Av Sulka Haro
• Nu är de här – de första CE-märkta självreglerande eller självjusterande insulinpumparna som använder samma teknik som konstgjorda bukspottkörtlar. Systemet heter MiniMed 670G och är också tillgängligt i Finland. Apparaten är revolutionerande för diabetesvården. Tidigare insulinpumpar kunde stoppa insulintillförseln när blodsockret var på väg neråt. MiniMed kan däremot också justera höga blodsockervärden och automatiskt reglera doseringsprofilen för insulin.
Efter lång väntan ser det nu ut som att verktygen för att behandla typ 1-diabetes inom en snar framtid tar ett mycket stort kliv in i en ny era. Många företag är på väg att släppa ut teknik för konstgjorda bukspottkörtlar på marknaden.
De första insulinpumparna som använder den nya tekniken är hybrider. Det betyder att pumpanvändaren fortfarande måste beräkna kolhydratintaget och mata in data om måltider i pumpen.
Fullständigt automatiserade system som inte kräver data om måltider kommer enligt experter att finnas först när snabbare insulinsorter kommer ut på marknaden. En självreglerande insulinpump kan konstrueras på flera olika sätt. Exempelvis Medtronic utgår från att alla delar i företagets insulinpumpsystem, allt från sensorer till pumpar, kommer från samma företag. Andra tillverkare åter kombinerar produkter från flera olika tillverkare och sammanför dem till ett nytt system, där en tillverkare står för pumpen, en annan för sensorn och i vissa fall en tredje för algoritmen för den konstgjorda bukspottkörteln.
I vissa system ingår algoritmen i pumpen (bl.a. MiniMed 670G). I vissa andra pumpar finns algoritmen i en fristående apparat eller i användarens mobiltelefon.
Tillverkarna till alla de system som presenteras här uppger att de har som mål att få systemen officiellt godkända och ut på marknaden senast 2020. Också andra system med konstgjord bukspottkörtel är på gång, men de introduceras senare.
Samtliga system har gett likartade resultat, nämligen att användarnas blodsocker vanligen ligger inom målområdet 4–10 mmol/l under drygt 70 procent av tiden på dagen och under 85 procent av tiden på natten. Det förekommer självfallet individuella variationer.
MiniMed 670G
MiniMed 670G från Medtronic är världens första självreglerande insulinpump som kommit ut på marknaden. Ytligt sett påminner den om MiniMed 640G som funnits på den finländska marknaden i några år. Skillnaderna finns i själva verket bara i programvaran.
I kombination med sensorn Guardian Sensor 3 kan 670G självständigt reglera insulintillförseln och alltså höja och sänka dosen allt efter behov. Till en början rekommenderas det att 670G används ungefär en vecka utan den automatiska insulintillförseln. Under den tiden samlar algoritmen in data om användarens doseringsprofil. Därefter kan pumpen ställas in för att reglera insulintillförseln automatiskt. Regleringen bygger på algoritmens data om insulinprofilen och glukosvärdena som mäts med fem minuters mellanrum. MiniMed 670G är en hybridversion av en konstgjord bukspottkörtel, vilket alltså betyder att användaren fortfarande måste beräkna kolhydratintaget och mata in data i pumpen.
Studier har visat att 670G är ett gott hjälpmedel. I kliniska tester har HbA1c sjunkit med i snitt drygt en procentenhet, när värdet tidigare har varit 7,5 procent eller högre. Ett ännu viktigare resultat är att blodsockret ligger inom målområdet oftare än tidigare, vilket betyder att blodsockersvängningarna minskar. Det var fallet också på nätterna när användarna sov.
Diabeloop och Kaleido
En fransk konstgjord bukspottkörtel har nyligen har fått CE-godkännande. Den bygger på en patchpump av Omnipodtyp från Kaleido, en sensor från Dexcom och en algoritm från Diabeloop som är installerad i en smartmobil från Sony. Mobilen avlyssnar data från sensorn och styr pumpen intelligent allt efter behov. Dessutom tjänar den som fjärrkontroll för systemet, vilket betyder att måltidsinsulin doseras med en app i mobilen. Systemet ska enligt planerna komma ut på den europeiska marknaden i år.
Tandem och Bigfoot
Tandem och Bigfoot Biomedical håller på att ta fram egna hybridvarianter där algoritmen ingår i pumpen precis som i MiniMed 670G. Systemet från Tandem bygger på pumpen Tandem t:slim som redan nu finns på marknaden och systemet från Bigfoot på en pump som tidigare såldes under produktmärket Asante. Tandem använder sensorn Dexcom G6 i sitt system. Den konstgjorda bukspottkörteln från Bigfoot har en sensor från Libre som fortfarande är en experimentell version. Den för automatiskt över vävnadssockervärdena till pumpen. Båda företagen uppger att de inom en snar framtid startar slutliga försök som tar sikte på att systemet ska komma ut på marknaden.
