God vård vid diabetes sparar miljarder

264
God vård vid diabetes förebygger pensionering i förtid. Bild: Antti Yrjönen

Av Mari Vehmanen

• Förtida pensionering är den avgjort största kostnaden till följd av diabetes. Därför vore det till stor fördel för samhället att investera i så effektiv diabetesbehandling som möjligt och i prevention av typ 2-diabetes.

En färsk studie ger nya siffror om vad diabetes kostar för Finland och vad kostnaderna består av.

– Resultaten kan sammanfattas i att de egentliga vård- och läkemedelskostnaderna bara utgör en bråkdel av den ekonomiska börda som diabetes ger upphov till, säger projektchef Sari Koski på Diabetesförbundet.

Den avgjort största utgiftsposten består av så kallade produktivitetskostnader, det vill säga sjukfrånvaro, förtida pensionering och för tidig död. Tillsammans står de för upp till 75 procent av de kostnader som diabetes medför för samhället. Dessa indirekta kostnader har dessutom ökat betydligt snabbare än själva vårdkostnaderna. Vidare är diabeteskomplikationer, det vill säga följdsjukdomar, fortfarande en betydande kostnad, även om komplikationerna har minskat en del tack vare nya behandlingar.

– Man kan alltså säga att varje euro som används på tidig upptäckt av diabetes, effektiv behandling i initialstadiet och prevention av typ 2-diabetes är en utmärkt investering och betalar sig mångfalt senare.

Enligt Sari Koski är ett av de positiva resultaten att kostnaderna för diabetes inte har stigit lika markant som antalet personer med diabetes. Det visar att man inte behöver se diabeteskostnaderna som något ödesbestämt eller diabetes som en bottenlös brunn av utgifter.

– Vi har alltså lyckats göra ett och annat på rätt sätt. Jag tror till exempel att de framgångsrika programmen D2D och Dehko ger ett positivt avtryck i de nationella siffrorna i vår studie. Typ 2-diabetes upptäcks allt tidigare och de genomsnittliga blodsockervärdena stiger inte längre.

Hon tillägger att vi inte får glömma alla de insatser som har gjorts för att diabetes ska upptäckas tidigt. Det gäller dock att vara på alerten och aktivt lyft fram temat också i fortsättningen.

Medicinerna fel sparbeting

Studien har genomförts av Diabetesförbundet och Tammerfors universitet och den använder ett stort antal databaser och statistiska uppgifter från 2002–2011 som material. Sari Koski säger att resultaten också tillåter vissa slutsatser om hur kostnaderna har utvecklats de senaste åren.

– Efter 2011 har det nämligen inte skett någon större ökning i resurstilldelningen till diabetesvården.

Vad är det viktigaste budskapet i kostnadsstudien och vem är det som bör lyssna extra noga?

– Utan vidare bör våra beslutsfattare och politiker senast nu ta till sig att det är mycket kortsiktig politik att dra in på utgifterna för vård och behandling av diabetes. Och inse att sparåtgärderna hämmar sig senare. Det är i och för sig ingen nyhet, men nu har vi starkare bevis.

De indirekta produktivitetskostnaderna för diabetes är så massiva att de ger utslag i hela samhället. Vi talar nämligen om miljardbelopp varje år.

Sari Koski tillägger att den relativt låga ökningen av vårdkostnaderna kan ha en tråkig baksida. Nämligen att diabetiker kanske inte lyckats få tid till läkare eller sjukskötare så ofta som de egentligen hade behövt. Det i sin tur kan visa sig i ökad sjukfrånvaro och pensionering.

Hon påpekar att läkemedel och förbrukningsartiklar står för en mycket liten del av de totala kostnader som samhället har för diabetes.

– Bland annat de sänkta FPA-ersättningarna för diabetesläkemedel slår hårdast mot multisjuka människor med små inkomster. För dem har små extrautgifter vanligen katastrofala följder. Diabetes är en sjukdom som behandlas med medicinering och människor måste ha möjligheter att ta hand om sin sjukdom.

Prevention ingår i kommunernas uppgifter

God vård vid diabetes förebygger pensionering i förtid, men också andra åtgärder spelar in.

– Det finns många medel för att hjälpa diabetiker att arbeta kvar. Studier har exempelvis visat att arbetsrotation och periodisering gör att det är lättare att vara kvar i arbetslivet.

Kostnadsstudien innehåller många viktiga data för de tjänstemän och politiker som arbetar med den pågående vårdreformen. För det första bör enligt Sari Koski landskapen och kommunerna tillsammans finna metoder för att främja en hälsosam livsstil och därmed förebygga typ 2-diabetes.

Hon menar att kommunerna fortfarande kommer att ha många möjligheter att påverka invånarnas vanor efter att hälso- och sjukvården har tagits över av landskapen.

– De kommunala beslutsfattarna har nu ett utmärkt tillfälle att koncentrera sig på att utveckla bland annat barnomsorg, skola och idrottsplatser. Allt detta har stor inverkan på hälsan för kommuninvånare i olika åldrar. I själva verket kunde kommunerna med fördel profilera sig inom hälsa och prevention.

Enligt Sari Koski talar resultaten från kostnadsstudien för att behandlingen av typ 1-diabetes och av svårbehandlad typ 2-diabetes koncentreras till kompetenscentra och nätverk. Dessutom avslöjar studien att det finns stora skillnader i kostnaderna för diabetes mellan olika delar av landet.

– Vården och behandlingen är inte tillräckligt bra i hela landet för de med typ 2-diabetes som har hunnit få följdsjukdomar. Kostnaderna för dem ökar i rasande takt.

Hon menar att studien trots allt inger hopp.

– Trots att diabetes ger upphov till stora kostnader, går det att få bukt med dem med hjälp av god vård. Samtidigt får människor med diabetes bättre livskvalitet.


 

Fokus på följdsjukdomar

Olli Kurkela, doktorand vid Tammerfors universitet, bekräftar att kostnadsstudien pekar på hur viktigt det är att förbygga och upptäcka diabetes på ett tidigt stadium och att diabetiker får god vård i initialstadiet.

– Det är faktorer som visat sig vara effektiva i synnerhet för att förebygga följdsjukdomar. De spelar säkert också en roll vid tidig pensionering och andra produktivitetskostnader, men det är inte helt lätt att utreda orsakssambanden utifrån registerdata.

Han säger att det fortfarande finns mycket att studera i det omfattande materialet. Nästa steg är att forskningsgruppen bland annat ska undersöka vad de stora kostnaderna för de viktigaste följdsjukdomarna består av.

– Vidare finns det all orsak att närmare ta reda på vad skillnaderna i kostnader mellan sjukvårdsdistrikten beror på. Politikerna är ofta mest intresserade av de direkta kostnaderna för läkemedel och vårdutnyttjande, men produktivitetskostnaderna tillför frågan en viktig samhällsaspekt.