Av Susanne Hiltunen
•Brunt fett ökar energiförbrukningen, får det onda kolesterolet att försvinna ur kroppen och förbättrar blodsockervärdena. Det går att öka det bruna fettet i kroppen och minska dess fetthalt genom regelbunden utsättning för kyla.
Milja Holstila disputerade i våras med avhandlingen Multimodality Imaging of Brown Adipose Tissue. I avhandlingen undersökte hon hur brunt fett kan studeras med magnetkameraundersökning. Samtidigt bekräftade hon att mängden brunt fett i kroppen har ett samband med bättre glukoskontroll.
Brunt fett är ”trasigt” fett som inte lagrar energi på samma sätt som vitt fett, utan det omvandlar energi direkt till värme.
– Det bruna fettet förbrukar mycket energi när det förbränner fett och samtidigt minskar det onda kolesterolet i blodet.
Brunt fett kallas brunt eftersom det bland annat hos gnagare är uppenbart brunt. Det beror på att fettet innehåller ovanligt mycket järn och fler blodkärl än normalt. Också hos människor får brunt fett en orangebrun nyans, om det är mycket aktivt. Men det är ganska ovanligt.
– Hos människor som inte motionerar särskilt mycket, går det inte att skilja mellan brunt fett och vanligt vitt fett, säger Milja Holstila.
För lite brunt fett en diabetesrisk
Vid diabetes kan det vara till stor hjälp att öka mängden brunt fett.
– Det bästa med brunt fett är att det sköljer ut kolesterol och fettsyror ur kroppen. Dessutom förbättrar det glukoskontrollen eftersom det består av insulinkänslig vävnad.
Avhandlingen visar att brist på brunt fett är en riskfaktor för typ 2-diabetes.
I avhandlingen visar Milja Holstila att stor triglyceridhalt i brunt fett i sig är en markör för nedsatt insulinkänslighet. I studien mätte hon med magnetkamera underhudsfettet och det viscerala fettet, det vill säga fettet runt inre organ. Mätningarna visade att brunt fett påverkade den kalkylerade diabetesrisken, också när effekten av andra kända riskfaktorer eliminerades.
Fettansamling i bukspottkörteln är ett av problemen vid typ 2-diabetes. Också det bruna fettet blir fetare vid viktuppgång.
– Orsakssambanden mellan fetma och diabetes är dock komplexa. Det är viktigt att studera och förstå det bruna fettet för att vi ska få bättre förståelse av mekanismerna vid fetma och diabetes och kunna ta fram nya behandlingsmetoder, säger hon.
Brun fettvävnad kan tränas upp
Det var först 2009 som forskarna upptäckte att vuxna människor kan ha aktiv brun fettvävnad. Fram till dess hade man trott att det bruna fettet hos spädbarn försvinner när de kommer upp i vuxen ålder.
– Då hade det kommit en ny avbildningsmetod, PET positronemissionstomografi, som användes för att upptäcka cancermetastaser. Vid undersökningarna kom det fram att det fanns någon storts klumpar, ansamlingar, i övre delen av halsen och bröstet. De visade sig vara brunt fett, berättar Milja Holstila.
Spädbarn har brunt fett mellan skulderbladen och vuxna mellan de djupa musklerna på halsen, under nyckelbenen och i närheten av armhålan. Bredvid bröstryggen kan brunt fett uppträda som prickar.
Orsaken till att brunt fett mestadels uppträder nära huvudet beror enligt Holstila på att brunt fett behöver mer blod än vitt fett. Å andra sidan är det också viktigt att hålla kvar värme i de stora kärl som transporterar blod till huvudet och hjärnan.
I dag vet vi att brun fettvävnad förekommer mer hos unga människor än hos personer över trettio år och mer hos slanka än hos feta. Det bruna fettet minskar nämligen av viktuppgång.
– Om man lyckades aktivera vävnaden maximalt, vore vi slankare och friskare, och skulle inte behöva frysa om vintrarna.
Det går att träna upp den bruna fettvävnaden, nästan som man tränar muskler. Det bruna fettet ökar och fetthalten minskar om kroppen utsätts för kyla.
Mer brunt fett av vinterbad
Milja Holstila har också mätt det bruna fettet hos sig själv.
– Resultatet blev en besvikelse eftersom jag inte hade särskilt mycket av den varan. Lyckligtvis fick jag evigt medlemskap i en klubb för vinterbadare av min bror och klubben i present, ler Milja Holstila som är ung och slank.
Vinterbad anses vara ett av de sätt att utsätta sig för kyla som ökar det bruna fettet i kroppen.
– I min studie deltog en aktiv vinterbadare som hade enormt mycket brunt fett. Han vinterbadade fem gånger i veckan minst fem minuter per gång.
Detta har fått en del vinterbadare i Åbo att intressera sig för studien. Några av dem har erbjudit sig att bli försökskaniner, om det blir fler studier kring brunt fett.
– Vi har bevis för att det bruna fettet också ökar när adrenalinnivån är mycket hög. Det har förekommit bland annat vid mycket svåra brännskador.
Vidare kan capsaicinet i chili och katekinet i grönt te få det bruna fettet att öka hos människor.
Obehagligt svalt är bäst
I sin studie aktiverade Milja Holstila det bruna fettet hos frivilliga försökspersoner genom att utsätta dem för kyla.
– Jag har all respekt för de som deltog i studien. Det är fruktansvärt att utsättas för kyla.
Hon berättar att deltagarna klädde sig i sjukhuskläder och uppehöll sig långa perioder i svala portuppgångar. Dessutom låg de två timmar på britsar med bara en tunn filt under sig och övertäckta med kylfiltar som innehöll femgradigt vatten.
– Försökspersonerna uppgav att det inte var obehagligt att ligga stilla, men att det kändes fruktansvärt när de skulle röra sig och blodcirkulationen kom i gång.
– Den bästa temperaturen för köldexponering är omkring 14–15 grader. Obehagligt svalt, precis som en normal finsk sommar, skrattar hon.
Hälsoeffekterna fortfarande en öppen fråga
Milja Holstila intresserar sig för vilka skillnader det finns i förekomsten av brunt fett bland vuxenbefolkningen världen över. Också skillnaderna mellan feta och slanka personer är ett intressant forskningstema. Ett problem är att de som anmäler sig frivilligt till studier oftast är personer som är intresserade av sin hälsa, och de är mer sällan överviktiga.
Under arbetet med avhandlingen fick hon upp ögonen för förekomsten av brunt fett hos diabetiker och vinterbadare och hur fettet påverkar hälsan. Men det får antagligen bli någon annan forskare som undersöker det temat.
– Jag har härnäst tänkt ägna mig åt något som ligger närmare mitt eget område, nämligen radiologi, avslöjar hon.
Säkrare och billigare magnetkameraundersökning
I sin doktorsavhandling undersökte Milja Holstila om det går att urskilja brunt fett från vitt fett och muskelmassa med magnetkameraundersökning (MRI). Vidare jämförde hon olika MRI-metoder.
– Jag tänkte på försökspersonernas bästa eftersom vi inte ville utsätta dem många gånger för strålning från PET-undersökningar.
Dessutom är en magnetkameraundersökning upp till fem gånger billigare än en PET-undersökning, där det radioaktiva spårämnet FDG alltid behövs. Ämnets halveringstid är mindre än två timmar och måste därför tillföras patienten i blodbanan så snart det har tillretts.
Vid magnetkameraundersökning behövs det inga spårämnen.
