Ryker jobbchanserna vid diabetes?

1135
–  Man borde se till hela människan, och inte dela in folk i fack utifrån en diagnos, understryker Sami Korkka. Bild: Marja Seppälä

Av Mari Vehmanen

• Sami Korkka har sökt jobb och stött på de mest konstiga uppfattningar om diabetes. I vissa företag verkar sjukdomen per automatik sätta stopp för rekrytering.

För ett par år sedan befann sig Sami Korkka, 45, från Kouvola i en helt ny situation. Han var nämligen arbetslös första gången i sitt liv och skulle söka jobb.

I hela sitt vuxna liv hade han jobbat på samma bageriföretag och med åren fått en chefsposition. Efter hela 26 år tog jobbet slut efter företagsomstruktureringar och uppsägningar, där många andra med lång erfarenhet blev tvungna att gå.

– Till en början var jag inte alls orolig trots att det var tråkigt att bli av med jobbet. Jag var helt säker på att jag med min bakgrund och erfarenhet snabbt skulle hitta ett nytt jobb.

Sami Korkka fick typ 1-diabetes när han var i tjugoårsåldern och vid det laget redan ute i arbetslivet. Sjukdomen var aldrig något hinder i det fysiskt tunga jobbet på bageriet. Inte heller senare när han fick en stressig chefsposition.

– Jag hade treskiftsjobb och mycket övertid, och var trots det inte en enda dag borta från jobbet på grund av min diabetes under alla dessa 26 år.

Också arbets- och näringsbyrån var av den åsikten att sjukdomen inte inverkar på hans möjligheter att ta ett nytt jobb inom samma bransch. Så han var snabbt i gång med att söka ett nytt jobb och allt såg lovande ut. Snart var han på väg till sin första anställningsintervju.

– Allt verkade gå bra och det var en otvungen stämning. Till sist frågade rekryteraren halvt på skämt om det verkligen inte är något fel på mig. Jag kavlade upp ärmen, visade sensorn och sa att jag har förstås en släng av diabetes. I nästa ögonblick var personen som en omvänd hand och intervjun slutade abrupt, berättar han.

”Avvikande hälsouppgifter”

De nedslående upplevelserna blev fler och fler. Ett jobb tog slut strax innan prövotiden gick ut. Också efter det korta gästspelet på ett jobb kunde han inte låta bli att fundera om svårigheterna berodde på att han hade talat om att han har diabetes.

Den allra tråkigaste erfarenheten upplevde han i våras. Då hann han själv bli övertygad om att han fått ett nytt jobb inom livsmedelsindustrin. Intervjun hade gått bra och de hade pratat om att börja jobba. Den sista formaliteten återstod. Det var en hälsokontroll hos företagsläkaren.

– Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jobbet skulle stupa på en läkarbedömning. Jag är fysiskt mycket aktiv, jag äter hälsosamt och jag har överlag en sund livsstil. Min diabetes är välinställd, blodtrycket och blodfetterna är bra och jag har inga diabeteskomplikationer, räknar Sami Korkka upp.

Också efter läkarbesöket var han i den tron att jobbet skulle börja snart.

– Jag hann berätta den glädjande nyheten för släktingar och vänner. Men så meddelade de helt överraskande att jag inte kommer att anställas på grund av avvikande hälsouppgifter. Det påstods vara koncernledningens linje.

Hans tolkning är att diabetes är den enda möjliga orsaken till att han gick miste om jobbet.

Se människan bakom sjukdomen

Sami Korkka säger att man lätt känner sig nedtryckt i skorna när jobbsökningen gång på gång stupar på en livslång sjukdom. I sina mörkaste stunder har han övervägt att byta bransch trots att bageriarbetet alltid har känts som exakt det han vill göra.

– Jag kan inte hjälpa att jag har diabetes. Det enda jag kan göra är att också i fortsättningen ta hand om mig så bra jag kan. Det ska medges att jag efter alla besvikelser måste andas djupt och uppmuntra mig själv varje gång jag ska söka ett jobb.

Men han tänker inte ge upp. När den här intervjun gjordes var det aktuellt med ett nytt jobb med prövotid.

– Och jag tycker fortfarande inte att man ska behöva hemlighålla sin sjukdom när man söker jobb. Jag vill tro att öppenhet vinner i längden. Arbetsgivarna kunde åtminstone testa om diabetes inverkar på arbetsinsatsen.

Han tycker att de som rekryterar personal kunde koncentrera sig på de sökandes kvalifikationer och kompetens i stället för att befatta sig med sjukdomar. Man borde se till hela människan, och inte dela in folk i fack utifrån en diagnos.

Också samhället kunde medverka till att människor med långtidssjukdomar behandlas bättre när de söker jobb. Arbetsgivarna behöver mer och aktuell information om hur arbetsförmågan påverkas av olika sjukdomar.

– Kanske vi med diabetes också kunde dra lite mer åt samma håll ute på arbetsplatserna, avslutar Sami Korkka.


– Tack vare nya hjälpmedel och läkemedel är det numera betydligt lättare att hålla blodsockret i schack också i varierande och tung arbetsmiljö, säger Irene Vuorisalo. Bild: Janne Viinanen

Var inställd på att berätta vad din sjukdom innebär

Diabetiker behöver inte nämna sin sjukdom när de söker jobb. Trots det är öppenhet vanligen den bästa lösningen i slutändan. Man kan förbereda sig inför en anställningsintervju genom att fundera på vilka positiva effekter sjukdomen har på en själv.

