Kan jag få låneskydd för mitt bostadslån?

242
Bild: Pekka Rahkonen

Av Janne Ora

• Diabetes är inget hinder eller försvårande omständighet för att få ett stort banklån. Däremot är en kronisk sjukdom, till exempel diabetes, i många fall ett hinder för att få en försäkring av typen låneskydd. Bankerna förutsätter eller kräver trots allt inte att låntagarna skaffar låneskydd för att få lån.

Vår tidning har ställt frågan till de fyra största finansiella instituten som beviljar privathushåll lån.

– Med återbetalningsskydd för en kredit kan låntagaren skydda sig inför arbetslöshet, arbetsoförmåga, bestående men och dödsfall. Ett krav för att få återbetalningsskydd är att man är frisk, det vill säga att man inte har någon långtidssjukdom, som gjort att man sökt läkare de senaste tolv månaderna. Man får inte heller ha regelbunden medicinering, säger Anna Niinimäki, direktör med ansvar för säkerhet vid bostadsfinansiering på OP Gruppen.

Hon bekräftar alltså att diabetiker inte kan få återbetalningsskydd för krediter.

Vidare säger hon att lånekunder inte behöver lämna in något läkarintyg över sitt hälsotillstånd, när de ansöker om återbetalningsskydd. Däremot kommer sjukdomar fram när eventuella ersättningar söks.

Låneskydd är alltid frivilligt för OP:s kunder, alltså inte en förutsättning för att få lån.

Eventuellt högre premie för dödsfallsskydd

Påverkar diabetes då möjligheterna att få bostads- eller renoveringslån?

– När lån beviljas frågar vi inte efter kundens hälsotillstånd. Så varken diabetes eller någon annan kronisk sjukdom påverkar möjligheterna att få lån hos Andelsbanken, svarar Anna Niinimäki.

Också Nordea uppger att diabetes inte påverkar kreditbeslut. Diabetes är alltså inget hinder för att få bostadslån. Banken förutsätter eller kräver inte heller att låntagaren ansöker om låneskydd.

Precis som de andra bankerna betonar Nordea att det inte är banken som beviljar låneskydd, utan ett försäkringsbolag. Banken frågar alltså inte efter kundens hälsotillstånd. Det är bara försäkringsbolagen som behöver en hälsodeklaration.

Harri Koskiniemi, expert inom riskurval på Nordea Livförsäkring, säger att typ 1-diabetes som regel utgör ett hinder för att få försäkringsskydd för bestående eller tillfällig arbetsoförmåga, allvarlig sjukdom och arbetslöshet. En kronisk sjukdom, exempelvis typ 1-diabetes, kan också vara den enda enskilda faktor som sätter käppar i hjulen för låneskydd.

– Dödsfallsskydd kan eventuellt beviljas, men mot högre premie. Beslutet kan bero bland annat på sjukdomstiden och blodsockerbalansen, men också på om diabetikern har följdsjukdomar såsom retinopati eller neuropati, eller andra riskfaktorer, exempelvis övervikt, hypertoni och förhöjda kolesterolvärden. Vidare spelar diabetesmedicineringen in. Använder personen ACE-hämmare och drabbas hen av hypoglykemier, och hur ofta i så fall, nämner han som exempel.

– Om personen till exempel har följdsjukdomar, beviljar vi inte heller dödsfallsskydd.

Enligt Koskiniemi har personer med typ 2-diabetes en aning bättre möjligheter att få dödsfallsskydd med förhöjd premie än personer med typ 1-diabetes.

Helheten avgör

– Kundens hälsotillstånd är inte något kriterium för bankens kreditbeslut, och vi kartlägger inte kundens hälsotillstånd eller hör oss för om hälsan när någon ansöker om lån. Kreditbesluten påverkas av den samlade ekonomiska situationen, där vi bland annat beaktar kundens betalningsförmåga, befintliga lån och förmögenhet, uppger Tero Kangas, produktområdesdirektör med ansvar för finansiering på Sparbankscentralen.

Enligt honom kan sjukdomar indirekt påverka möjligheterna att få lån. Det är fallet om kunden själv tar upp sjukdomen och uppger att sjukdomen minskar eller försämrar inkomsterna eller ekonomin vid tidpunkten för ansökan om lån.

– Då kan det hända att banken på grund av kundens betalningsförmåga inte kan bevilja kredit. Men banken utreder inte själva sjukdomen eller kundens hälsa, utan kreditbesluten baserar sig på kundens uppgifter om sin ekonomi och information om eventuell säkerhet för lånet. Banken fokuserar bara på att analysera och förbättra kundens ekonomi, inte på att undersöka kundens hälsa.

Tero Kangas betonar att banken på grund av myndighetsbestämmelser och lagparagrafer inte har rätt att kräva att kunden tecknar låneskydd för att få lån. Försäkringsbolagen fattar sina försäkringsbeslut från fall till fall utifrån sin egen policy, tillägger han.

Sjukdomsgraden inverkar

– Vid kreditgivning utreder vi inte kundens hälsotillstånd. Hälsotillståndet eller sjukdomar är alltså inget kriterium som kan påverka möjligheterna att få lån, säger Josi Tikkanen, presschef på Danske Bank.

Danske Bank informerar lånekunder om möjligheten att teckna låneskydd, men låneskydd är inget villkor för att få lån.  Låneskydd kan beviljas utifrån en hälsodeklaration och eventuell kompletterande information.

– Beslutet om låneskydd påverkas bland annat av sjukdomens svårighetsgrad, till exempel vid diabetes. Om låneskydd kan beviljas, är försäkringsvillkoren desamma för alla. Det finns inga individuella sjukdomsspecifika begränsande villkor.

Kan diabetiker alltså lita på att de får lån från banken om de uppfyller de ekonomiska villkoren?

– Vi har inte blivit kontaktade om några fall där kundens sjukdom skulle ha påverkat möjligheten att få banklån, säger Tuomas Hidén, sektionschef på FINE Försäkrings- och finansrådgivningen.

FINE är en organisation inom finansbranschen som ger kunder råd och lämnar rekommendationer till lösningar vid problem och tvister i frågor som gäller försäkringar, bankärenden och investeringar. Du kan avgiftsfritt vända dig till FINE exempelvis när du fått avslag från ett försäkringsbolag på en ersättningsansökan eller om du är missnöjd med bankens tillvägagångssätt.