Av Irma Heiskanen-Haarala
• Bantning är den mest effektiva behandlingsmetoden vid typ 2-diabetes. Om omställningar i kost- och motionsvanorna inte ger önskat resultat, kan medicinering eller operation vara till hjälp. Ibland kan det behövas psykologisk hjälp för att gå ner i vikt.
Vid typ 2-diabetes finns det för mycket fettvävnad i bukhålan och fett i hepatocyterna (levercellerna). Det betyder att insulinet, som är ett hormon, förlorar sin effekt.
– Bantning är det överlägset bästa sättet att behandla typ 2-diabetes eftersom viktnedgång riktar sig direkt mot orsaken till sjukdomen, det vill säga insulinresistens till följd av överflödig fettvävnad. Andra behandlingsmetoder går ut på att sänka blodsockret, men de påverkar inte insulineffekten i någon större omfattning, säger professor Pertti Mustajoki.
Han inriktade sig på fetma för nästan fyrtio år sedan när han specialiserade sig inom hormonella och metabola sjukdomar.
Späd ut kalorierna med tallriksmodellen
Pertti Mustajoki rekommenderar inte dieter för att gå ner i vikt eftersom viktuppgång är en vanlig följd av bantning. I stället förespråkar han enkla omställningar i matvanorna för att minska kaloriintaget utan extra krusiduller.
– Den kanske mest kända metoden är tallriksmodellen, som betyder att hälften av tallriken fylls med grönsaker, en fjärdedel med fisk, kyckling, kött eller växtprotein och en fjärdedel med potatis, ris eller pasta.
Han kallar det att späda ut kalorierna. Med tallriksmodellen kan man enkelt minska energiinnehållet i en måltid med 200 kilokalorier jämfört med en hel tallrik utan grönsaker. Tack vare grönsakerna fylls magen lagom mycket.
Många överviktiga försöker äta mindre sötsaker, kex och choklad eftersom de innehåller väldigt mycket kalorier. Lika mycket kan man gå upp i vikt av salta tilltugg som chips, majssnacks och ostbollar. Också söta drycker och juice innehåller en massa kalorier. Mellanöl ger lika mycket viktuppgång som söt läsk.
– Vätska rinner igenom kroppen och ger ingen mättnadskänsla. Dessutom äter man fast föda utöver vätskan. Kalorierna i vätskan läggs ovanpå kalorierna i maten, varnar Pertti Mustajoki.
Stora portioner och förpackningar får oss obemärkt att äta för mycket.
Varaktiga lösningar kommer långsamt
– Måttligt minskat kaloriintag och bantning i lugn takt är mycket bra för alla diabetiker, understryker Pertti Mustajoki.
Bantare som lyckats få bestående resultat säger att de äter godsaker då och då, men med måtta. Man behöver inte införa något totalförbud mot kaloririk mat.
Störningarna i sockeromsättningen till följd av övervikt avtar efter hand. Det är bra att gå ner i vikt långsamt, ett eller två kilo i månaden.
– Långsam viktnedgång syns inte alltid på några veckor eftersom den inte nödvändigtvis kommer fram på grund av variationer i vätskebalansen. När man hittat fram till bra och bestående förändringar är kroppen två, tre kilo lättare inom några månader. På ett halvår kan fem eller tio kilo ha försvunnit.
Motion brukar inte anses vara någon särskilt effektiv bantningsmetod. Men motion biter bra på bukfetma och minskar fettet i både bukhålan och levern.
Specialdiet kan ge en flygande start
Mycket kalorisnål diet, VLCD (very low calorie diet), är den enda specialdieten som är godkänd som behandlingsmetod inom sjukvården. Den består av måltidsersättning som innehåller alla näringsämnen men ger mindre än 800 kilokalorier om dagen. Kuren pågår i 6–10 veckor med en viktnedgång på ett kilo i veckan. För en så lång bantningsperiod krävs det vägledning av en kvalificerad instruktör.
– Med en VLCD-kur går det att snabbt få diabetes i balans om blodsockret är mycket förhöjt vid diagnostidpunkten. Bantning med VLCD rättar vanligen också till blodsockret hos mycket överviktiga diabetiker med svårigheter att få kontroll över sockret, säger Pertti Mustajoki.
