Av Tiina Suomalainen
• Man kan njuta av maten utan att ha dåligt samvete. Det går bra om man äter regelbundet och varierat, inte är så kräsen och njuter utan att överdriva – och helst gör det i sällskap.
Marjukka har typ 1-diabetes och slänger i sig godis och annat ohälsosamt när hon är stressad och trött. Men en kort stunds njutning förbyts i skuldkänslor när blodsockret börjar svänga.
För drygt ett år sedan tog hon ett strängare grepp om sina matvanor och lyckades få blodsockernivåerna att jämna ut sig. De stränga kostreglerna tog emellertid på krafterna för kvällarna gick åt till att stå i köket och laga mat och väga portioner.
– Det är inte bra att kosten tar så mycket tid och energi i anspråk, om målet är att må bättre, funderar hon.
I stället för att ständigt passa på sig själv försöker hon förlägga avstegen från kostreglerna till veckoslut och semestrar.
Alina har typ 2-diabetes och betecknar sig själv som hetsätare som inte ”kommit ut”. Tillsammans med familjen äter hon normalt och njuter av måltiderna tillsammans. Men när hon är ensam blir portionerna större och hon slänger i sig godis och Coca-Cola.
Hon har dåligt samvete för sitt hemliga ätande och tidigare försökte hon dölja sin svaghet för familjen. I dag har hon en dag i veckan då det är tillåtet att äta allt möjligt.
Många diabetiker tampas med samma problem som Marjukka och Alina. Var dra gränsen för kontrollen? Hur finna en balans mellan ätandets njutning och skuldkänslorna?
Sluta vara så sträng
– Hälsosam kost och regelbundna mattider är så viktiga vid diabetes att det inte är att undra över att det kan vara svårt att ha en naturlig och stressfri attityd till mat och ätande, sammanfattar Liisa Heinonen, näringsterapeut på Diabetesförbundet. En naturlig inställning till mat byggs upp redan i barndomen, men i familjer med diabetesbarn är det lätt hänt att måltiderna blir egenvård. Det är inte helt lätt att lära sig en avspänd attityd till maten när det samtidigt gäller att kolla kolhydraterna, testa blodsockret och administrera insulin.
– Självfallet är det konstigt att alla andra – mamma, doktorn, diabetessjukskötaren och näringsterapeuten – anser sig veta bättre än man själv när man är hungrig. Målet bör vara att barnet äter utifrån sin hungerkänsla.
Dagens moderna insulinbehandling tillåter större flexibilitet med maten. Liisa Heinonen har dock sett att diabetiker börjat väga maten på nytt, särskilt familjer med diabetesbarn.
– Många föräldrar vill veta exakt hur mycket kolhydrater maten innehåller. Det kan vara motiverat att väga maten till en början när familjen håller på att lära sig leva med diabetes och den nya situationen. Däremot vore det bra att så snart som möjligt bara göra ett överslag. Alltför stor precision är ingen bra grund för ett stressfritt och naturligt förhållande till mat.
Liisa Heinonen säger att smygätande ofta kommer upp i samtal med barnfamiljer.
– Ibland är föräldrarna onödigt stränga på den punkten. Det är ingenting onormalt med att äta i smyg. Alla gör det, också vuxna.
Å andra sidan är föräldrarna snabba med att prata om maten med barnen när blodsockret är högt. Alltför sträng attityd ger barnet skuldkänslor.
Hon vill i stället uppmuntra föräldrarna att ha en öppen relation till barnen. Då kan barnen ärligt och utan skuldkänslor berätta att de köpt chips och läsk tillsammans med kompisarna.
Ät tillsammans
En stressfri och okonstlad inställning till mat är en övergripande fråga. Det räcker inte med att bara lyfta fram matens kvalitet och storleken på matportionerna.
– Man kan inte nog understryka betydelsen av att äta tillsammans. Det är något man är mästare på i Medelhavsländerna. Man äter tillsammans, pratar avslappat, berättar senaste nytt och förrättar inga matförhör, säger Liisa Heinonen.
Finländska familjer har många fritidsaktiviteter och det kan vara svårt att organisera gemensamma måltider. Det är inte lönt att göra gemensamma måltider till något absolut krav eftersom det kan få motsatt effekt och öka stressen kring maten.
– Men är det omöjligt att hitta en gemensam tid några gånger i veckan eller åtminstone på veckosluten?
Diabetiker utan familj bör inte underskatta den sociala dimensionen av mat och måltider.
– Det är mer lustbetonat när man äter tillsammans. Det är en helt annan sak att sitta och äta i trevligt sällskap än att kasta i sig snabblagad mat ensam i köket, säger Anu Ruusunen, forskare och näringsterapeut.
Hon vill lyfta fram den visuella sidan av mat och måltider. Alla sinnen berörs när bordet är vackert dukat och maten på tallrikarna lyser i många färger.
