Av Hanna Vilo
• I synnerhet typ 2-diabetes ökar risken att insjukna i en rad hjärnsjukdomar. Lyckligtvis kan vi själva minska risken genom att satsa på en livsstil som är bra för hjärnan.
Ett friskt hjärta och friska blodkärl är av största vikt för hjärnan och dess funktion. Ett tråkigt faktum är dock att typ 2-diabetes är en kärlsjukdom som ökar risken för cerebrovaskulära störningar, det vill säga störningar i hjärnans blodkärl. Risto O. Roine, professor i neurologi och överläkare på Hjärnförbundet, påpekar att det därför är viktigt att diabetiker har en livsstil som är bra för hjärnans hälsa.
– Hjärnan fungerar med hjälp av glukos, alltså blodsocker, men det får inte finnas för mycket och inte för litet glukos. Med tanke på hjärnan är god blodsockerbalans av största vikt också för diabetiker. Svängningar i blodsockret gör att hjärnverksamheten försämras akut.
Hypoglykemi utvecklas när blodsockret sjunker för mycket och då kan inte hjärnan och resten av kroppen fungera fullt ut. Typiska symtom på hypoglykemi är trötthet, matthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, sömnighet, yrsel, onormalt och aggressivt beteende och dimseende.
Om blodsockret sjunker mycket lågt, kan diabetikern drabbas av konvulsioner, medvetslöshet och kanske också bestående hjärnskada.
– Det är ett sällsynt tillstånd, men i värsta fall livshotande. Den som har en tendens att drabbas av mycket lågt blodsocker, får under inga omständigheter köra bil innan läget är under kontroll.
Hyperglykemi betyder att blodsockret är för högt och typiska symtom är törst, urineringsbehov, trötthet efter maten, sömnighet och dimsyn.
– Mycket högt blodsocker ger upphov till störningar i hjärnfunktionen. De kan orsaka nedsatt medvetandenivå och illamående, säger han.
Fördubblad sjukdomsrisk vid diabetes
Vid typ 2-diabetes är risken att få cerebrovaskulära störningar och demenssjukdomar förhöjd. Risken är högre vid långvarig diabetes och mycket dålig blodsockerbalans. Då ökar risken för såväl hjärninfarkt som hjärnblödning.
– Högt blodsocker inverkar på många sätt negativt på insidan av blodkärlen. Nedsatt cirkulation och ökad proppbenägenhet gör att hjärnvävnad skadas. Det kan uppträda som hjärninfarkt eller leda till att det vita ämne som innehåller hjärnbanorna inte fungerar normalt, säger Risto O. Roine.
Högt blodsocker betyder dock inte automatiskt att en diabetiker drabbas av andra hjärnsjukdomar. Största delen av demenssjukdomar, hjärninfarkter och hjärnblödningar har inget som helst samband med högt blodsocker. Diabetes och högt blodsocker hör alltså inte till de största riskerna.
– Trots det är det bra att vara medveten om att personer med typ 2-diabetes löper minst dubbelt så stor risk att få cerebrovaskulära störningar som befolkningen i stort. Typ 1-diabetes är inte en kärlsjukdom i samma omfattning som typ 2-diabetes, men också personer med typ 1-diabetes löper ökad risk att drabbas av blodpropp.
Sjukdomsrisken ökar om man har en ansamling av riskfaktorer. Exempelvis är risken för att få demenssjukdomar, bland annat Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, extra stor om man utöver typ 2-diabetes har högt blodtryck och förmaksflimmer.
A och O för prevention av demenssjukdomar är att ha hälsosamma levnadsvanor. Dessutom behövs det läkemedel som profylax för de som har den största risken.
– Vi har goda erfarenheter av moderna diabetesläkemedel. Det har påvisats att vissa läkemedel kan minska risken för vaskulära händelser med en fjärdedel. Det kan vara bra att tänka på det vid valet av läkemedel, påpekar Roine.
Diabetes upptäcks ofta i samband med stroke
Högt blodsocker ökar risken för att drabbas av olika typer av stroke: förträngningar i stora kärl, propp i små kärl och hjärtrelaterad hjärninfarkt. Enligt Risto O. Roine upptäcks diabetes tyvärr alltför ofta först när patienten redan har hunnit få en stroke.
– Minst var tionde strokepatient har odiagnostiserad diabetes. Om diabetes upptäcks i tid, kan risken för stroke reduceras avsevärt tack vare modern medicinering.
Fortlöpande höga blodsockervärden ökar också risken för hjärnblödningar och de är ofta betydligt allvarligare hos personer med diabetes än hos andra. Behandlingarna ger sämre resultat vid diabetes och diabetiker kan få återfall oftare än andra. Dessutom är risken för bestående skada och död stor.