Irene Vuorisalo, social- och hälsovårdspolitisk ombudsman på Diabetesförbundet, säger att en aning fler diabetiker har kontaktat förbundet på grund av problem vid anställning de senaste åren.

– Alla anställda inom företagshälsovården har inte nödvändigtvis den allra senaste informationen om behandlingen av typ 1-diabetes, om de inte har kommit i kontakt med sjukdomen särskilt ofta. Därför kan det hända att den som gör en hälsokontroll vid anställningen har en aning föråldrade uppfattningar om hur arbetet påverkas av diabetes.

Hon påpekar att inte bara diabetesläkemedlen utan i synnerhet också tekniken för att testa och kontrollera blodsockret just nu utvecklas i svindlande takt. Tack vare kontinuerlig glukosmätning och en rad mobilappar blir det allt lättare att ha välinställt blodsocker i varierande och tung arbetsmiljö.

– Tidigare ansågs det att exempelvis treskiftsarbete inte var bra för personer med typ 1-diabetes. Numera finns det allt färre sådana kategoriska förbud.

Hon menar att det varken är vettigt eller ens möjligt för allmänläkare inom företagshälsovården att hålla sig informerade om detaljerna i behandlingen av alla möjliga sjukdomar. Därför vore det bra om företagshälsovården så ofta som möjligt konsulterade den sökandes vårdenhet för närmare information.

– Det går också bra att kontakta Diabetesförbundet om man vill veta mer om hur vissa arbetsuppgifter påverkas av diabetes. För närvarande uppdaterar vi vår information om diabetes inom olika yrken, säger Irene Vuorisalo.

Öppenhet underlättar egenvården

Men ska man och är det bra att prata om sin diabetes innan man skrivit under ett anställningsavtal? Lagen kräver inte att en sökande uppger sina sjukdomar och den som rekryterar får inte ställa sådana frågor.

– Information om sjukdomar hör inte hemma i en skriftlig ansökan eller i cv, men jag råder diabetiker att berätta öppet om sin sjukdom för sin chef senast när arbetet har börjat. I de flesta fall har arbetsgivarna en självklar och positiv inställning till diabetes, säger Irene Vuorisalo.

Hon påpekar att det också ligger i medarbetarens intresse. När man pratat om sin sjukdom utan att hymla, ges arbetsgivaren tillfälle att beakta sjukdomen på ett positivt sätt och underlätta egenvården. Arbetet får inte vara en risk för någons hälsa.

Dessutom finns det situationer när diabetes kan sätta käppar i hjulen för att ta ett jobb. Det kan vara att arbeta som polis, brandman, fartygsanställd, dykare, flygpilot eller lokförare.

– Arbetsgivaren har rätt att häva anställningsavtalet, om någon med diabetes söker ett sådant jobb och det först efteråt kommer fram att personen har diabetes. För att undvika oönskade överraskningar är det bäst att satsa på öppenhet ända från början, ömsesidigt från bådas sida. 

Varje diabetiker är unik och arbetsgivaren kan inte i förväg känna till detaljerna i personens livssituation. Irene Vuorisalo efterlyser större respekt för diabetikernas egen syn. En diabetiker är utan vidare den största experten på sin sjukdom.

Också arbetsmarknadsmyndigheterna måste lyssna på vad diabetiker har att säga.

– Aktiveringsmodellen får inte betyda att en diabetiker är skyldig att tacka ja till skiftarbete med risk för försämrad hälsa.

Lagen förbjuder diskriminering

Inför en anställningsintervju kan man så att säga vända på steken när sjukdomen kommer på tal. Hur har jag förändrats som människa av min diabetes? Vilka egenskaper har utvecklats?

  Alla stora händelser i livet tillför alltid en gnutta ny styrka. En allvarlig sjukdom kan exempelvis göra en mer empatisk och uthållig och ge förmåga att arbeta långsiktigt. Sådana element kan lyftas fram i positiv anda.

Hon tillägger att varje anställningsintervju kan ses som ett viktigt lärmoment.

– Även om man inte får jobbet, visar det att yrkeskunskaperna räcker till och att arbetsgivaren är intresserad, när man kommer så långt som till intervju.

Diskriminering i arbetslivet på grund av hälsotillstånd är förbjudet i lag. Man kan anmäla diskriminering i arbetslivet och kräva ersättning. Det förekommer ändå sällan att en fråga om vilken roll diabetes spelar vid anställning behandlas i domstol.

– Om en sjukdom verkligen är en anledning till att låta bli att anställa en person, måste arbetsgivaren kunna lägga fram tungt vägande och godtagbara skäl. En arbetsgivare har alltså inte oinskränkt rätt vid rekryteringar, påpekar Irene Vuorisalo.

Bevakningsföretaget Securitas blev nyligen dömt i hovrätten för diskriminering. Företaget hävde en väktares anställning under prövotiden med motiveringen att väktaren hade typ 1-diabetes. Securitas har ansökt om tillstånd att överklaga domen.