Av Krista Korpela-Kosonen
• Lagom är bäst också när det gäller kosttillskott. Därför avråder experter från att använda vitaminer och andra kosttillskott i stora doser på egen hand.
I Finland använder vi många kosttillskott. Hälften av alla män och hela två tredjedelar av alla kvinnor använder vitaminer, mineralpreparat och fettsyror. D-vitamin är det mest populära kosttillskottet, men bland annat C- och B-vitamin, magnesium, kalcium och zink använder vi ofta och intar dem i tablettform.
Institutet för hälsa och välfärd har undersökt användningen av kosttillskott bland vuxna i en omfattande studie, FinRavinto 2017. Satu Männistö, forskningschef och docent, säger att kosttillskott mest används av människor som även i övrigt äter relativt hälsosamt.
– De som använder kosttillskott får i sig minst lika mycket vitaminer och mineralämnen via maten som de som inte använder kosttillskott. Det verkar alltså som om folk tar till kosttillskott för alla eventualiteter, säger hon med hänvisning till resultaten från studien.
B-vitaminerna folat och tiamin och C-vitamin är näringsämnen som en del av finländarna får i sig i för små doser i relation till behovet. Vitamintabletter är dock inte det primära sättet att rätta till brister i kosten, enligt Satu Männistö.
– Tanken med näringsrekommendationerna är att man ska få i sig allt nödvändigt via kosten. I synnerhet intaget av grönt, frukt, bär och fullkornsprodukter får gärna vara större eftersom de är multivitaminpreparat som ingår i kosten. De innehåller precis de vitaminer som en del människor har brist på.
Kosttillskott ger inte bättre blodsocker
Enligt dagens forskningsevidens går det inte att förebygga diabetes med kosttillskott. Det går inte heller att förbättra blodsockerbalansen med kosttillskott. Därför finns det inga direkta rekommendationer för kosttillskott som vänder sig till personer med diabetes, utan de inbegrips i samma rekommendationer som resten av befolkningen. Ett eventuellt individuellt behov av kosttillskott bedöms utifrån kostvanor, medicinering och hälsotillstånd.
Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet, säger att diabetes och diabetesläkemedel kan öka risken för att drabbas av brist på vissa vitaminer och mineraler.
– Diabetesläkemedlet metformin kan minska upptaget av B12-vitamin och folat i tarmen. Bristtillstånd kan uppstå i synnerhet om upptaget via kosten redan tidigare är bristfälligt. Därför mäts B12-vitaminhalten med ett till tre års mellanrum på personer med långvarig metforminanvändning.
Diabetiker kan ha större behov av D-vitamin än andra enligt Ilanne-Parikka, men än så länge finns det ingen exakt kunskap om detta. Låg D-vitaminhalt i blodet är snarare en följd av än en orsak bakom diabetes, enligt en ny studie vid Uleåborgs universitet.
– Vi vet att typ 1-diabetes ökar risken för osteoporos, i synnerhet hos kvinnor. Diabetiker gör alltså gott i att använda D-vitaminpreparat enligt allmänna rekommendationer. Under vintern kan dosen vara minst 20 mikrogram om dygnet. Äldre kan gärna använda D-vitamintillskott året om.
För att få reda på rätt dos av vitamintillskott rekommenderar hon att D-vitaminhalten mäts på vintern exempelvis vart femte år.
– Också kalcium måste intas om man inte får kalcium via mjölkprodukter och annan mat.
Vad säger forskningen om D-vitamin för prevention av typ 1- och typ 2-diabetes?
– Det finns inga bevis för att D-vitamintillskott kan förhindra insjuknande i diabetes, utom när personen har brist på vitaminet. I en ny studie som pågick i två år hade ett D-vitamintillskott på 100 mikrogram ingen effekt på utvecklingen av prediabetes till typ 2-diabetes, svarar Pirjo Ilanne-Parikka.