– Tyvärr är det så att trombolysbehandling vid blodpropp i hjärnan och propplösande behandling ger sämre effekt för diabetiker än för andra. Diabetes är dock inget hinder för att sätta in behandling.
Livsstilen är avgörande
Risto O. Roine påpekar att man själv kan påverka risken för cerebrovaskulära störningar och demenssjukmar på många sätt. Med en sund livsstil och åtgärder för att minimera riskfaktorerna kan man avsevärt främja hjärnans hälsa och minska risken för hjärnsjukdomar.
Högt blodtryck är den största riskfaktorn. Därför är det värt att hålla ett öga på blodtrycket och se till att få behandling. Ju lägre blodtryck desto mindre risk att få kärlsjukdomar.
– Minsta lilla blodtryckssänkning kan ha stor effekt: redan en sänkning med 2 millimeter kvicksilver reducerar risken att få cerebrovaskulära störningar med tio procent.
Andra riskfaktorer är diabetes, rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, sömnapné, låg utbildningsnivå och ständig stress.
– Långvarig stress är inte bra för hjärnan eftersom blodtrycket stiger och sömnkvaliteten försämras. Däremot mår hjärnan bra av det mesta som är roligt och som vi njuter av.
Ta väl hand om din hjärna:
- Ät hälsosamt.
- Motionera så intensivt att svetten tränger fram.
- Behåll normal vikt.
- Sov tillräckligt.
- Värna dina mänskliga relationer.
- Undvik för mycket stress.
- Var måttlig med alkohol.
- Undvik att röka.
- Aktivera hjärnan med hobbyer.
- Lyssna på musik.
- Studera något nytt.
Hjärnan lär sig nytt livet ut
Ställ din hjärna inför nya överraskande situationer för den gillar nya utmaningar. Med lite envishet kan den också ta till sig nya vanor.
Hjärnans plasticitet syftar på en förmåga att fortlöpande lära sig nytt. Omformningen sker huvudsakligen i barndomen, men också i en vuxen hjärna uppstår det medvetet eller omedvetet en rad nya förbindelser som förändrar beteendet.
Neurobiologen Tiina Huttu menar att man ska lära sig nya och oväntade saker om man vill hålla hjärnan i trim.
– Hjärnan älskar situationer där den kliver fram till sin komfortzon. Lagom svåra utmaningar gör att hjärnan fungerar effektivare.
Dessutom behöver hjärnan sällskap, motion och vila. I sociala situationer måste hjärnan söka nya sätt att kommunicera effektivt och motion förbättrar hjärnans förmåga att lära sig nytt. När hjärnan är sysslolös, aktiveras nätverket för viloläge.
– Då kombinerar hjärnan information mer fritt och kan omedvetet hitta nya lösningar, säger hon.
Nya vanor
Hjärnans plasticitet betyder också att man kan göra sig av med gamla, dåliga vanor, om man vill. Men det kräver att man medvetet sätter nya mål och handlar efter dem. De gamla vägarna i hjärnan håller nämligen fast vid vanor tills de ändras.
Den som vill äta mindre sött och godsaker och gå ner i vikt måste skapa ett tydligt nytt mål att äta hälsosammare. Sedan gäller det att fundera hur man ska kunna hålla fast vid den nya vanan.
– Ett sätt att hålla fast vid den nya vanan är att inte köpa hem det man vill sluta äta. I stället är det bäst att duka fram hälsosamma mellanmål, till exempel frukt, tipsar Tiina Huttu.
När man medvetet följer en hälsosam livsstil, uppstår det så småningom nya nervförbindelser i hjärnan.
– Gradvis vänjer sig hjärnan vid att tillfredsställa sötsuget med en annan typ av mellanmål än tidigare. Då blir det lättare att ha en mer hälsosam livsstil.
Läkning efter en hjärnskada
När det behövs är olika delar av hjärnan kapabla att också ta över de uppgifter som andra delar har. Exempelvis vid hjärninfarkt eller hjärnblödning kan de övriga delarna av hjärnan ta över de uppgifter som de förstörda delarna har haft.
– Vid en hjärnskada ökar hjärnans plasticitet av sig själv. Den är allra störst strax efter en skada. Vi vet att hjärnan då återgår närmare till tillståndet i barndomen.
Efter en hjärnskada kan plasticiteten också utökas med vissa läkemedel, exempel SSRI-preparat. Hjärnan kan läkas överraskande bra när läkemedel snabbt kombineras med rätt rehabilitering.
– Någon annan del av hjärnan kan ta över den skadade delens uppgift. Om exempelvis rörelseområdet i vänster hjärnhalva skadas, kan höger hand bli förlamad. Då kan rörelseområdena i höger hjärnhalva så småningom ta över den uppgift som har hört till vänster hjärnhalva.
