Depression svårupptäckt vid diabetes

1006
Bild: Shutterstock

Av Timo Elo

• Diabetes ökar risken för depression och depression ökar risken för diabetes. Sjukdomarna uppträder ofta sida vid sida, men många gånger upptäcks inte depression vid diabetes.

Redan 1684 presenterade engelsmannen Thomas Willis sin uppfattning av sambandet mellan depression och diabetes. Han ansåg nämligen att långvarig sorg och depression orsakar diabetes.

– Man måste komma ihåg att sorg och depression är två olika saker, påpekar Antero Leppävuori, docent i psykiatri.

– Studier på senare år har kunnat bekräfta att det finns ett orsakssamband mellan depression och typ 2-diabetes respektive typ 2-diabetes och depression. Båda är vanliga sjukdomar och det kunde därför vara en slump att samma person drabbas av bådadera. Men det kan inte bara vara slumpen som spelar in, när vi vet hur vanligt det är med depression bland personer med diabetes och hur ofta personer med depression också har diabetes.

Depression ökar risken för typ 2-diabetes med 60 procent och typ 2-diabetes ökar risken för depression med 15 procent. Diabetes är alltså en riskfaktor för depression och depression en riskfaktor för diabetes.

Ingen nyhet för diabetesläkare och diabetessjukskötare

Läkare och sjukskötare känner till sambandet mellan depression och diabetes från sin vardag inom diabetesvården.

–  Depression är ungefär en lika stor riskfaktor för diabetes som rökning, säger Antero Leppävuori. Bild: Kimmo Brandt.

– Men hur många psykiatriker och psykologer har diabetespoliklinikerna som de kan konsultera? På universitetssjukhusen är läget ett annat, säger Antero Leppävuori.

Han tycker det är ett problem att sjukdomsklassifikationen ICD-10, som används i Finland, innehåller över tio olika depressiva störningar.

– Den vanligaste och kliniskt viktigaste är ”Depressiv episod” (F32). De engelskspråkiga länderna talar om ”major depression”, det vill säga en stor depression. Dessutom finns det lindriga former av depression.

Han bedömer att ungefär var fjärde person med typ 2-diabetes har en depressiv episod eller kliniskt signifikanta depressiva symtom. Det är känt att svåra depressiva episoder eller kliniskt signifikanta depressiva symtom ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes hos vuxna. Det faktum att diabetiker som får behandling löper större risk att drabbas av depression anses delvis bero på psykisk stress kopplad till diabetesbehandlingen. Också det är en gammal nyhet för många diabetessjukskötare.

– Efter diabetesdiagnosen kontrollerar man blodsockervärdena och håller sig till kost- och motionsråden, och blir stressad. Senare kan en rädsla för lågt blodsocker smyga sig på. Det är ett stresstillstånd som förekommer i det dagliga livet och det är en annan sak än depression, påpekar han.

Stressen över att ha fått diabetes brukar hålla i sig i ungefär två månader. Tillståndet ger med sig så småningom hos mer än hälften. Hos 10–30 procent kan stressen bli långdragen och utvecklas till depression.

Egenvård i lindrigare fall

Vid diabetes kan depression i hela 50–75 procent av fallen vara oupptäckta eftersom de fysiska symtomen vid depression liknar symtomen på typ 2-diabetes. Det är trötthet, sömnlöshet och smärta.

– Det förekommer ofta också vid många andra psykiatriska störningar. Exempelvis personer med ångest och paniksyndrom hinner i snitt uppsöka akutmottagningen på hälsovårdscentralen eller sjukhuset tio gånger innan misstanke uppstår om något annat än en somatisk sjukdom, påpekar Antero Leppävuori.

Diabetespoliklinikerna kan screena patienterna för depression. Om symtomen på depression är tydligt förhöjda, ska diabetesläkaren själv bedöma om patienten kan ha en depression eller remittera patienten till en psykiatrisk mottagning.

Depressiva människor behöver många olika typer av behandling. Psykosocialt stöd och insatser från samhället intar en nyckelroll.

– Ett depressivt tillstånd är som ett gungfly där man lätt ramlar i djupet om man går på det. Lindrig depression kan man läka själv med motion, hälsosam livsstil och sociala relationer. Om en depressiv människa inte kommer till skott, är det bra om någon närstående kan aktivera personen och föreslå en promenad eller ett teaterbesök.

Också lindriga depressioner försämrar möjligheterna att ta hand om egenvården eftersom depressionen påverkar livsstilen. Så kan det gå trots social ställning och ålder eller andra omständigheter. Vid depression kan patienten vara mer missnöjd med vården och det i sin tur gör att man inte satsar lika mycket på egenvården.

– Depression är en ganska jäklig sjukdom, särskilt stor depression. Den försämring i hälsotillståndet som patienten själv upplever motsvarar gott och väl den funktionsnedsättning som en mycket allvarlig hjärtsjukdom kan förorsaka.

– En del depressiva patienter vill ändå inte sjukskriva sig. Jag brukar säga att det inte kan uppstå något annat än skador om en skogsarbetare går till skogen för att fälla träd med en ovass yxa. Detsamma gäller vid depression. Jobbet flyter inte när hjärnan inte fungerar och man inte kan koncentrera sig. Jag har haft patienter som gått till jobbet trots depression. När jag senare frågat hur det är på jobbet har de svarat att de bara suttit passiva vid sin dator utan att kunna göra någonting, berättar Leppävuori.

Medicinering och psykoterapi i allvarligare fall

Vid depressiva symtom och lindrig depression kan det hända att det räcker med att läkaren ger psykiskt stöd vid sidan av annan behandling. Vid de svåraste formerna av depression behövs det behandling med antidepressiva.

Det är emellertid inte helt problemfritt att diabetiker använder den typen av läkemedel. Särskilt vid långvarigt bruk kan antidepressiva ge viktökning.

– Depression och diabetes är delvis samma sjukdom. Samma typ av upplevelser och faktorer har i studier visat sig påverka kroppens stressaxel både vid depression och vid typ 2-diabetes. Sjukdomarna har alltså på sätt vis samma biologiska plattform som påverkas av det som händer i livet – ända från barndomen, berättar Antero Leppävuori.

Medicinering och psykoterapi utgör ramen för behandlingen vid depression. Mest tillämpas kognitiv beteendeterapi som syftar till att förändra den negativa självbilden och världsbilden i en mer positiv riktning. Patienten får också rådet att vara mer fysiskt aktiv och att äta hälsosammare. Vid svår depression behövs det medicinering, men läkemedel utesluter inte samtidig psykoterapi.

– Det är en lång process, men redan efter några veckor kan kognitiv beteendeterapi ge mer långvariga resultat.

Trots medicinering och psykoterapi med goda resultat kan personer med diabetes lätt få återfall i depression.

– Därför är det till fördel om behandlingen med antidepressiva fortsätter långvarigt i förebyggande syfte eller att medicineringen kombineras med psykoterapi. Då måste man vara noggrannare med att kolla blodsockret, avslutar Antero Leppävuori.

 


Några siffror
  • 70 procent av diabetiker har ingen depression eller diabetesrelaterad stress.
  • 15 procent av diabetiker har stark diabetesrelaterad stress, men ingen depression. För den här gruppen spelar diabetessjukskötarna en nyckelroll.
  • 10 procent av diabetiker behöver psykiatrisk rådgivning.
  • 5 procent av diabetiker har depression eller både depression och diabetesrelaterad stress. I behandlingen av den här gruppen behövs det sammanhållet samarbete mellan diabetesenheten och en psykiatriker eller en psykolog.