigt reduceras de inflammatoriska reaktionerna.

Till exempel en undersökning som Jyväskylä universitet publicerade hösten 2018 visar att uthållighetsträning har positiv effekt på tarmflorans sammansättning. Efter sex veckors träning minskade potentiella inflammatoriska bakterier, medan de bakterier som var relaterade till effektiv metabolism ökade.

Troligen gillar tarmfloran att människan rör sig ute i naturen, sparkar till torra löv, påtar i jorden och äter svamp, skogsbär och äpplen.

– Under årtusendenas lopp har vi exponerats för bakterierna i naturen. Sannolikt behöver vi dem fortfarande för att må bra, säger Pentti Huovinen.

Probiotika eller inte?

Många läkemedel påverkar tarmens mikrobiota, alltså tarmfloran. Det bäst kända läkemedlet i sammanhanget är antibiotika, som är ett effektivt medel för att botar sjukdomar. Men samtidigt tar det död på stora mängder goda bakterier.

Fortfarande finns det mycket liten kunskap om hur tarmfloran exakt påverkas av läkemedel. Det gäller också diabetesläkemedel. Läkemedelseffekterna har inte studerats särskilt mycket. Det kan bero på att det är svårt att tolka resultaten och att det inte går att ge någon allmängiltig information på området.

– I en studie gavs metformin till rundmaskar. Det förlängde deras liv. Men när en kolibakterie togs bort i maskarnas tarmflora dog maskarna av metforminet. Läkemedelseffekten förändrades alltså avsevärt när man gjorde förändringar i maskarnas tarmflora. Människan är förstås ingen rundmask men studien ger en hel det att tänka på, tillägger Pentti Huovinen.

Hur ska man då balanserna upp tarmfloran när den kommit i obalans av läkemedel? Den mest effektiva metoden är att äta så varierat som möjligt – till en början kanske bara i mycket små portioner.

Jästsvampen Saccharomyces boulardii har i studier medverkat till att balansera upp tarmen mot effekterna av antibiotikakurer. Diabetiker ska dock konsultera en läkare innan de använder S. boulardii eftersom jästsvampen kan ha skadliga effekter vid nedsatt immunförsvar.

Enligt Pentti Huovinen är effekten av probiotika individuell. De kan vara till hjälp, eller så hjälper de inte.

– Varje människa har sin individuella tarmflora och det finns en uppsjö av olika probiotika. Det enda som vi vet med säkerhet är att befintliga probiotika skiljer sig från varandra och därför har varierande effekt.

Huovinens framtidsscenario är att vi förr eller senare kommer att använda bakteriepiller som skräddarsys individuellt för vår tarmflora.