Av Katja Holopainen
• Vår arvsmassa påverkar vår disposition för att insjukna i diabetes, men den avgör inte vår framtid.
– Så gott som ingen är fånge i sina egna gener. Livsstilen kan ha stor inverkan på risken att få vissa sjukdomar, säger professor Kirsi Pietiläinen, som forskar i fetma och ämnesomsättningen i fettvävnad på identiska tvillingpar.
Det går inte att utifrån människors utseende säga vem som kommer att få diabetes. Arvsmassan bildar ramen och kan bestämma att en människa hör till riskgruppen. Men risken behöver inte utlösas om personen behåller normalvikt. Och vice versa kan fetma ge upphov till diabetes trots att det inte finns någon diabetesrisk i generna. Å andra sidan kan också normalviktiga få typ 2-diabetes.
Tidigare ansåg man att människans fettvävnad är lat, en passiv mottagare. Tvillingstudier har i stället visat att fettvävnad är en aktiv aktör, en faktor som påverkar hela kroppens välbefinnande. Hos en del människor förändras funktionen i fettvävnad vid fetma, medan andra har någon sorts skyddsfaktor som gör att övervikt inte ger störningar i fettvävnaden.
I en tvillingstudie har det kommit fram att leverförfettning ökar risken för diabetes, också när personen inte är fet. Leverförfettning i kombination med övervikt ger stor sjukdomsrisk, men det finns många olika typer av leverförfettning. I en del fall av ärftlig fettlever påverkas inte sockeromsättningen, medan vanlig fettlever relaterad till fetma oftast leder till diabetes.
– Variationen från person till person är stor. Vi söker svar på frågan hur stor roll en hälsosam livsstil spelar, det vill säga hur mycket man själv kan påverka sina sjukdomar, säger Kirsi Pietiläinen.
Hon vill uppmana alla att röra på sig. Också när man hunnit samla på sig övervikt, minskar sjukdomsrisken om man är fysiskt aktiv. Även om överflödskilona inte försvinner av motion, påverkas både ämnesomsättningen och psyket. Det i sin tur förebygger sjukdomar.
Tvillingar värdefulla för studien
Kirsi Pietiläinens forskningsgrupp har studerat mitokondrierna i fettvävnad hos identiska tvillingar i 25–30-årsåldern. Mitokondrierna är cellens kraftverk och svarar för metabolismen, alltså ämnesomsättningen i cellen. I studien har forskarna upptäckt störningar i mitokondrierna i fettvävnad hos den av ett tvillingpar som är överviktig. Störningar i mitokondriernas funktion gör att överviken envist sitter kvar. Forskningsgruppen ska nu försöka ta reda på hur den funktionella störningen i mitokondrierna kan motverkas och hur en befintlig störning kan rättas till.
Identiska tvillingar har samma arvsmassa. Därför ger studier på tvillingar information om hur övervikt och hälsa påverkas av olika livsval.
– En människa kan inte träffa två val, men hos tvillingar är genomet detsamma. Och den ena av dem kan göra ett annat val än den andra.
I studien deltar 2 400 tvillingpar. De har genomgått blodtest och det har tagits fett- och muskelprover på dem. Ingen av dem hade svår övervikt. Största delen av tvillingarna var friska, men resultaten tyder på prediabetes i vissa fall.
Kirsi Pietiläinen och hennes forskningsgrupp har också ett annat forskningsmaterial på gång, som omfattar typ 2-diabetiker i 60-årsåldern. Än så länge har materialet inte analyserats.
Ingrip i tid vid övervikt hos barn
Vid viktuppgång uppstår det störningar i ämnesomsättningen i fettvävnad. Det betyder att man förbrukar mindre energi, går lättare upp i vikt och har svårare att gå ner i vikt.
– Ju tidigare man kan stoppa viktuppgång och förebygga övervikt hos barn desto bättre, understryker professor Kirsi Pietiläinen.
Det är så viktigt att ingripa, intervenera i tid och föräldrarna gör gott i att söka professionell hjälp, om de inte själva har resurser och kapacitet att hjälpa barnet, påpekar hon.
