Av Tuija Manneri
• Generna spelar en viss roll för hur bra det känns att röra på sig. Men man kan lära sig tycka om fysisk aktivitet utan att vara påhejad av generna.
En del njuter mer av fysisk aktivitet än andra. Likaså får en del snabbare god kondition än andra trots att de rör sig lika mycket. Det är en fråga som forskare inom hälsa och motion har lärt sig förstå bättre på senare år.
– Samtidigt stärks uppfattningen att upplevelsen av motion som njutning har ett samband med arvsfaktorer, säger Olli J. Heinonen, professor i hälsoinriktad motion vid Paavo Nurmi -keskus och Åbo universitet.
Än så länge är dock kunskaperna om genernas inverkan på upplevelsen av fysisk aktivitet mycket knapphändiga.
– Genernas påverkan kan exempelvis ta sig uttryck i att någon blir snabbare trött än någon annan vid motion, trots att båda två i princip har lika god kondition, berättar Tiia Kekäläinen, projektforskare vid idrottsvetenskapliga fakulteten på Jyväskylä universitet.
Det kan vara ett utslag av generna när forskningsresultat visar att samma träningsprogram inte ger samma effekt för alla. Vissa får bättre kondition än andra helt enkelt.
– Men när de som fick mindre resultat tränade mer eller med större belastning, fick också de samma nytta, tillägger Eero Haapala, forskardoktor vid idrottsvetenskapliga fakulteten på Jyväskylä universitet och biomedicinska enheten på Östra Finlands universitet.
Generna säger dock aldrig hela sanningen.
– Att döma av en rad studier utgår man från att generna förklarar ungefär en tredjedel eller hälften av den fysiska aktiviteten eller upplevelsen av välbefinnande. Det betyder alltså att många andra faktorer än bara generna påverkar hur vi upplever fysisk aktivitet, inflikar Tiina Kekäläinen.
Rötterna går tillbaka till barndomen
Upplevelser i barndomen återspeglas ofta i hur mycket vi tycker om att röra oss senare i livet.
– Om ett barn rör sig mycket, kommer det sannolikt att ha ett större inslag av fysisk aktivitet resten av livet. Det visar studier. Rörelse kan bli något som är trevligt i livet, om föräldrarna är lyhörda för vad barnet verkligen intresserar sig för och ser till att möjligheterna finns. Det är viktigt att barn får känna att de vet, kan, lär sig och lyckas, säger Eero Haapala.
Också personligheten spelar en viss roll för vår inställning till fysisk aktivitet. Exempelvis de som får höga poäng för utåtriktade karaktärsdrag i personlighetstest tycker mest på gruppträning, visar studier. Personer som tenderar att ha negativa känslor, nedstämdhet och ångest rör sig däremot mindre och ägnar sig åt lättare motionsformer.
– Genernas inverkan på motionsupplevelsen kan också ge utslag genom att de påverkar personligheten, tillägger Tiia Kekäläinen.
Fysiskt aktiv livsstil
Sambandet mellan upplevelsen av fysisk aktivitet och generna är viktig information för både patienten själv och de läkare och den vårdpersonal som försöker motivera patienten att röra på sig mer.
– Att vi har den kunskapen betyder att personalen på vårdenheten inte bara krasst kan uppmana exempelvis en fysiskt inaktiv och kanske överviktig typ 2-diabetiker att röra på sig mer. Det gäller att stanna upp och fundera vilken typ av motion just den här personen eventuellt kan njuta av och vilken typ av fysisk aktivitet som kan vara lätt att omsätta i vardagen, påpekar Olli J. Heinonen.
Han jämför med mat. Man kan rekommendera hälsosam frukt till alla, men någon tycker att kiwi smakar gott, medan andra kan tycka att smaken är hemsk. Därför kan man inte uppmana alla att äta kiwi eller rekommendera simning till människor som känner sig obekväma med att visa upp sin kropp i simhallen.
För fysiskt inaktiva människor kan det bli en ahaupplevelse att få veta hur de påverkas av generna. De inser att det är fullkomligt normalt och förståeligt att de inte får samma positiva upplevelse av motion som vissa andra. Och att det trots allt kan finns någon motionsform som kan kännas bra och är värd att hålla utkik efter.
– A och O för att hitta fram till rörelseglädje är att först ta till sig tanken att motion är bra för hälsan och sedan söka motionsformer som kan integreras i livsstilen, framhåller Olli J. Heinonen.
– Man kan lära sig tycka om motion, trots att man kanske råkat få dåliga ”njutningsgener”, tillägger Eero Haapala.
Det kan hända att livsstilen blir mer fysiskt aktiv på sikt, om det känns bra att röra sig.
Experimentera dig fram
Rörelseglädje handlar i hög grad om att finna sin inre motivation.
– När man rör på sig av egen fri vilja och inte av yttre tvång, fortsätter man sannolikt att motionera och njuta av aktiviteterna, säger Tiia Kekäläinen.
– Man kan söka sin inre motivation till exempel genom att tänka att motion är bra för behandlingen av diabetes. Det vill säga varje gång jag tar en promenad, gör jag något för mitt blodsocker och min hälsa, tipsar Olli J. Heinonen.
När man funderar på lämpliga motionsformer, är det bra att ta vardagsrutinerna i beaktande. Vad passar för konditionen, hälsotillståndet, dagsrytmen och ekonomin? Vad finns det för motionsutbud på din hemort och hur är det med kommunikationerna? Om det är långt till närmaste träningsställe, går det kanske lika bra med en promenad nära hemmet. Det är dessutom helt gratis.
Tänk på att nya motionsformer kan bli en glad överraskning. Tiia Kekäläinen har testat regelbunden styrketräningen i nio månader på personer i åldrarna 65–75 år. Hälften av dem fortsatte gå på gym efter studien. Tack vare upprepad träning lärde de sig tycka om en motionsform som de aldrig tidigare hade prövat på.
– Av de som slutade efter studien uppgav en del att de heller ägnade sig åt uthållighetsträning och en del ville hellre motionera ute än inne.
Alla motiveras alltså inte av samma incitament, men med lite experimenterande kan man hitta fram till sin personliga njutning. Det kan vara att röra sig i naturen eller att testa sina gränser med maskiner på gym. Vissa söker social gemenskap i idrottsföreningar, medan andra njuter av att motionera på egen hand.
– Dessutom behöver man inte enkom motionera, säger alla tre.
– Det kan räcka med att integrera mindre aktiviteter i vardagen, rörelseaktiviteter som man tycker om.
