Av Hanna Vilo
• Att läsa och skriva hjälper oss att få kontakt med och sortera våra djupaste känslor. Biblioterapeuten Silja Mäki ger tips för hur du kan komma igång.
Många vet att en bok eller en dikt kan kännas som en god vän i svåra livssituationer. Någon annans text kan ge uttryck för precis det man inte själv kunnat sätta ord på. Din egen text kan hjälpa dig att upptäcka och befria nya känslor.
Silja Mäki, psykoterapeut och biblioterapeut, säger att läsning och skrivning går tätt hand i hand. Via litteratur kan vi uppleva att också andra har haft samma erfarenheter som vi själva. Litteratur är en mjuk metod för att bearbeta svåra frågor eftersom det svåra kan upplevas lite på distans.
– Man kan exempelvis fundera varför någon romanfigur känns så berörande. Så småningom inställer sig en insikt om varför figuren är kopplad till något som är viktigt för en själv. Man kan alltså bearbeta sina känslor via rollfigurer.
Biblioterapeutiska grupper för personligt växande är avsedda för människor som vill utforska sitt liv genom att läsa och skriva. Grupperna diskuterar varandras texter och deltagarna delar med sig av sina känslor.
– Det är dock ingenting som säger att man måste öppna sitt inre på vidgavel med en gång. Texter kan behandlas på många olika sätt och ingen behöver prata om sitt personliga liv förrän man känner sig beredd.
Terapeutiska sagor
Silja Mäki är själv mycket intresserad av sagor och myter och leder också grupper i sagoterapi. Hon har i många situationer sett vilken terapeutisk effekt sagor kan ha i svåra livssituationer, bland annat vid långvarig sjukdom och stark smärta.
– Sagornas magi ligger däri att de rör vid något mycket fundamentalt i oss människor. Hjältarna i sagorna hamnar ofta i en återvändsgränd och det verkar inte finnas någon återvändo. Efter många förvecklingar hittar hjältarna dock ut ur sin prekära situation och finner en inre ro.
När hjälten klarar sig ur sin klämma kan också läsaren finna överlevnadsmetoder för sitt liv. De visar att livet kan bjuda på överraskande lösningar.
Silja Mäki har till och med sett att behovet av smärtstillande medel kan minska tack vare sagor. I en av hennes grupper deltog en gång en kvinna med kronisk smärta som höll henne ofta vaken om nätterna. Hon började läsa sagor och upptäckte att tankarna snabbt fokuserades på något annat än smärtan.
– Hon behövde inte längre ta sina starka smärtstillande tabletter och hon kunde somna om. Det är ett fint bevis på sagornas förunderliga kraft.
Litteratur löser knutar
Utöver att läsa kan det vara bra att också skriva själv. Det sätter igång en rad processer som hjälper oss att få struktur på vårt inre och världen omkring oss.
– Det finns många teorier om vilka effekter litteratur kan ha. Exempelvis en teori går ut på att känslor bli uppdämda och ger upphov till ohälsa om man blockerar eller håller dem inne. Genom att skriva kan man befria sina blockerade känslor och möta dem på nytt.
En annan teori bygger på en kognitiv process och utgår från att skrivande medverkar till att strukturera upp livshändelser. Enligt den etsar sig ouppklarade frågor fast i vårt inre och blir omedvetna knutar som påverkar psyket.
– När livshändelserna omvandlas i berättelser mår man så småningom bättre. Det löser upp våra mentala knutar, sammanfattar Silja Mäki.
Terapeutisk effekt från stöttande grupp
Det går lika bra att skriva ensam eller att göra det i grupp. Den som skriver för sig själv lär sig se och ta till sig det som rör sig i det inre, men i grupp kompletteras upplevelsen av stöd från andra. När deltagarna delar med sig av sina texter, får de uppleva att de inte är konstiga på något sätt eller de enda som drabbats av något tråkigt i livet.
– Ofta berättar deltagare i skrivargrupper att det är första gången de talar högt om någon skamlig händelse. Vanligen visar det sig att minst en annan person i gruppen som har varit med om samma sak. Det kan vara en mycket helande upplevelse, säger Silja Mäki.
Grupper för biblioterapi (kallas ibland också litteraturterapi) ordnas runtom i landet. Det finns dels grupper för personligt växande, dels renodlat terapeutiska grupper där deltagarna har samma diagnos, kanske diabetes eller depression. Det går bra att välja den grupp som känns mest tilltalande.
Ingen behöver spänna sig för att skriva eftersom ingen går fram med rödpennan. Gruppen ägnar sig alltså inte åt litteraturkritik, men de andra deltagarna kan ge feedback.
– Själv brukar jag börja med att ge deltagarna rådet att inte fundera så mycket på det de skriver. Allt du skriver är rätt.
Lära känna sin sjukdom
Enligt Silja Mäki kan man gärna försöka lära känna sin sjukdom genom att skriva. Den som inte hittar någon lämplig grupp kan skriva för sig själv. Samtidigt är det bra att komma ihåg att låta fantasin och humorn flöda fritt om de tränger fram ur det inre.
– Ett bra sätt är att föra dialog eller korrespondera med sin sjukdom. Du kan fråga sjukdomen varför den kom in i ditt liv och vad den vill säga dig.
Tänk på att skriva fritt och utan censur. Ta emot det som växer fram i det ögonblick som du skriver.
– Under skrivprocessens gång kan du komma fram till mycket befriande insikter. Men om du ser att svåra och känsliga upplevelser tränger sig på, är det bäst att prata om dem med någon närstående eller att söka professionell hjälp. Sök hellre sällskap än att vara ensam med känslorna, är det råd Silja Mäki vill ge.
Testa hemma
Komplettera meningar
Känns det skrämmande med ett tomt papper? Börja i så fall med att fylla i meningar. Du kan göra samma övning flera dagar i följd för att se hur svaren omformas.
Jag kommer ihåg …
Jag minns inte …
Jag skulle gärna vilja …
För mig är sjukdomen …
Kanske jag någon gång ännu …
Jag känner mig hoppfull …
Släpp tankarna
Funderar du på någon tråkig händelse som du vill befria dig från? Skriv ner den på ett papper. Ta avsked av upplevelsen när den har antagit konkreta former i din text. Du kan göra det genom att riva sönder eller bränna upp papperet. Känn efter hur befriande det är att symboliskt lämna upplevelsen bakom dig.
Ge sjukdomen en skepnad
Om sjukdomen hade en skepnad, vad skulle den vara? Hur skulle den se ut, låta och kännas? Är din sjukdom kanske en sträng och stram äldre dam eller ett litet barn som pockar på uppmärksamhet? Eller är den något helt annat? Beskriv din skepnad på papper och glöm inte att använda din humor och fantasi.
För tacksamhetsdagbok
Tacksamhetsdagbok är en gammal och beprövad övning. Använd några minuter på morgonen eller på kvällen till att skriva ner det du just nu är tacksam för. Vad finns det som är bra trots alla dina svårigheter?
