Känns det i hjärtat?

267
Bild: Shutterstock

Av Irma Heiskanen-Haarala

• Hjärthälsan påverkas av många faktorer: arvsmassa och släktbakgrund, uppväxtmiljö och levnadsvanor, hormoner och även av kroniska sjukdomar som diabetes.

Östrogen skyddar kvinnors cirkulationsorgan fram till klimakteriet. Också
koncentrationen av sköldkörtelhormon och kortisol spelar en roll för hjärta och blodkärl.

– För stor koncentration av sköldkörtelhormoner ökar risken för hjärtsvikt och förmaksflimmer. Hypotyreos, nedsatt sköldkörtelfunktion, medverkar till att höja kolesterolhalten i blodet och blodtrycket och bidrar därmed till att kranskärlssjukdom utvecklas, säger Essi Ryödi, specialistläkare i internmedicin och kardiologi vid Hjärtsjukhuset i Tammerfors.

För stor koncentration av stresshormonet kortisol ökar risken för metabola syndromet, diabetes, hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.

Klimakteriebesvär kan vara vilseledande

Tack vare hormonet östrogen löper kvinnor före menopausen mindre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar än män. När östrogennivån rasar i klimakteriet stiger risken gradvis och närmar sig samma nivå som bland män.

– Även om östrogenet minskar snabbt har det ingen omedelbar inverkan på risken för hjärtsjukdom, men det kan ge upphov till andra symtom som lätt kan förväxlas med hjärtproblem. Vid undersökning av klimakteriesymtom kan latent kranskärlssjukdom hittas. En frisk människa blir sjuk när man upptäcker en symtomfri kranskärlssjukdom som inte kräver åtgärder, påpekar Essi Ryödi.

Riskfaktorerna för kranskärlssjukdom måste trots det behandlas genom att man tar hand om blodtryck och fettvärden i blodet, undviker rökning och övervikt och satsar på god behandling av diabetes.

Kvinnor insjuknar i kranskärlssjukdom i högre ålder än män. En 50-årig man med typiska symtom på risk för hjärtinfarkt lider mer sannolikt av kranskärlssjukdom än en kvinna med samma symtom i samma ålder. Hos både män och kvinnor i 70-årsåldern är risken för kranskärlssjukdom däremot lika stor, när båda har typiska symtom som tyder på risk för hjärtinfarkt.

Med stigande ålder ökar riskfaktorerna

Diabetes ökar risken för att insjukna i kranskärlssjukdom och hjärtsvikt. Med stigande ålder blir också andra hjärtsjukdomar vanligare, bland annat förmaksflimmer. När man lever länge hinner riskfaktorerna påverka under en lång tid. Det går exempelvis många år innan kranskärlssjukdom utvecklas. Sjukdomsprocessen startar redan i barndomen, om matvanorna är mycket ohälsosamma och livsstilen fysiskt inaktiv.

Hjärtsvikt är ett syndrom som orsakas av andra hjärtsjukdomar och som ofta drabbar äldre personer.

 


Likadana hjärtan

I sitt arbete har Essi Ryödi inte sett något som tyder på att symtomen på kranskärlssjukdom är annorlunda hos kvinnor än hos män, trots att det ofta påstås vara så.

– Också forskning visar att de typiska symtomen på kranskärlssjukdom är likadana hos kvinnor och män. Det är snarare en urban legend att kvinnor har andra symptom. Hur människan uttrycker och upplever symtomen beror snarare på andra sjukdomar och personliga upplevelser, betonar hon.

Kranskärlssjukdom utvecklas när de kransartärer som transporterar blod till hjärtmuskeln blir förträngda. Det vanligaste symtomet är tryckande smärta i bröstet som beror på syrebrist i hjärtmuskeln. Besvären uppträder vid ansträngning och minskar i vila eller efter intag av nitropreparat.

Smärtan kan stråla ut mot överarmarna, underarmarna, käken eller mellan skulderbladen och ta sig uttryck i obehag eller smärta i övre buken. Ibland finns det inga andra symtom än andnöd, trötthet eller illamående vid ansträngning.

Sällan avvikande symtom vid infarkt

Hjärtinfarkt kan vara orsaken, om ett symtom på så kallad kärlkramp, eller angina pectoris, vid kranskärlssjukdom inte snabbt går över vid vila eller intag av nitropreparat och den tryckande smärtan fortsätter.

– Jag utför många ballongvidgningar för att behandla akut hjärtinfarkt. Det är sällan besvären är atypiska, säger Essi Ryödi.

Ett symtom som snabbt går över av sig själv är inte ett tecken på akut hjärtinfarkt. Långvarigt och ihållande tryck i bröstet är sannolikt inte hjärtutlöst om det inte hindrar annan aktivitet. Stress och ångest kan nämligen också orsaka tryckkänsla under bröstbenet. Hjärtklappning i sin tur kan bero på panikattack.

Vid ofarlig arytmi slår hjärtat ibland ett extra slag, och extraslagen kan också bero på ångest eller överspändhet.

Om hjärtat har en snabb och ständigt oregelbunden rytm kan det bero på förmaksflimmer. Då kan det utvecklas blodproppar som rör sig till hjärnan och ger upphov till en stroke.

Vid hjärtutlösta besvär är det vanligen ett tecken på fara om de gör att man tål mindre ansträngning och har svårt att röra sig.

– Vid så svåra och ovanliga besvär att det är svårt att klara sig, är det bäst att ringa på hjälp.

Diabetes kan dölja smärta

Diabetes kan göra det svårt att känna igen symtomen på bröstsmärta. Hjärtproblem vid diabetes kan ta sig uttryck i svår andfåddhet, kraftiga kräkningar eller starkt illamående.

Personer med diabetes känner inte nödvändigtvis av smärta om smärtnerverna har förtvinats på grund av diabetes.

Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller återhämtning från hjärtsjukdomar. A och O är hur bra patienten följer instruktionerna för rehabilitering.

– Tillfrisknandet beror på hur samvetsgrant man tar läkemedlen, hur stort allvar man tar riskfaktorerna på och hur man deltar i rehabiliteringen.

Män har en viss fördel av att de har mer muskelvävnad än kvinnor. Kroppssammansättningen påverkar hur läkemedel fördelas i kroppen: muskelvävnad underlättar upptaget av läkemedel mer än fettvävnad, påpekar Essi Ryödi.

Blodsockerbalansen är viktig inte bara för att förebygga hjärtsjukdomar utan också för att återhämta sig från dem.

– Ju färre gånger höga blodsockernivåer förekommer och ju bättre den metabola kontrollen är desto mindre är risken för ateroskleros. Blodsockerbalansen inverkar också på hur sjukdomen utvecklas och hur bra man återhämtar sig från hjärthändelser, avslutar Essi Ryödi.

Specialistläkaren Essi Ryödi är styrelseordförande för kardiologföreningen Suomen Kardiologinen Seura.