Av Tiina Suomalainen
• Orsaken till fetma går sällan att hitta i spegelbilden. Fetmagener, levnadsvanor, livsmiljö och enormt matutbud är ingen bra kombination. Få finländare lyckas hålla normal vikt utan att anstränga sig.
Diagrammet över orsakerna till fetma bildar en enormt stort och invecklad konstruktion. Det visar med all önskvärd tydlighet vilken komplex fråga övervikt är.
Mitt i figuren ståtar människans energibalans. Den omgärdas av aptitkontroll, matvanor, fysisk aktivitet och psykiska orsaker. Dessa i sin tur påverkas av många andra faktorer som genetiska orsaker, tillgänglig mat och portionsstorlek, möjligheter till motion och stress. Den yttersta cirkeln består av faktorer som konsumtionstryck, utbildning, självkänsla och exempelvis om man fått bröstmjölk som spädbarn.
Allt som allt presenterar diagrammet drygt hundra orsaker till fetma.
– Förr beskrevs orsakerna till fetma med ett enkelt diagram: energi in, energi ut och viktuppgång som resultat. I princip är det precis vad det är fråga om, men diagrammet missade alla de faktorer som inverkar på slutresultatet. Mellan input och output finns det inte bara ett svart hål, utan ett komplicerat system där en massa faktorer är sammanflätade, säger Kirsi Pietiläinen, överläkare på enheten för fetmaforskning vid Helsingfors universitet.
Miljön och livsstilen har ställts på huvudet
I takt med högre levnadsstandard har fetma ökat i alla socialgrupper och åldersklasser.
På befolkningsnivå kan ökningen i fetma huvudsakligen förklaras med förändrad livsstil. Vi sitter stilla mycket mer, motionerar mindre i vardagen och har inte längre fysiskt betungande arbete. Kaloriintaget har ökat med fet mat och ständigt småätande. Det är lätt att få i sig kalorier men svårt att göra sig av med dem.
– För hundra år sedan levde vi i ett agrarsamhälle, bodde i rökpörten och grävde fram frusna rovor i åkern för att få mat. Den som var tvungen att röra sig mellan två platser gjorde det vanligen till fots eller på skidor. I den omgivningen gick ingen upp i vikt, säger Kirsi Pietiläinen.
Trots att vår livsmiljö har förändrats radikalt de se senaste århundradena, är människans gener, hjärna och biologiska regleringssystem likadana som på stenåldern.
– För överlevnadens skull har evolutionen gett människan god aptit och ett system där varje extra kilo är ett plus.
Aptiten påverkas av generna
På individuell nivå varierar orsakerna till viktuppgång stort. Till stor del regleras viktuppgång av generna, men sällan så starkt att generna oundvikligt resulterar i fetma.
Det är mycket sällan fetma direkt orsakas av någon gen. I studier har forskarna bara stött på en handfull genmutationer som orsakar svår fetma.
– Däremot känner vi till ungefär fem hundra gener som ökar risken för fetma. Tvärtemot vad det ofta påstås hämmar inte dessa gener ämnesomsättningen, utan de flesta av dem inverkar på aptiten. Det vill säga på att vi känner ett sug efter kaloririk mat, ofta känner oss hungriga och inte blir mätta så lätt, säger Kirsi Pietiläinen.
Hon tror att alla finländare bär på dessa gener i lindrig form. Människor som går upp i vikt lätt har helt enkelt fått en dålig kombination i genlotteriet. I ett utbud med fem hundra fetmagener uppstår det ett stort antal fetmarelaterade genkombinationer.
– Jag är övertygad om att det finns fler än fem hundra gener som ökar risken för fetma eftersom ätande är en så viktig funktion för evolutionen och det därför med säkerhet har satts in en massa gener för att reglera den funktionen, sammanfattar hon.
Också stress spelar in
Också de matvanor som lärs in i barndomen inverkar på fetmautvecklingen. Biologin och barndomen avgör dock inte allt. I stället har vi själva möjligheter att påverka hur vi rör oss och vad vi äter. Det är dock ett faktum att vissa har bättre genetiska förutsättningar för det än andra.
– Bland oss finländare drabbas 60–70 procent av övervikt. Vi kan utgå från att ungefär hälften av den resterande befolkningen på 30–40 procent är normalviktiga av genetiska skäl och inte behöver anstränga sig för att hålla vikten i schack. Den andra hälften måste kontrollera sin vikt, antingen på ett sunt sätt eller neurotiskt.
Kirsi Pietiläinen lyfter också fram psykiska orsaker till viktuppgång.
– Vår omvärld har blivit mycket stressig och brutal. Stressade människor har en tendens att bota sitt illabefinnande med att exempelvis äta kolhydratrik mat eller dricka alkohol. Även sömnsvårigheter hänger samman med stress och när man är trött orkar man inte alltid välja den vettigaste maten.
Hon tillägger dock att fysiologiska och hormonella faktorer har ett finger med i spelt när stressade människor går upp i vikt. Trots det tror hon att viktuppgång har ett samband med ohälsosamma beteendemönster som är en följd av stress.
Uppsjö av mat som gör oss feta
Fetma är inte självförvållad. Det understryker Pertti Mustajoki, som är fetmaforskare och specialist i internmedicin.
– Överflödskilona kommer förstås från de extra kalorier som vi sätter i oss. Men ingen ska behöva beskyllas för det. Begreppet ”självförvållad” beskriver inte alls den situation där en människa utsätts för sådant som hon under inga omständigheter önskar sig.
Han menar att det är självklart vem som är boven, nämligen vår förändrade matkultur.
– Den globala fetmaepidemin beror först och främst på de radikala förändringar som skett i matutbudet och matvanorna. För fyrtio år sedan startade en utveckling i Finland och i andra rika länder som utmynnat i dagens stormarknader. Samtidigt ökade utbudet på mat och dryck enormt och fick människorna att gå upp i vikt.
Det kom nya energitäta maträtter som pizza, hamburgare, chips och ostbågar. Samtidigt blev både portionerna och förpackningarna större. Utbudet diversifierades: matbutikerna kan ha 40–50 olika sorter av lösgodis och tiotals olika typer av frukostflingor. Butikerna satsar på konsumtionsfrämjande inslag som hyllor med choklad precis bredvid kassorna och möjlighet att beställa mat via webben.
– Det är den matmiljö som drabbar en stor grupp människor som inte kan skydda sig mot de kalorier de bombarderas med. Att de inte kan värja sig beror på deras gener och inlärda beteendemodeller från barndomen. Överviktiga människor har mindre chanser att motstå läcker mat än normalviktiga. Detta har forskarna kunnat bevisa via avbildningar av hjärnan.
Vi behöver strängare åtgärder för att skydda människor mot kalorier, menar han. Exempelvis Storbritannien har gått in för att halvera fetma hos barn fram till 2030. För att nå målet har landet infört en skatt på läsk. Vidare finns det planer på att förbjuda reklam för ohälsosam mat i teve och på webben som vänder sig till barn. Dessutom vill man förbjuda godis vid kassorna i butikerna.
– Jag är övertygad om att vi också i Finland kommer att införa likadana åtgärder inom några år, när våra makthavare inser omfattningen av fetmaepidemin och får upp ögonen för vad de fetmarelaterade sjukdomarna kostar, avrundar han.
Orsaker till fetma
- Biologiska orsaker
- Medicinska orsaker
- Psykiska orsaker
- Sociala orsaker
- Ekonomiska orsaker
- Mat
- Medier
- Aktivitet
- Infrastruktur
