Av Anneli Jylhä, diabetesskötare, Diabetesförbundet
• Redan några dagar innan ett diabetesbarn drabbas av sjukdom kan man se att blodsockervärdena ligger högre än vanligt. Senast när symtomen slår till är blodsockret högt och verkar inte reagera på insulin.
Insulineffekten påverkas alltid av inflammationer och infektioner, och barnet behöver mer insulin. Om barnet inte får tillräckligt mycket insulin, stiger blodsockret och det bildas syror, ketoner, i blodet. Syrabildning under sjukdagar är ett tecken på insulinbrist.
Med noggrann kontroll klarar sig barnet därhemma, och man behöver inte uppsöka sjukhus med en gång. Under sjukdagar måste blodsockret testas oftare och ketoner kontrolleras. Injicera insulin allt efter behov. Tänk på att alla barn och unga måste ha en ketonmätare som snabbt finns till hands vid sjukdom. Kom ihåg att regelbundet kontrollera när giltighetsdagen för mätstickorna går ut!
Gör så här vid förkylning
• Mät blodsockret med 2–3 timmars intervaller.
• Ge barnet direktverkande insulin om blodsockret ligger över 10 mmol/l. Verkar inte den vanliga bolusdosen räcka till, kan du testa med att öka dosen med 50 procent.
• Basinsulindosen kan i förekommande fall höjas med 120–130 procent jämfört med den normala dosen (injicera alltså 12–13 enheter om den normala basinsulindosen är 10 enheter).
• Vid pumpbehandling kan du använda bolusguiden för att ändra dosen.
• Du kan höja basaldosen i pumpen genom att tillfälligt ställa in dosen på 130–140 procent exempelvis i åtta timmar framåt. Doseringen kan ställas om fler gånger för att höja eller sänka dosen allt efter behov.
• Kontrollera blodsockret två timmar efter att dosen ställts om och upprepa bolusdosen om blodsockret fortfarande är över 10 mmol/l.
• Mät ketonerna i blodet om blodsockret är över 15 mmol/l. Kontakta vårdenheten för säkerhets skull om ketonerna ligger över 1 mmol/l.
• Håll ett öga på att barnet får i sig tillräckligt mycket vätska.
• Barnet bör få i sig kolhydrater också om aptiten är dålig. Under sjukdagar kan chokladdryck (kakao), glass, yoghurt eller saft, det vill säga allt som barnet gärna äter eller dricker, vara bra alternativ. Injicera måltidsinsulin vid intag av kolhydrater, i synnerhet om blodsockret är förhöjt.
• Ge barnet febersänkande medel.
Kräkning och diarré
Vid kräkning och diarré brukar blodsockret vara lågt eftersom barnet äter mindre än vanligt. Det händer också att blodsockret är högt. Följ i så fall instruktionerna för dagar med förkylning.
Vid magsjuka bildas det en del ketoner i urinen också hos personer som inte har diabetes, särskilt om sjukdomen är långdragen. Kontrollerna ketonerna dagligen när barnet har kräksjuka eller diarré, också när blodsockret är lågt. Om åkomman drar ut på tiden, kan det hända att ketonerna stiger med fler sjukdagar som följd.
Insulinbehandlingen behöver inte nödvändigtvis justeras, om barnet bara har mindre besvär, äter med god aptit och blodsockervärdena är något så när bra.
Ju snabbare barnet börjar äta normal kost desto fortare repar sig barnet från diarré. Det har påvisats i studier.
Gör så här vid kräkning och diarré
• Mät blodsockret med 2–3 timmars intervaller.
• Ge barnet den normala dosen av basinsulin om det går. Du kan minska dosen med 20–30 procent om blodsockervärdena är relativt låga trots att barnet har fått i sig vätska. Ställ in basaldosen i pumpen tillfälligt på 70–80 procent.
• Se till att barnet dricker tillräckligt mycket. Barnet kan behålla vätskan bäst om du ger den i mindre klunkar.
• Ge barnet något att dricka som innehåller kolhydrater och ge den mat som barnet tycker om.
• Var en aning försiktigare med måltidsinsulin. Ge alltså ungefär häften av den normala dosen. Kom också ihåg att ställa om dosen i pumpen.
• Komplettera normal vätska och mat med särskilda drycker mot diarré som kan köpas på apoteket. De innehåller socker, salt och vätska i lagom stora mängder och förhindrar uttorkning.
• Testa gärna blodsockret en gång under natten, ungefär klockan två eller allt efter behov.
Tänk på!
Dra dig inte för att kontakta vårdenheten och konferera med diabetesskötaren eller läkaren när det är fråga om ett litet barn.
Uppsök sjukvård om
- barnet kräks mycket eller har svår diarré
- barnet är trött och verkar slappt
- besvären håller i sig
- blodsockret sjunker och barnet inte kan äta eller dricka eller om barnet kräks upp allt
- ketonerna stiger
- du känner dig osäker.