Omnipod Horizon och Loop
Det finns goda nyheter för dem som gillar Omnipod-pumpar. Tillverkaren Insulet har många intressanta framtidsplaner och de mest intressanta finns kanske inom segmentet konstgjorda bukspottkörtlar. Insulet har nyligen fått försäljningstillstånd i USA för pumpen Omnipod Dash som styrs med Bluetooth. Dash har ingen egen inbyggd algoritm, men pumpen styrs med Bluetooth och kan därför ingå i ett system för konstgjord bukspottkörtel. I själva verket har Insulet planer på att tillsammans med Omnipod stödja minst två olika algoritmer.
Den andra produkten från Omnipod, Omnipod Horizon, genomgår kliniska studier. Pumpen är en hybrid som kombineras med sensorn Dexcom G6.
Tidepool utvecklar en öppen källkod tillsammans med Omnipod och de håller på att ta fram en officiell version med CE-märkning av algoritmen Loop för en konstgjord bukspottkörtel som man kan konstruera själv. Insulet vill erbjuda diabetiker och läkare alternativ som de själva kan välja den mest lämpliga sensorn och algoritmen för i kombination med en Omnipod-pump.
Beta Bionics iLet – två hormoner
Alla dessa konstgjorda bukspottkörtlar använder ett hormon, nämligen insulin. Men det håller på att tas fram system som använder två olika hormoner.
Beta Bionics iLet har två olika behållare, en för insulin och en för glukagon. Insulinet regleras i pumpen på samma sätt som i andra konstgjorda bukspottkörtlar, men pumpen kan tillföra glukagon när blodsockret sjunker för mycket. Glukagon är en insulinantagonist som frisätter glukos till blodbanan från glykogenlagret i levern.
Tack vare glukagonmöjligheten kan systemet få blodsockret att ligga på normal nivå också när det finns för mycket insulin i kroppen. I kliniska studier av iLet har deltagarna haft mycket goda blodsockervärden samtidigt som det har gått att bli av med låga blodsockervärden nästan helt och hållet.
De kliniska studierna har kommit långt och systemet var i testbruk i långa perioder fram till 2013. Om planerna infrias kan iLet med bara insulintillförsel komma ut på marknaden i USA 2020 och en version med glukagontillförsel något senare. Hållbarheten är ett problem med glukagon. De nuvarande preparaten förstörs snabbt i pumpbehållaren och de lämpar sig därför inte för egenvård.
I framtiden kan pumpar med glukagontillförsel vara till hjälp också vid andra sjukdomar än diabetes. Beta Bionics blickar framåt med tillförsikt och räknar med att iLet någon dag kommer att användas vid hyperinsulemi, som betyder överproduktion av insulin. I sådana fall kan pumpen fortlöpande tillföra glukagon på samma sätt som den tillför en basaldos insulin vid diabetes.
Konstgjord bukspottkörtel – vad är det?
Konstgjord bukspottkörtel låter som ett implantat. Men det är det inte. I diabetessammanhang är konstgjord bukspottkörtel en insulinpump som är intelligentare än tidigare insulinpumpar. En konstgjord bukspottkörtel kan justera blodsockernivån automatiskt utan att användaren gör något själv. Självreglerande eller självjusterande insulinpump kunde vara en bra benämning på ett sådant system. Också intelligent insulinpump är ett bra uttryck.
En konstgjord bukspottkörtel består praktiskt taget av tre delar: en sensor som mäter blodsockret, en insulinpump och en algoritm. En algoritm är ett datorprogram som kombinerar data om vävnadssocker som mäts av sensorn, insulintillförsel och eventuellt också om matintaget till en blodsockerprojektion, det vill säga en prognos för hur blodsockret kommer att bete sig de närmaste timmarna. Med hjälp av dessa data tillför den konstgjorda bukspottkörteln insulin automatiskt för att justera både låga och höga blodsockervärden. Dessutom kan de automatiskt reglera pumpprofilen och på så sätt avsevärt underlätta egenvården.
Vi har att göra med en teknisk apparat som kan göra en ny bedömning varje gång den får ett nytt blodsockervärde från sensorn. De nuvarande systemen kan leverera nya värden var femte minut, 288 gånger om dygnet. De enskilda regleringar som algoritmen gör är vanligen mycket små jämfört med de justeringar som en människa kan göra i insulindoserna. Men slutresultatet är jämnare eftersom blodsockret fortlöpande jämnas ut av den insulindos som algoritmen räknar ut. Kliniska studier med konstgjorda bukspottkörtlar har gett mycket goda resultat. I bästa fall har blodsockret legat inom målområdet 4–10 mmol/l under mer än 90 procent av tiden.