Ät medvetet
Anu Ruusunen efterlyser en mer tolerant attityd till mat. Man får helt enkelt njuta av mat.
– Regelbundna matvanor och välavvägda måltider är A och O. Den som äter regelbundet och fullvärdigt får ibland unna sig något extra gott utan att ha dåligt samvete.
– Om det finns alltför många restriktioner och magen hela tiden är småhungrig, följer en motreaktion som ger skuldkänslor. Sedan är dags att sätta nya gränser och man kommer lätt in i en ond spiral.
När problemet är överätande och målet är viktkontroll, kan det vara lättare att bli mer måttlig om man äter medvetet. Det betyder att man på riktigt koncentrerar sig på det man äter och är medveten om de tankar och känslor som kretsar kring maten.
– Den som äter medvetet slänger inte i sig maten på soffan i vardagsrummet. I stället sitter man vid matbordet, tuggar maten och tar in smaken i lugn och ro. Vid medvetet ätande signalerar kropp och själ när du är mätt, sammanfattar Anu Ruusunen.
Vid medvetet ätande kan det bli en tillåten njutning att äta det som smakar extra gott. En hel chokladkaka kan försvinna i ett nafs framför teven. Det man slänger i sig omedvetet är dock sällan en äkta njutning.
– När man låter en chokladbit smälta långsamt i munnen och tar in alla smaknyanser, kan njutningen vara betydligt större än av att snabbt slänga i sig en hel chokladkaka. Kanske det räcker med en bit och chokladbehovet är tillgodosett.
Risk att drabbas av ätstörningar
Försök lära dig en stressfri attityd till mat. Risken för ätstörningar ökar om maten får alltför stort grepp om tankarna. Ätstörningar är ungefär dubbelt så vanliga bland diabetiker som bland icke-diabetiker.
– Personer med diabetes kan drabbas av alla typer av ätstörningar, men hos oss är det mest typiska att unga kvinnor med typ 1-diabetes drabbas av bulimi. Bland personer med typ 2-diabetes är hetsätande vanligast, säger psykologen Pia Charpentier, verksamhetsledare på Syömishäiriökeskus, centrum för ätstörningar i Helsingfors.
Typ 1-diabetiker med bulimi kräks inte alltid upp maten utan injicerar för lite måltidsinsulin i hopp om att gå ner i vikt. Det brukar kallas diabulimi.
– Det är ingen lätt uppgift att behandla en diabetiker som har någon ätstörning. I behandlingen understyrker vi att man inte behöver stressa upp sig på maten, men att diabetesbehandlingen ställer vissa krav. Det gäller alltså att acceptera vissa restriktioner utan att känna ångest, förklarar hon.
I behandlingen av diabetiker arbetar centrumet med självbilden och kroppsuppfattningen.
– Självkänslan hänger inte på hur kroppen ser ut. Via den insikten kan patienten sluta fred med sin inställning till mat och ätande.
Läkeprocessen kan dock starta först när bulimikern själv vill bli frisk. Återhämtningen underlättas när bulimikern inser att regelbundna mattider och god egenvård är till hjälp för att hålla koll på vikten.
Marjukka och Alina är fingerade namn.
Mat att må bra av
Psyket spelar en roll för vad och hur vi äter. Men det fungerar också i den andra riktningen. Det vi äter spelar en roll för psyket.
Anu Ruusunen, forskare och näringsterapeut, vet vad psyket behöver för att må bra. Hon har skrivit en doktorsavhandling om kost och depression och arbetar som näringsterapeut på psykiatriska kliniken vid Kuopio universitetssjukhus.
– Den grundläggande principen är att all mat som är bra för kroppen också är bra för psyket.
Tidigare undersöktes enskilda näringsämnen. Det är känt att exempelvis brist på folat och B12-vitamin kan ha samband med depression. I dag inriktar sig forskningen också på den samlade kosten, enligt Ruusunen.
– Flest positiva bevis för kostens positiva effekter på psyket har vi när det gäller Medelhavskost som innehåller mycket fisk, olivolja, färska grönsaker och färsk frukt. Också Östersjökosten, som är vår variant av Medelhavskosten, ger positiva effekter, visar preliminära studier.
Fisk, grönt, bär, frukt och fullkornsspannmål skyddar mot depression. De innehåller stora mängder antiinflammatoriska beståndsdelar, vitaminer, mineraler och färgämnen. Forskningen kring deras effekter på psyket håller först nu på att komma igång.
Hälsosam kost är bra för tarmbakterierna, som i sin tur antas påverka psyket via förbindelserna mellan hjärnan och tarmarna.
– Vanligen är maten hälsosam om den är färggrann, färsk och varierad. När du vet att du för det mesta äter smart, mår du bättre och har mindre skuldkänslor, påpekar Anu Ruusunen.
