Av Tuija Manneri
• En låggradig inflammation i kroppen gör inget väsen av sig, men den kan vara en kraft med tråkiga konsekvenser för hälsan. Inflammationen kan förebyggas med kost och viktkontroll.
En låggradig inflammation är en bakomliggande faktor vid många folksjukdomar. Det brukar ibland kallas en tyst eller en smygande inflammation, men trots benämningen inflammation är tillståndet något annat än en vanlig infektion orsakad av ett virus eller en bakterie.
– Infektioner ger upphov till feber eller andra symtom och de kan överföras mellan människor via dropp- eller kontaktsmitta. En låggradig inflammation är däremot osynlig och smittar inte. Det är ett inflammatoriskt tillstånd i kroppen som blivit kroniskt, säger Tiina Ahonen, specialist i allmänmedicin.
Hon arbetar på Mellersta Finlands centralsjukhus i Jyväskylä och undersöker låggradiga inflammationer för sin doktorsavhandling.
Ett inflammatoriskt tillstånd uppstår när man går upp i vikt och i synnerhet när bukfettet ökar. Då frisätts det allt mer signalsubstanser som ger upphov till inflammation.
– En låggradig inflammation kan beskrivas som ett stresstillstånd i kroppen, tillägger Marjukka Kolehmainen, professor i näringsvetenskap vid Östra Finlands universitet.
– När fettvävnad ansamlas i kroppen, ansamlas det också fett i levern. Tillsammans aktiverar fettvävnaden och levern en reaktion som försöker avhjälpa den förändring i kroppen som överflödsfettet har orsakat.
Det behövs mer kunskap
Läkaren ordinerar inte undersökningar för inflammatoriska markörer, vare sig för diabetiker eller för andra. Än så länge undersöks markörerna bara i vetenskapliga studier.
– När en inflammation uppstår är många inflammatoriska signalsubstanser involverade. Och vi känner ännu inte till alla substanser eller deras verkningsmekanismer. Koncentrationen av signalsubstanser spelar i sig ingen roll för patienten. Däremot spelar de socker- och kolesterolvärden eller det blodtryck som behandlas en roll, säger Tiina Ahonen.
Hon understryker att låggradiga inflammationer inte är någon ny sjukdom eller något nytt tillstånd som måste diagnostiseras.
–Snarare har vi att göra med en ganska ny faktor som visat sig vara den bakomliggande orsaken till många folksjukdomar.
Låggradig inflammation har visats ha ett samband med typ 2-diabetes, metabola syndromet, hjärt- och kärlsjukdomar och höga kolesterolvärden.
– Också vid Alzheimers sjukdom och icke-alkoholrelaterad fettlever finns inflammatoriska markörer i bakgrunden.
Satsa på viktnedgång
Forskarna vet att en låggradig inflammation ligger bakom många sjukdomar, men än så länge finns det ingen säker kunskap om varför och hur inflammationen påverkar olika sjukdomar. En sak vet man dock, nämligen att inflammationen påverkas av livsstilen.
– Ogynnsamma kostvanor har ett samband med höga koncentrationer av markörer för låggradig inflammation. Med en hälsosam livsstil minskar halten utan tvekan, påpekar Tiina Ahonen.
Vid låggradig inflammation gäller samma råd för prevention och behandling som för personer med typ 2-diabetes och i övrigt också för vem som helst: Rök inte, ät hälsosamt, motionera tillräckligt mycket och försök hålla normalvikt.
– De tydligaste bevisen för positiva effekter har vi från bantning och viktkontroll, säger Marjukka Kolehmainen.
Också hälsosam kost kan medverka till att dämpa låggradiga inflammationer.
– Kost som följer näringsrekommendationerna är det bästa valet.
Hon ger rådet att använda omättade mjuka fetter, exempelvis rybsolja, och att undvika mättade hårda fetter, också i kött- och mejeriprodukter. Välj helst magra varianter. Spannmålsprodukter ska innehålla rikligt med fibrer.
– Välj helst fullkornsspannmål, i synnerhet råg, fisk, grönt, bär och frukt.
Ät mer sällan produkter som innehåller vitt raffinerat mjöl, hårt animaliskt fett, mycket rött kött eller stora mängder socker och fett.
Forskarna tittar på generna
Generna medverkar sannolikt vid låggradiga inflammationer. Frågan utforskas för närvarande också i Finland.
– Omsättningen av fettsyror förefaller att ha ett samband med inflammatoriska faktorer. Omsättningen är i hög grad genetiskt reglerad, men man kan påverka den via maten, säger Maria Lankinen, legitimerad näringsterapeut och forskardoktor vid Östra Finlands universitet.
Resultaten från studien kommer först om några år, men redan nu vet forskarna att generna spelar in.
Människor med olika gener reagerar olika på kosten vid låggradig inflammation. Någon gång i framtiden kan vi kanske gå in för individuella kostråd.
I dagsläget är det bästa rådet hon kan ge att se till kosten som helhet och inte stirra sig blind på enskilda födoämnen.
– Nordisk kost och Medelhavskost har visat sig vara hälsosamma och skydda mot låggradiga inflammationer. De medverkar också till att förebygga typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Bättre munhälsa och mindre inflammationer
Låggradiga inflammationer kan förebyggas med god tand- och munhälsa.
– Kroniska infektionssjukdomar i munnen, i synnerhet parodontit, ökar förekomsten av låggradiga inflammationer, säger John Liljestrand, tandläkare och doktorand vid Helsingfors universitet.
Blodsockret försämras och risken för hjärtinfarkt och stroke ökar av parodontit, som är en fortskriden form av obehandlad tandköttsinflammation. Vid parodontit förstörs stödvävnaden mellan tandköttet och tanden.
– Inflammerad vävnad bredvid tanden är som en öppen såryta, och i värsta fall kan den inflammerade ytan i munnen vara stor som en knytnäve. Bakterier kan fastna på tandsten som finns mellan tanden och tandköttet och komma ut i blodbanan.
Varannan vuxen i Finland har parodontit i större eller mindre grad. Bästa sättet att förebygga och behandla sjukdomen är att vara minutiös med munhälsan.
– När en tandköttsinflammation har utvecklats till parodontit, försvinner den inte av sig själv. Utöver god munhygien behövs det regelbundna besök på en tandläkarmottagning, där tandfästet kan kontrolleras, tandsten putsas och råd för egenvård ges.
Vid diabetes är regelbunden tandvård av största vikt eftersom diabetes och parodontit påverkar varandra i båda riktningarna, det vill säga de försämrar tillståndet för varandra.