Mer är inte bättre
Enligt Ursula Schwab, professor i näringsterapi vid Östra Finlands universitet, är D-vitamin ett bra exempel på ett näringsämne som man inte ska använda på egen hand i mycket större doser än rekommenderat. Näringsrekommendationerna innehåller en övre gräns för säker användning av vitaminer och mineralpreparat. Om gränsen överskrids under en längre tid, kan kroppen ta skada. Det gäller också D-vitamin.
Satu Männistö, Institutet för hälsa och välfärd, säger att ungefär en vuxen finländare på hundra överskrider gränsen för säkert intag av D-vitamin. Likadana resultat kom fram för vissa andra vitaminer och mineralämnen i studien FinRavinto.
– Sannolikheten för att gränsen överskrids ökar, om man använder ett flertal kosttillskott samtidigt i kombination med livsmedel som innehåller kosttillskott.
– Ju mer desto bättre är ingen princip som gäller inom näringsvetenskapen, påpekar Ursula Schwab.
Om kroppen tillförs mer än nödvändigt av något näringsämne, kan det störa omsättningen av andra näringsämnen. Exempelvis järn, kalcium och zink är mineralämnen som påverkar varandras upptag i matspjälkningsprocessen.
– Om man alltså tar för mycket järntillskott, upptas inte kalcium rätt i kroppen. Och om kroppen får för mycket kalcium, tar den inte upp järn på rätt sätt. Och så vidare.
Fiskrätter i stället för fiskolja
Allvarliga skadeverkningar är inte uteslutna, om kroppen tillförs för stora mineraldoser under en lång tid. Därmed avses doser som överskrider rekommenderade gränsvärden. Enligt Ursula Schwab varierar risken från näringsämne till näringsämne.
Exempelvis stora doser C-vitamin kan öka risken för njursten. För stort intag av folsyra har satts i samband med risk för leukemi och tarmcancer. Vidare har stort intag av D-vitamin visats ge upphov till anomalier i benbyggnaden. I en norsk studie har forskarna upptäckt ett samband mellan långvarigt förhöjd D-vitaminhalt i serum och bukspottkörtelcancer.
– I för stora doser kan många näringsämnen som är antioxidanter få motsatt effekt i kroppen och bli prooxidanter i cancerprocesser. Det betyder att de får förstadier till cancer att snabbare utvecklas till cancertumörer.
Inte bara vitaminer och mineraler utan också fettsyrapreparat kan ha ogynnsamma effekter. Fiskolja är ett bra exempel på det.
– Den positiva effekten är att fiskolja minskar triglyceridhalten i blodet. Men hos en del människor kan fiskolja öka halten av det onda LDL-kolesterolet i blodbanan. Vidare kan preparat med fiskolja förstärka störningar i sockeromsättningen, om en störning finns färdigt i kroppen. Nyttiga fettsyror från fisk ska man alltså helst få i sig via fiskrätter eftersom de inte har sådana skadeverkningar. Den som inte kan äta fisk kan i stället inta omega-3-fettsyror via olja från exempelvis rybs, raps, linfrön, camelinafrön och valnötter, tipsar Ursula Schwab.
Rekommendationer och individuellt behov
I Finland rekommenderas kosttillskott till vissa befolkningsgrupper. Barn, unga och äldre behöver D-vitamintillskott året om. Kvinnor som planerar att bli gravida eller som är i början av en graviditet råds att använda folsyra. Dessutom behöver de D-vitamintillskott under graviditeten och så länge de ammar. Veganer ska se till att få i sig åtminstone B12-vitamin via kosttillskott.
– Uppenbara bristtillstånd behandlas med kosttillskott. Dessutom finns det sjukdomar och medicineringar som kräver kosttillskott. Den typen av särskilda situationer bedöms i samråd med personal som besitter näringsvetenskaplig och medicinsk expertis, tillägger Ursula Schwab.
Hon avråder från att använda kosttillskott på egen hand, åtminstone inte ensidigt eller i stora doser.
– Om man absolut vill använda något kosttillskott, är multivitaminpreparat det säkraste valet. De innehåller ett flertal vitaminer och mineraler i lagom stora doser och i rätt proportion.
