Av Virve Järvinen
• Vill du ändra din vikt för gott? Då gäller det att väga för och emot. Om du träffar dina val utifrån dina egna värderingar mår både kropp och själ bra.
Ett hus bli obeboeligt på sikt om byggmaterialen är dåliga och arbetet görs slarvigt. Det hjälper inte med årligt underhåll och mindre renoveringar om inte grunden är stabil. Principerna för husbyggande kan också tillämpas på viktkontroll.
– Bantning kan liknas vid ytliga renoveringar och mindre reparationer av återkommande skador. Det ger inga bestående lösningar eller livsstilsförändringar, säger Katja Mäkelä, legitimerad näringsterapeut.
Orsaken till att kilona hopar sig kan nästan alltid sökas i livsstilen, men inte bara i mat- och motionsvanorna. Vi har att göra med en mycket större och djupare fråga, nämligen människans behov och värderingar, grundkonstruktionerna i huset. När man försummar grunden, ger det tråkiga avtryck i midjemåttet.
– Ett litet barn mår bra när det får tillräckligt med mat och sömn, en famn att vila i, nära och kära och vettig sysselsättning. Ofta glömmer vi att precis samma faktorer är viktiga för vuxna.
När det finns en lucka i de grundläggande behoven, fungerar bantning på samma sätt som bensin för lågor. Bantning uppfattas som en kur bestående av förbud och restriktioner. Man blir stressad av att hålla sig till dem och får skuldkänslor om man låter bli. I värsta fall kan det leda till ätstörningar, bland annat känsloätande och hetsätning.
– När du vill gå ner, ska du sluta banta och i stället ta bättre hand om dig själv. Du går ner i vikt av bara farten, säger Katja Mäkelä.
Behovstrappa kan vara till hjälp
Vikten reagerar på mat och motion. Den reagerar också på hur vi är som vänner och partner och på hur vi hanterar stress. Om det inte sker förändringar på de punkterna, kommer kilona snart tillbaka, och ofta med råge.
Maslows behovstrappa (kallas också behovshierarki) kan vara till hjälp när man vill koncentrera sig på det väsentliga. Enligt den amerikanske psykologen Abraham Maslow har människan fem grundläggande behov som han beskrev med en triangel i fem trappor. För att människan ska må bra måste varje del i triangeln vara uppfylld. Längst nere finns fysiologiska behov som mat och dryck.
– Av vårt dagliga energibehov, det vill säga behov av mat, går ungefär 70 procent till att hålla igång våra grundläggande livsfunktioner. Resten går åt till fysisk aktivitet och den värmeproduktion som förbrukas när vi äter, det vill säga till termogenesen, förklarar Katja Mäkelä.
Kroppen förbrukar verkligen energi när vi äter och ju mer och ju oftare vi äter desto bättre fungerar kroppen. Långa avbrott mellan måltider, knappt tilltagna portioner och ensidig kost uppfattas av kroppen som ett nödrop. När den som bantar plågar sig själv i sin hunger, använder kroppen mindre energi exempelvis till fysisk aktivitet. Kroppen går så att säga på sparlåga och vikten stampar på stället. Det är kroppens sätt att försäkra sig om att bränslet räcker till för livsviktiga funktioner som exempelvis att andas.
Också otillräcklig sömn och ständig stress med tillhörande förhöjd nivå av hormonet kortisol håller sparlågan vid liv. Kortisol hjälper dessutom till att bryta ner muskelmassa och lagra skadligt fett kring buken.
– Det bästa sättet att hantera vardagen och stress är att tillgodose de dagliga basbehoven. På sikt ger det säkrare utslag i vikten än att exempelvis lägga in ett gympapass till i veckan, säger hon.
Många typer av hunger
Behovet av trygghet, gemenskap och kärlek, som ingår i den mittersta trappan, återverkar också på vikten. Behoven kan tillgodoses med bland annat vänskapsförhållanden, familj och arbete. Brist på goda vänskapsförhållanden och vettig sysselsättning kan enkelt ersättas med mat, visserligen ofta undermedvetet.
– Mat tillgodoser de mest varierande behov. Det kan alltså vara bra att stanna upp och fundera vad det är för hunger man vill stilla med mat och lära sig hantera negativa känslor på något annat sätt. Ibland kan det behövas professionell hjälp, menar Katja Mäkelä.
De högsta trapporna i triangeln består av behovet att få uppskattning av sig själv och behovet att förverkliga sig själv. Självplågeri och självförnedring får människor att försöka för mycket och de tappar sugen. Eller så kastar de in handduken redan efter den första motgången. I stället kan det vara värt att lära sig acceptera och ha medkänsla med sig själv. Den som gör det är realist och förstår att kilona inte påverkar människovärdet trots att vardagen i vissa hänseenden vore lättare med mindre övervikt.
– Det räcker inte med att förverkliga sig själv på jobbet. Också på fritiden måste det finnas något meningsfullt att göra, något som ger en känsla av att ha lyckats och en upplevelse av att vara viktig. Någonting som inte liknar en prestation, något som känns som ”min grej” och som lyser upp den grå vardagen.
Hjärtat känner
Om de grundläggande behoven gång på gång förblir otillfredsställda, är det bäst att titta lite djupare in i sig själv och sina värderingar. Våra värderingar säger vad som är viktigt för oss och hur vi behandlar oss själva och andra.
– Lyssna till ditt eget hjärta, inte på andra människor, när du vill få klarhet i dina värderingar. Fundera om det du gör ger dig större välbefinnande. Om hälsan är viktig för dig, går du mot dina egna värderingar när de tummar på sömnen, ger Katja Mäkelä som exempel.
Det förbrukar mycket energi och förhindrar livsstilsförändringar när man ger avkall på sina värderingar. Däremot har du kraft att satsa på förändringar som ligger i linje med dina värderingar också när du är trött och stressad.
När du tror på dina chanser att lyckas är det lättare att genomföra förändringar.
– Vi har en massa dolda resurser. Det går att ta kontrollen över dem, om vi tror på dem. Då upptäcker vi att det finns fler faktorer i vår omgivning som stöder våra mål än de som motverkar målen. Resultatet är att vi börjar leva i överensstämmelse med våra mål.
Den som har en positiv syn ser fler möjligheter än hot omkring sig. Man kan öva sig i att vara positiv genom att medvetet rikta in tankarna på det som har lyckats bra i livet.
– I skogen bildas det stigar där människor ofta går. På samma sätt stärks de tankemönster i hjärnan som vi använder ofta. Stigen med gamla negativa tankar växer igen, när man upprepade gånger riktar in tankarna på det som är bra.
Läs mer:
Mäkelä Katja (2016), Onnellinen keho. Readme.fi