Under behandlingen försvinner överflödsfettet i bukhålan och levern i snabb takt. Efter dieten återgår man stegvis till normal kost.
– Men det är en annan typ av mat än den som var orsaken till övervikten. Detta för att viktminskningen ska vara bestående.
Blodsockervärdena kan normaliseras utan medicinering om VLCD-kuren går att genomföra och matvanorna ändras.
Lämplig kost i kombination med medicinering
I Finland är tre läkemedel godkända för behandling av fetma. Läkemedelsbehandling kan bli aktuell om en i övrigt frisk person har ett BMI på mer än 30 eller en diabetiker ett BMI på mer än 27.
Orlistat blockerar de fettnedbrytande enzymerna i tunntarmen och gör att kroppen tar upp mindre fett. Orlistat säljs under handelsnamnen Xenical och Orlistat. Det finns en svagare receptfri variant av Xenical. Läkemedlet tas tre gånger om dagen före måltider. En biverkning är att avföringen blir mycket fettrik och därmed kladdig. Det minskar dock när man äter fettsnålare mat.
Läkemedlet Mysimba innehåller två verksamma ämnen, nämligen naltrexon som används vid alkoholberoende och bupropion som används vid rökavvänjning och depression. Preparatet påverkar hjärnan.
Liraglutid är en läkemedelssubstans som påverkar blodsockret och aptiten. Det är ett injicerat läkemedel som används för behandling av typ 2-diabetes. Saxenda är ett liraglutidpreparat särskilt avsett för viktkontroll.
– Orlistat ger två till tre kilo mer i viktnedgång än placebo. Med de två andra preparaten är viktminskningen ungefär fem kilo mer än med placebo, säger Pertti Mustajoki.
En hälsosam livsstil förbättrar effekten av läkemedlen. Om läkemedlet är till hjälp vid viktkontroll, fortsätter man vanligen att ta det i flera år. Annars kan det hända att kilona snabbt kommer tillbaka.
Operation kräver radikala omställningar
Operation är det sista alternativet vid fetmabehandling. En operation är ingen automatisk bantningsmetod utan det krävs radikalt förändrade matvanor.
Efter en fetmaoperation måste kosten bestå av flera allsidigt sammansatta mindre matportioner med viktiga näringsämnen. Måltiderna ska ätas långsamt. Drycker, främst vatten, ska intas mellan måltiderna.
I Finland görs årligen ungefär tusen fetmaoperationer. Resultaten blir mycket lyckade när allt går bra och de flesta patienter är mycket nöjda efter operationen. Var tionde patient får någon typ av direkta besvär, exempelvis inflammation eller blödning.
För att få genomgå fetmaoperation ska friska personer har ett BMI på minst 40 och diabetiker ett BMI på minst 35.
– Det finns vissa planer på att sänka BMI-kriteriet till 30 för diabetiker precis som i många andra länder. Två år efter operationen brukar viktminskningen vara 30–40 kilo och fortfarande tio år efter operationen drygt 20 kilo.
– Tack vare operationen blir diabetessjukdomen inaktiv hos många, det vill säga går i remission. Blodsockret kan bli normalt trots att diabetesläkemedlen sätts ut. Jag tycker att man kan säga att personen har botats från diabetes, trots att anlagen finns kvar, påpekar Pertti Mustajoki.
Att en fetmaoperation ger resultat beror på att kroppen intar färre kalorier efter ingreppet.
Skynda långsamt mot normal vikt
När är det realistiskt för överviktiga att eftersträva normal vikt?
– Kroppen blir inte lidande om man bantar bort alla överflödiga kilon, förutsatt att viktminskningen görs på ett vettigt sätt. Om BMI är 30 och man går ner 15 kilo, kommer man ner till gränsen för normal vikt. Trots det ska man inte vara för stäng mot sig själv. Det är ett fint resultat också om man går ner hälften, sju och ett halvt kilo, påpekar Pertti Mustajoki.
Han tillägger att ungefär fem procent av alla överviktiga lider av känsloätande eller bulimi. Då är ätandet tvångsmässigt och personen har hamnat i en ond cirkel.
– Det också en psykisk fråga och den kan inte lösas med bara viktminskning. Det behövs först och främst professionell hjälp för de psykiska problemen, och all viktminskning måste skjutas på framtiden.